Syftet med studien var att undersöka de anställdas upplevelser av vårddjurssamspel. Utifrån ett grundat teoretiskt perspektiv har vi utgått ifrån insamlade data och låtit informanternas talan föra arbetet framåt. Vi har dels studerat äldreboenden där personalen får ta med sina djur och där det även bor djur. Dels hundförare med sina hundar som arbetar inom äldrevården samt behandlingshem där terapin med djur sker. Studien baseras på elva datainsamlingar: tre observationer och åtta intervjuer. Tre av intervjuerna var etnografiska. Utifrån intervjuerna fick vi personalens och hundförarnas åsikter kring detta fenomen. Genom observationerna fick vi se hur interaktion med djur kan se ut. Resultatet visar på ett antal faktorer som är viktiga i interaktionen. Dessa är omtanke, ömsesidig uppmärksamhet, förväntningar och djurets uppgifter. Samspelar faktorerna leder det till en positiv emotionell påverkan. Vi fann att personal, hundförare, boende och djur blev positivt emotionellt påverkade av att ha djur i sin omgivning. I och med att det tydligt framkom olika aspekter av djurens arbete har vi funnit samband mellan effekterna som djuren ger. För att tydliggöra interaktionen mellan vårddjuret och individer har vi använt oss av Hochschilds begrepp emotionellt arbete, kopplat till terapihundarnas arbete, samt Goffman och hans teori om dramaturgi, kopplat till hur samspelen ser ut på fältet, för att analysera resultatet. Vår studie fyller en lucka i den tidigare forskningen, som visat att djur har en positiv påverkan men inte vad som krävs för att det ska ske ett lyckat samspel. Vi har även utgått från de anställdas perspektiv istället för de boendes. / The aim of this study is to examine staffs experience of interaction with animals. With the method grounded theory we have let the informants’ words steer the direction of the study. We have studied elderly care who have their own animals and where the staff is able to bring their pets to work. We have also studied dog handlers with their therapy dogs who work in the elderly care and health and rehabilitation clinic who work with animals. The study is based on eleven data collections, three observations and eight interviews. Three of the interviews were of an ethnographic character. From the interviews we found the opinions of the staff and the dog handlers concerning the phenomenon. We were also able to observe the interaction with animals. This result shows several factors that are important in the interaction. These are: care, expectations, the animals task and mutual attention. If there is a connection between them it can lead to a positive emotional effect. We found that the staff, dog handlers, patients and animals were positively emotionally affected during the interaction with animals. To get a sociological connection we have used the term emotional labor from Hochschild and dramaturgy from Goffman to analyze the findings. We found that our study is important and there is a gap in previous research, our studie shows the importance of different factors for a well-functioning interaction. Another supplement is that this studie have focus on the staffs perspective.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Åkerskolan i Strängnäs kommun och med stöd från Tekniska museet i Stockholm. Eleverna som har deltagit i studien går i årskurserna 1-4. Kvalitativa intervjuer och observationer har gjorts med eleverna på skogsutflykter med skolan och fritids för att samla data om deras förhållande till skogen och djur i skogen. Studien är en fenomenologisk studie som lutar sig mot begreppet affordance, en term inom informationsdesign som beskriver relationen mellan ett fysiskt objekt och en person och de möjliga interaktionerna mellan en person och miljön omkring. Studien tar upp teorier om  människors relation till skogen och djurs relation till skogen för att visa ett perspektiv på skogen som ett hem. Arbetet har resulterat i ett gestaltningsförslag i form av ett undervisningskoncept som ska kunna användas av lärare till årskurs 1-4 att använda till sina klasser i undervisningen, det är lekfullt och lärorikt för eleverna och kommer ändra deras sätt att se på sin närliggande skog och att tänka innan de agerar nästa gång. / This study was made with the elementary school Åkerskolan in Strängnäs county and with some support from the Museum of Technology, Tekniska Museet, in Stockholm county. The students that participated in the case were in first to fourth grade. Qualitative interviews and observations have been done with the students in a forest during school trips. This was to collect data about their relation to the forests and animals in the forest. The study is a phenomenological study that focuses on affordance, which is a concept within information design that describes the relation between a physical object and a person and the possible interactions between a person and its environment. The study also brings up theories about the human relation and distance to the forest and animals' relation to the forest, to give a perspective of the forest as a home. The work has resulted in a design as a concept for teachers in first to fourth grade to do with their students in school. It could be both playful and educational for the students and it will change their way to look at their nearby forests and they will think before they act next time.

Bakgrund: Forskning visar att människor i stor utsträckning påverkas positivt av interaktion med djur. Då hälsa är ett mångdimensionellt begrepp är det viktigt för psykiatrisjuksköterskan att ha kunskap om omvårdande insatser som främjar upplevelsen av välbefinnande och skapar mening i tillvaron. Djurens betydelse vid behandling av psykisk ohälsa är således viktig att belysa. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa beskriver att interaktion med djur kan påverka deras psykiska hälsa. Metod: En litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre olika databaser och 11 vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Resultatartiklarna analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas erfarenheter av interaktion med djur beskrevs genom tre huvudteman. Dessa var; En meningsfull relation, Att få må bra och En förändringsprocess. Sju underteman framkom, dessa var; En källa till värme, kärlek och stöd, Accepterad som den man är, Förtroende och ansvar, En upplevelse av glädje och välmående, Att kunna hantera symtom vid psykisk ohälsa, Utveckling av identitet och självkännedom och Ökad förmåga och funktion i vardagen. Slutsats: Interaktion med djur kan ha flera hälsofrämjande effekter för personer med psykisk ohälsa, såsom att minska självstigma, lindra symtom, bidra till personlig utveckling och upplevelse av välmående. En ökad integrering av djurunderstödd behandling skulle därför kunna vara värdefullt inom psykiatrisk vård. / Background: Research shows that people are essentially positively affected by interactions with animals. As health is a multidimensional concept, it is important for the psychiatric nurse to have knowledge of nursing interventions that promote the experience of well-being and create meaning in life. Thus, it is important to shed light on the value of animals in mental health treatment. Aim: The aim was to investigate how people with mental illness described their mental health being affected by interactions with animals. Method: A literature review with a systematic approach was chosen as method. The literature search was performed in three databases and 11 original scientific articles were included. The result articles were analysed with a thematic content analysis. Results: The participants' experiences of interaction with animals were described through three main themes. These were: A meaningful relationship, To feel good and A process of change. Seven sub-themes emerged, these were: A source of warmth, love and support, Accepted as you are, Trust and responsibility, An experience of joy and well-being, Being able to manage symptoms of mental illness, Development of identity and self-awareness and Increased ability and function in everyday life. Conclusion: Interaction with animals has several health-promoting effects for people with mental illness, such as reducing self-stigma, reducing symptoms, contributing to personal development, and experiencing well-being. Increased integration of animal-assisted treatment could therefore be valuable in psychiatric care.

Uppsatsen utgår från romanen Doppler och dess humoristiska värld där en man bosätter sig i skogen och blir vän med en älgkalv. I analysen avhandlas skogens gestaltning, protagonistens relation till skogen, djuren och samhället ur ett ekokritiskt perspektiv. Doppler är skogens centrum, den som agerar och domesticerar djur men samtidigt kallar skogen störst av allt. Trots att Dopplers syn på naturen och människan bitvis samstämmer med ekokritiken måste verket betraktas som antropocentriskt då det går att skönja tydlig dualism, en uppdelning av natur och kultur, samhälle och skog, människa och djur. / <p>Godkänt datum 2021-08-18</p>

Sammanfattning Begagnade varor har under flera år kunnat säljas med förbehållet “befintligt skick”. Förbehållet utgör en felbestämmelse som möjliggör för näringsidkaren att genom en generellfriskrivning undgå ansvar för fel som varan kan förväntas besitta. Den 1 maj 2022 trädde dennuvarande konsumentköplagen (2022:260) ikraft, i vilken förbehållet “befintligt skick” ej längre kan tillämpas vid försäljning av begagnade varor. Den nuvarande konsumentköplagen grundar sig i Varudirektiv 2019/771, vilket leder till en mer enhetlig reglering inom EU. Varudirektivet har skapats för att förstärka konsumentens skydd gentemot den, i mångaavseenden, överlägsne näringsidkaren. I samband med införlivandet av den nuvarande konsumentköplagen och slopandet av förbehållet “befintligt skick”, har även andra felregleringar fått en omfattande revidering. Dessutom har försäljningen av levande djur fått en egen särreglering vad gäller fel. Ändringarna i den nuvarande konsumentköplagen har diskuterats i stor utsträckning. Flera av de som medverkade till utformningen av lagen har varit av olika uppfattningar. Slopandet av förbehållet har enligt vår mening lett till ett förstärkt konsumentskydd, eftersom den nuvarande konsumentköplagen ställer högre krav på varan för att den ej ska anses vara behäftad med fel. Det grundar sig i de subjektiva och objektiva kraven som implementerats från Varudirektivet in i svensk lagstiftning. Uppsatsen berör även områden som har ett starkt samband med förbehållet “befintligt skick”. Bland annat har den omvända bevisbördan diskuterats, eftersom den har väckt flera näringsidkares och andra aktörers uppmärksamhet efter att perioden för den omvända bevisbördan har fyrdubblats i den nuvarande konsumentköplagen. Sammantaget medför den nuvarande konsumentköplagen förändringar som avsevärt påverkar konsumentens köp och näringsidkarens näringsverksamhet. Förändringarna har främjat ett starkt konsumentskydd, men enligt vår mening kan balansen mellan konsumentens och näringsidkarens intressen i vissa avseenden ifrågasättas.

Det finns många olika sorters barn. De är olika på grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt på grund av vilka dispositioner deras olika uppväxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns även gemensamma faktorer som gäller alla människor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vänskap, social rangordning och utanförskap. Det som står klarast lysande är dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma ålder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det är denna resurs som måste säkerställas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god psykosocial hälsa och möjlighet att ta sin plats i samhället kan förverkligas. / Children are not all alike. The diversities among children are due to both to individual genetics and different environmental upbringing.Biological factors that apply to the human race as a social animal are not to be overseen. Together these factors gives a very intricate back-ground to phenomena such as being peers, being friends, social hierarchies and isolation. What stands out in the study of these phenomena is however the great importance of intellectual fellowship and feeling of solidarity with other children of the same age. A conclusion must therefore be that it is of utmost importance that resources such as intellectual fellowship and feeling of solidarity with other children of the same age are guaranteed for all children before the intentions of giving all children the same chances of good psychosocial health and means to take their legitimate place in society can be realized.

Idag råder en global problematik i miljön och i det förändrade klimatet, vilket påverkar allt levande på vår planet. Det krävs därför att människan anpassar sina handlingar för att växla om till en hållbar utveckling. Förskolan är en institution som speglar samhället och där formas framtida generationer, det blir därför centralt hur lärare resonerar om och undervisar för en hållbar utveckling. Det framgår dock att förskolans undervisning om hållbar utveckling tenderar att mestadels handla om källsortering och att inte skräpa ned i naturen. I barnlitteratur som handlar om hållbar utveckling föreligger brister genom att innehållet inte når fram till barnen och att böckerna till största del likaså handlar om att sortera skräp, panta samt att inte slänga skräp i naturen. Därav skapades en barnbok som synliggör rödlistade djur och som kan stödja förskollärare i undervisningen, samt därmed avser främja barns lärande om hållbar utveckling. För att ta reda på bokens potential har sex förskollärare provat den i sin undervisning samt därefter återgett sina upplevelser av barnboken genom ett frågeformulär. I resultatet framgår det att förskollärarna upplever barnboken som ett värdefullt didaktiskt material i undervisningen samt att de upplever att boken främjar barns intresse och samtal för hållbar utveckling. Även bokens utvecklingsmöjligheter blir synligt i resultatet. Därmed är en slutsats att boken till stor del stödjer förskollärare samt bidrar till barns lärande om hållbar utveckling.

Mot bakgrund av tidigare forskning om antropocentriskt socialt arbete avser detta examensarbete att analysera hur Socialstyrelsens policytexter och dokument upprätthåller och utmanar antropocentrismen i socialt arbete. Detta kvalitativa examensarbete har med en integrerad diskursanalytisk metod analyserat diskursiva framställningar av icke-mänskliga djur i förhållande till människor i Socialstyrelsens texter. Post-antropocentrism har använts som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att när det icke-mänskliga djuret står i förhållande till en människa med närhet till antropos (människa med hög status) så upprätthålls antropocentrismen i socialt arbete. När ett icke-mänskligt djur är i förhållande till en människa med distans till antropos (människa med låg status) så utmanas antropocentrismen i socialt arbete. Analysen har föranlett en modell för att visualisera resultatet. Examensarbetet föreslår implikationer för framtida våldsforskning att vidare studera icke-mänskliga djur i förhållande till människor. / Drawing on previous research on human-centered social work, this thesis aims to analyze how the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) reproduces and challenges anthropocentrism in social work. Using an integrated discourse analysis as method, this qualitative thesis analyzes how non-human animals are discursively constructed in relation to humans. Post-anthropocentrism has been used as a theoretical framework. Our findings showthat when the non-human animal is depicted in relation to a human with proximity to anthropos (human with high status), anthropocentrism in social work is maintained. Conversely, when a non-human animal is depicted in relation to a human with distance from anthropos (human withlow status), anthropocentrism in social work is challenged. The analysis has led to the development of a model to visualize the results. The thesis suggests implications for future research on violence, to further study non-human animals in relation to humans.

This paper intends to examine animal portrayal in literature with the guidance of three literary works; Charlotte’s Web, The Call of the Wild and The Guest Cat. The overall purpose is to explore the representation of animals in text and see what it possibly could show about our – the humans – view of animals. Through this I investigate what we do when we interpret animals in text and how this portrayal can effect animals, with the help of a moral philosophical angle. I put focus on how the view of animals can be effected depending on if one sees animals as an object or a subject – someone or something. Questions used are: How are animals portrayed in this fiction? What can this portrayal show about our relationship with – and view of – animals? The analysis show consequences of both sides through the thought that both views still can be a sign of power over animals, since we never completely can understand animal’s thoughts or actions. I argue, however, that there still is a value to reflect about the animal in literature because it can demonstrate a shifting animal view and let us reflect not only about the animals in literature ­– but in the reality as well. / Denna uppsats ämnar undersöka djurs gestaltning i litteratur med vägledning av tre litterära verk; Charlotte’s Web, The Call of the Wild och Gästkatten. Det övergripande syftet är att undersöka representationen av djur i text och se vad de möjligtvis kan säga om vår – människans – djursyn. Genom detta undersöker jag vad vi gör när vi tolkar djur i text och hur denna gestaltning kan påverka djur, med hjälp av en moralfilosofisk vinkel. Denna vinkel lägger fokus på hur djursynen kan påverkas beroende på om man ser djur som objekt eller subjekt – någon eller något. Frågeställningarna är: Hur gestaltas djur i denna fiktion? Vad kan denna gestaltning säga om vår relation till – och syn på – djur? Analysen visar konsekvenser av båda sidor genom tanken att båda ändå kan vara ett tecken på makt eftersom vi aldrig helt kan förstå djurs tankar och handlingar. Jag argumenterar däremot att det ändå finns ett värde att reflektera kring djurbilden i litteratur eftersom det kan demonstrera en skiftande djursyn och låta oss reflektera kring djur inte bara i litteraturen – men i verkligheten. ­

This text conducts an analysis of familial bear-human relationships in Sámi, Finno-Ugric, and Russian folklore, supplemented by material culture. It explores the image of the bear as a member of human and non-human communities and his roles in human society. This study draws from oral tradition from Sápmi, Finland, and Russia, focusing on the material and the theoretical framework it is presented in. Critical assessment of the approaches to the subject of bear-human relationships are a major part of this thesis. It attempts to adopt new frameworks more mindful of Indigenous perspectives and employs oral tradition as a primary historical source that, supplemented by archaeological evidence, can provide a clear view of past beliefs and practices. The main goal of this thesis is deconstructing past approaches to Indigenous knowledge and culture, with a special focus on Russian scholarship, and analysing human-bear relationships with Indigenous outlooks in mind. / Denna text genomför en analys av familjära relationer mellan björn och människa i samisk, finsk-ugrisk och rysk folklore, kompletterad med materiell kultur. Den utforskar bilden av björnen som en medlem av mänskliga och icke-mänskliga gemenskaper och hans roller i det mänskliga samhället. Denna studie bygger på muntlig tradition från Sápmi, Finland och Ryssland, med fokus på materialet och den teoretiska ram som den presenteras i. Kritisk bedömning av förhållningssätten till ämnet björn-mänskliga relationer är en viktig del av denna avhandling. Den försöker anta nya ramar mer medvetna om inhemska perspektiv och använder muntlig tradition som en primär historisk källa som, kompletterad med arkeologiska bevis, kan ge en tydlig bild av tidigare föreställningar och praxis. Huvudmålet med denna avhandling är att dekonstruera tidigare förhållningssätt till ursprungsbefolkningens kunskap och kultur, med särskilt fokus på ryskt forskningtradition, och att analysera relationer mellan människa och björn med ursprungsbefolkningens synsätt i åtanke.