Varför ko? Den frågan må kanske verka simpel men verkar vara svårare att svara på än man kan tro. Tro rimmar ju på ko. Kanske kan examensuppsatsen enbart bygga på rim? Jag vet inte vart det här ska leda någonstans men jag har tänkt att fylla en sida med tankar och ord kring var jag är nu. Inte tänka på något annat. Helst inte ta bort och ändra, även om jag gjorde det nyss. En ko. Var ska kon bo? Det var där jag började tänka för några veckor sedan, och var inställd på att bilda ett hem till min ko. Det känns fint men samtidigt ganska banalt. Som en förenkling av problemet, kanske. Lite som vita havet-diskussionen: Byt namn så är allt löst. Bygg ett hem till din ko så är problemet borta. Puts väck. Jag förstår nog innerst inne att det inte fungerar så. Men det hade ju varit så mycket enklare att bara bygga ett bo till min ko. Jag behöver nog mer källor, mer kött på benen även om jag tycker att det är ett otroligt onice uttryck. Vet inte varför. Hur som helst tror jag helt enkelt att jag behöver hitta en kontext för att känna mig helt bekväm med att undersöka denna vilja till att göra en ko. Jag återkommer ofta till att inte ha något svar. Lite för att jag uppskattar nonchalansen i att inte behöva förklara allt. Att saker kan bara vara och inte ha någon förklaring. Sen kommer jag på att jag inte känner mig helt nöjd där heller. Inser kanske att man, för att vara så pass självsäker, behöver heta Leif GW Persson eller åtminstone ha ungefär hundra års erfarenhet på nacken. Kanske behöver, eller vill, man ha ett svar i alla fall för sig själv? Min önskan är att med detta arbete ifrågasätta normer och hierarkier. Jag vill väcka debatt och tankar hos folk. Väcka tankar kring varför vi människor är som vi är och gör som vi gör. Medan min uppsats kommer fokusera mycket på hierarkier mellan djur och människor (genom ämnen som posthumanism och karnism) kommer gestaltningen främst synliggöra mitt slarviga, barnsliga uttryck och genom det ifrågasätta hierarkin som finns mellan konst och konsthantverk (genom begrepp som sloppy craft). Gemensamt för uppsatsen och gestaltningen är alltså att jag undersöker hierarkier. Posthumanism, som jag nämnde ovan, är ett ämne som passar det jag vill undersöka och som avgränsar arbetet något. I ”Köttslöjd” (2018) skriver Michell Göransson om hur ”vi snarare än att äta ko eller gris äter högrev, plankstek och (garanterat hundfri) hotdog”. Varför gör vi så? Kanske för att vi försvarar våra egentligen oförsvarbara handlingar för att känna oss mer värdiga som människor. Under mina tre år på Konstfack har jag ibland känt en längtan efter att vara mer personlig i mitt uttryck. Ibland känns det som att jag klär mitt konstnärliga uttryck i ord som högrev och plankstek för att slippa visa mig själv. Det har känts lättare att utgå från andras (djurens) problem än mina egna. Jag skulle vilja inkludera mig själv lite mer i det här examensarbetet - vem är jag i det här? Slutligen, humor. Ett ledord för den här uppsatsen och arbetet vill jag ska vara självdistans. Därför följer här en intervju med en ko, som jag tänker kan vara någon slags utgångspunkt för arbetet.

Avsikten med detta arbete är att undersöka vilka känslor och tankar elever kan ha till djur, samt om de kan ändras när eleverna blir bekanta med djuren. Vi har valt att utföra en kvalitativ undersökning där vi kombinerar metoderna intervju och observation. Undersökningen genomfördes på tio elever i årskurs ett, där alla enskilt fick bekanta sig med en skalbagges alla livcykelstadier under ca 10 minuter. I början och slutet av varje intervju bad vi eleverna att berätta vad de kände och tänkte när de såg djuren, därefter grundade vi vår analys och tolkning av vårt material med hjälp av konstruktivismen. I vår undersökning såg vi att alla elever hade någon sorts känsla för och tanke om djuren, dock kunde det vara svårt att tyda känslorna eftersom vissa elever verbalt kunde uttrycka en känsla medan kroppsspråket visade en annan. Generellt ändrade eleverna sina känslor och tankar till djuren under intervjuns gång, men vi kunde inte uppfatta något mönster i hur känslorna och tankarna ändrades.

Bakgrund: Ungefär tio procent av Sveriges befolkning har rapporterat känslor av ensamhet. Det är ett utbrett problem, särskilt bland äldre och beskrivs öka risken för bland annat depression, suicidalitet, kardiovaskulär sjukdom samt generell mortalitet. Hundar har visat sig kunna spela en roll i erbjudandet av såväl emotionellt som socialt stöd och kan användas som resurs i vården. Sedan 1990-talet har sjuksköterskor haft befogenhet att besluta om användning av hundar som en omvårdnadsåtgärd. Trots detta saknas det ännu tydliga implementationsriktlinjer. Syfte: Att undersöka hundens påverkan på äldres hälsa i relation till ensamhet. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes. Sexton vetenskapliga artiklar av hög till medelhög kvalitet, med både kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades. Datainsamlingen genomfördes med syftesrelevanta sökord och termer, i CINAHL, PubMed, PsychInfo och Web of Science samt kompletterades med manuella sökningar och Google Scholar. Resultat: Litteraturöversiktens resultat lyfter fram hundens påverkan på mätbar och upplevd hälsa hos både ägare och interventionsdeltagare. Fyra huvudkategorier identifierades: Social påverkan, Fysisk påverkan, Psykisk påverkan och Emotionell påverkan. Hundägande och hund-assisterade interventioner hade samband med minskad ensamhet och isolering samt främjade samhörighet och gemenskap genom att bland annat förenkla social interaktion. Hundar bidrog också till bibehållen/ökad fysisk aktivitet, minskade depressiva symtom och ångest samt ökade välbefinnande och motivation. Slutsats: Denna litteraturöversikt indikerade, trots frånvaro av direkta orsakssamband, att relationer och terapier, med hund, kan lindra ensamhet, främja samhörighet och påverka fysisk, psykisk samt emotionell hälsa positivt hos äldre. Integrering av hundar i omvårdnaden kan vara ett lämpligt komplement, för ensamma äldre. / Background: Approximately ten percent of Sweden's population has reported feelings of loneliness. It is a widespread issue, particularly among the elderly, and is described to increase the risk of conditions such as, depression, suicidality, cardiovascular disease, and overall mortality. Dogs have demonstrated, playing a role, providing both emotional and social support and can be utilized as a resource in healthcare. Since the 1990s, nurses have had the authority to employ dogs as a nursing intervention. However, clear implementation guidelines are still lacking. Aim: To examine the impact of dogs on the health of the elderly in relation to loneliness. Method: A rapid review was conducted. Sixteen scientific articles of high to moderate quality, employing both quantitative and qualitative approaches, were included. Data collection was conducted using purpose-relevant keywords and terms in CINAHL, PubMed, PsychInfo, and Web of Science, supplemented by manual searches and Google Scholar. Results: The results of this review highlight the impact of dogs on measurable as well as perceived health of both owners and intervention participants. Four main categories were identified: Social Impact, Physical Impact, Mental Impact and Emotional Impact. Dog ownership and dog-assisted interventions were associated with reduced loneliness and isolation, promoting a sense of belonging and community, in part by facilitating social interaction. Dogs also promoted a maintained/increased physical activity, reduced depressive symptoms and anxiety, as well as enhanced well-being and motivation. Conclusions: This literature-review indicated, despite absence of direct causal relationships, that relationships and therapies involving dogs can alleviate loneliness, promote a sense of belonging, and positively impact the physical, mental, and emotional well-being of older individuals. Integrating dogs into care could be a suitable complement for lonely elderly.

Köp av djur avviker i väsentliga delar från andra köp och därmed finns det behov av särreglering. Detta tillsammans med ett ökat behov av konsumentskydd har resulterat i den nya konsumentköplagen (2022:260). Syftet med arbetet har varit att redogöra för de nya särregleringarna som behandlar fel på varan gällande djurköp i Sverige. Metoden som använts är den rättsdogmatiska som utreder gällande rätt tillsammans med den juridiska metoden. Arbetet har framställt att ett behov av dessa regler har funnits, däremot finns det många brister med dessa. Det finns bland annat svårigheter gällande presumtionstiden, förbättrad djurvälfärd och ett sänkt konsumentskydd. Sammanfattningsvis visar resultatet att det i dagsläget utan praxis och doktrin troligtvis inte kommer resultera i några särskilt stora förändringar eller förbättringar inom området.

Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning [NPF] har en nedsatt kognitiv förmåga som påverkar det sociala samspelet med andra. Genom stödinsatser kan sociala färdigheter utvecklas och bidra till social delaktighet. En stödinsats kan vara intervention med djur. Djurassisterad intervention har visat sig öka motivation och engagemang hos barn med NPF till att delta i aktivitet. Syftet med studien är att undersöka hur djurassisterade interventioner kan främja social delaktighet hos barn med autism och ADHD. En systematisk litteraturöversikt med narrativ syntes har genomförts för att besvara syftet. En sökning genomfördes i fyra databaser varpå nio studier uppnådde utvalda kriterier. Resultatet visade att interventioner med djur medfört utveckling av sociala funktioner samt sociala och kommunikativa förmågor för barn med autism och ADHD. Vidare har resultatet visat att djur bidragit till förhöjd motivation och engagemang till att delta i aktivitet. Därmed menar författarna att interventioner med djur kan vara en lämplig insats som genomförs av arbetsterapeuter.

The gestation period of a horse ranges between 320 to 360 days, making it challenging to predict the start of foaling. Studies show that the majority of mares foal during the night, with 10% of births requiring human intervention due to dystocia. Early detection and intervention are critical to the survival of both the foal and the mare. While human observation is ideal, it is costly and requires a lot of resources. Foaling alarms, using technology such as cameras and sensors, have become useful in providing alerts when a mare shows signs of foaling, thereby reducing the need for constant human monitoring. This thesis aims to develop an effective foaling alarm using a tail-attached tag equipped with an accelerometer to monitor tail movement, providing a practical and reliable solution for horse breeders. To identify changes in horse behaviors around the time of foaling, data were collected from multiple foalings. Due to the seasonal nature of foaling in Sweden, the majority of data was collected in late spring, when most mares are near parturition. Data from 6 foalings were processed and analyzed. Foaling behaviors such as raised tail, lying down and increased activity were determined and features were extracted from the accelerometer data.  The outcome was an algorithm that could detect foaling on average 25 minutes before foal discharge, with an average of 1 false alarm. This is acceptable compared to other products on the market where a similar solution could alarm on average 10-20 minutes before foal discharge with a false alarm rate of 10%.

Undersökningens syfte är att göra en queeranalys av gestaltningen av temat familj i ett urval av nutida, svenska bilderböcker för barn. Undersökningens frågeställningar lyder: Vilken förståelse av begreppet familj kan en queerläsning ge utifrån antagandet att bilderböckernas respektive karaktärer tillsammans utgör var sin familj och vilka kriterier kan lägga grunden till alternativa definitioner av begreppet familj? De tre litterära verk som undersöks är Sune börjar skolan av Sören Olsson och Anders Jacobsson (Rabén & Sjögren, 1997), När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist (Opal, 2001) samt Mamma Mu städar av Jujja och Tomas Wieslander med illustrationer av Sven Nordqvist (Natur och Kultur, 1997). Undersökningens frågeställningar besvaras med att alla tre litterära verk har potential att läsas queert. Undersökningen resulterar i ett antal kriterier som kontrasteras mot en traditionell definition av familj formulerat av Nationalencyklopedin, det vill säga kriterierna kan tillsammans utgöra en alternativ definition av begreppet familj.  Uppsatsen avslutas med en diskussion om bilderboken i samhället, nyttan av att läsa queert samt uppslag för framtida forskning.

The purpose of this work is to study children’s social interaction with animals and if it could be affected to any possible connections to interaction with animals, linked to a socio-cultural perspective. This survey was conducted by a kind of a case study. Interviews were conducted with two teachers where the answers then was analyzed and compared with observations. The results are discussed from the perspective of the sociocultural theory of children's learning, their development and previous research on children's interactions with animals.   Scientific research with children and animals show that their relationship affects the child's development positively. This was made visible not only to children, but humans have a natural attraction to animals and which social relationships provide an expression of social learning in humans. Results from interviews and observations of this study indicate that children more easily create an understanding of his fellow human beings and that empathy is strengthened amongst the children because of their relationships with the animals. / Syftet med denna undersökning är att synliggöra barns sociala samspel och ifall det kan påverkas genom interaktion med djur, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Denna undersökning genomfördes genom något som kan kallas för en fallstudie. Intervjuer har genomförts med två pedagoger där svaren sedan analyserats och jämförts i relation till observationer. Resultaten diskuterades i relation till den valda sociokulturella teorin om barns lärande, deras utveckling samt tidigare forskning om barns interaktion med djur. Studier med barn och djur visar på att deras relation påverkar barns utveckling positivt. Dessa synliggjordes att inte bara barn, utan människan har en naturlig dragning till djur och där sociala relationer ger ett uttryck för socialt lärande hos människan. Resultat från denna studies intervjuer och observationer tyder på att barn lättare skapar en förståelse för sina medmänniskor och att empatin stärks barnen emellan på grund av deras relationer till djuren.

<p>Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.</p><p> </p>

The purpose of this study is to examine lifestyle migration as a cultural and everyday practice, with the emphasis being on observing how lifestyle changes from urban to rural are described, practiced and made meaningful by people who have left major Swedish cities behind, in favour of a life on the Gotlandic countryside. The empirical material has been collected through ethnographical methods and is based on observations and qualitative interviews with 13 individuals who all reside on farms and practice animal husbandry. Focus has been placed on the practices, conceptions and other expressions which are related to the informants’ animals and their keeping. The theoretical starting point of this study is phenomenological, where anthropologist Tim Ingold’s ideas of what it means to dwell are central. Also, the term authenticity and the concept of lifestyle migration are important tools to examine the collected material. The result of the study demonstrates that the idea of the rural idyll, in other words, the preconception of the countryside as a calm and harmonious refuge far removed from the stressful life of major cities, plays a large part in the in-migrants lifestyle migration. The informants’ decisions to move to the countryside, as well as their everyday practices once settled in, are characterised by these romanticised notions. The study also shows that the informants’ lives, with animals and their keeping, presents a series of unexpected challenges and difficulties that are not present in the preconception of the rural idyll. In reality, the informants experience more stress and even higher workloads in their rural everyday, than they were exposed to living their previous urban lifestyle. The animals and their care, however, provide a series of positive experiences and the interactions with the animals are seen as authentic and meaningful. The everyday interchanges with the animals become an important part of the informants’ being and wellbeing on the countryside. They are therefore crucial to their lifestyle migration.