<p><strong>Bakgrund:</strong> Svenska transportföretag är utsatta för hård konkurrens från utländska företag. För attkunna överleva måste de svenska transportföretagen skapa mervärde åt sina kunder.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Vilka faktorer är viktiga vid utformning av tilläggstjänster för att svenskatransportföretag ska nå långsiktig överlevnad?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med detta arbete är att analysera och utvärdera transportköpande företags behov avtilläggstjänster.</p><p>Metod: Uppsatsen har ett hermeneutiskt synsätt. Författarna använder sig av en kombination avkvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att generera en djupare förståelse ochmöjlighet att dra vissa slutsatser. Forskningsansatsen är deduktiv.</p><p><strong>Teorier:</strong> De teorier som används i uppsatsen är: Mervärdesteorin, Involveringsteorin, Nätverkssynsättet.</p><p><strong>Empiri:</strong> Empirin består av primärdata inhämtad via intervjuer och enkäter med representanter fråntransportköpande företag.</p><p><strong>Resultat/Analys:</strong> Vi har kommit fram till att majoriteten av de tillfrågade företagen i dennaundersökning har önskemål om att få ta del av transportföretagens tilläggstjänster och att eventuellti samråd med dessa även utveckla nya.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Transportköpande företag är i hög utsträckning höginvolverade i transporter. De är därförmottagliga för relationsmarknadsföring. Detta möjliggör för svenska transportföretag att interageramed kunderna. Genom värdeskapande aktiviteter med kunderna kan tilläggstjänster skapas och ettmervärde uppstår för båda parter.</p> / <p><strong>Background:</strong> Swedish transport companies are facing strong competition from foreign companies. To survive, the Swedish transport companies have to create value for its customers.</p><p><strong>Problem definition:</strong> What factors are important in the definition of additional services to Swedish transport companies to achieve long‐term survival?</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this work is to analyze and evaluate transport buying companies need of additional services.</p><p><strong>Method:</strong> This bachelor essay has a hermeneutical approach. The authors use a combination ofqualitative and quantitative research methods to generate a deeper understanding and ability todraw some conclusions. The research approach is deductive.</p><p><strong>Theories:</strong> The theories used in the essay is: Value theory, Involvement theory,</p><p><strong>Empiric:</strong> The empirical data consists of primary data gathered through interviews and questionnaire swith representatives from the transport buyers.</p><p><strong>Results/Analysis:</strong> We have found out that the majority of the companies surveyed in this study want to take part of the transport companies additional services and in consultation with these, and also develop new ones.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Transport buying companies are often high involved in transports. They are therefore susceptible to relationship marketing. This makes it possible for Swedish transport companies tointeract with customers. By value‐adding activities with the customers the companies can create additional services and value for both parties.</p>

The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out. The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership. / Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling. Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i. I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav. För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer. I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”. Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del. I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning. Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art. I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti. I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen. Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.

Den övergripande problematiken vi identifierat är relationen mellan starka varumärkenoch kundlojalitet i företag med flera olika produktvarumärken. Syftet med denna uppsats är att förstå om och hur företag med paraplyvarumärkesstrategier kan skapa och bibehålla lojala kunder. Vi vill överföra det övergripande teoretiska resonemanget inom varumärkesstrategi och inom lojalitetsstrategi på företag med paraplyvarumärkesstrategier. Varumärket Axfood är ett exempel på ett företag som har flera olika produktvarumärken (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma med flera). Vi har vid genomförandet av studien valt att använda oss av Axfood som studieobjekt. Vi har intervjuat medarbetare och kunder till Axfood för att samla in relevant data. Vi anser att det går att skapa lojala kunder för företag med paraplyvarumärkesstrategier. Det som avgör om det är möjligt är om de olika produktvarumärkena står för samma grundläggande kärnvärden. Produkterna kan skilja sig åt vad gäller typ av produkt eller karaktär, men vissa grundläggande variabler måste vara lika för att det ska vara möjligt att skapa lojalitet. / The comprehensive problems we acknowledged are the relationship between strong brands and customer loyalty in corporations with umbrella brand strategies. The purpose of this thesis is to understand if and how corporations with umbrella brand strategies can create and retain loyal customers. Our intention is to apply the theoretical framework of brand strategy and loyalty strategies on corporations with umbrella brand. Axfood is one example of a corporation which hold a number of product brands (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma et cetera). In this study we have chosen to use Axfood as an object of study and we have interviewed employees and customers to collect relevant data. Our conclusions are that it is possible to create loyal customers in corporations with umbrella brands. The crucial aspects are that the product brands support the same fundamental values. The products can differ considering type of product or characteristics but some fundamental values has to be equal to make it possible to create loyal customers.

Bakgrund: Svenska transportföretag är utsatta för hård konkurrens från utländska företag. För attkunna överleva måste de svenska transportföretagen skapa mervärde åt sina kunder. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga vid utformning av tilläggstjänster för att svenskatransportföretag ska nå långsiktig överlevnad? Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera och utvärdera transportköpande företags behov avtilläggstjänster. Metod: Uppsatsen har ett hermeneutiskt synsätt. Författarna använder sig av en kombination avkvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att generera en djupare förståelse ochmöjlighet att dra vissa slutsatser. Forskningsansatsen är deduktiv. Teorier: De teorier som används i uppsatsen är: Mervärdesteorin, Involveringsteorin, Nätverkssynsättet. Empiri: Empirin består av primärdata inhämtad via intervjuer och enkäter med representanter fråntransportköpande företag. Resultat/Analys: Vi har kommit fram till att majoriteten av de tillfrågade företagen i dennaundersökning har önskemål om att få ta del av transportföretagens tilläggstjänster och att eventuellti samråd med dessa även utveckla nya. Slutsats: Transportköpande företag är i hög utsträckning höginvolverade i transporter. De är därförmottagliga för relationsmarknadsföring. Detta möjliggör för svenska transportföretag att interageramed kunderna. Genom värdeskapande aktiviteter med kunderna kan tilläggstjänster skapas och ettmervärde uppstår för båda parter. / Background: Swedish transport companies are facing strong competition from foreign companies. To survive, the Swedish transport companies have to create value for its customers. Problem definition: What factors are important in the definition of additional services to Swedish transport companies to achieve long‐term survival? Purpose: The purpose of this work is to analyze and evaluate transport buying companies need of additional services. Method: This bachelor essay has a hermeneutical approach. The authors use a combination ofqualitative and quantitative research methods to generate a deeper understanding and ability todraw some conclusions. The research approach is deductive. Theories: The theories used in the essay is: Value theory, Involvement theory, Empiric: The empirical data consists of primary data gathered through interviews and questionnaire swith representatives from the transport buyers. Results/Analysis: We have found out that the majority of the companies surveyed in this study want to take part of the transport companies additional services and in consultation with these, and also develop new ones. Conclusion: Transport buying companies are often high involved in transports. They are therefore susceptible to relationship marketing. This makes it possible for Swedish transport companies tointeract with customers. By value‐adding activities with the customers the companies can create additional services and value for both parties.

Companies in the western world can no longer compete by using traditional means such as product and price since the commerce of services continually grows. To avoid similarity and increase competitive advantages modern companies have to be more specified. The competition between companies has increased and customers are harder to reach. Customers of today can afford luxury but trend indicates that originality, identity, and status are more important than factual needs. Products created and consumed at the same time within the service market are often very homogenous (similar). The small differences between companies make it hard to find the grounds of the consumer’s choice also making it imperative for companies to inter-pret the needs, habits, and expectancies of the consumer. A winning con-cept is hard to identify – individualism makes it harder to predict trends, product cycles becomes shorter, and the market becomes more casual, changeable, agile, lively, and impulsive. The purpose of this paper is to examine through quantitative survey which design factors create value for the consumer and how this affects the consumer choice. With prospective on the time of service the relation between consumer and company is evaluated in the moment of truth. / Företag i västvärlden kan inte längre vara med och konkurrera med traditionella medel som produkt och pris. Handeln med tjänster växer, för att undvika likriktning och öka konkurrensfördelarna ligger det i tiden för företag att nischa in sig. Konkurrensen om nya kunder hårdnar, och de blir allt svårare att nå. Kunder har idag råd med lyxvaror men trenden pekar på att originalitet, identitet och status är viktigare än faktiska behov. Inom tjänstemarknaden är produkterna som skapas och konsumeras vid samma tillfälle ofta mycket homogena. Det är svårt att veta på vilka grunder konsumenten väljer leverantör eftersom det ofta finns små skillnader mellan företagen. Det är viktigt för företag att förstå och tolka kunders behov, vanor och förväntningar. Det blir allt svårare att identifiera ett vinnande koncept – individualism bryter ner förmågan att förutse trender, produktlivscyklerna blir kortare, detta tillsammans med en mer flyktig, ombytlig, rörlig, livlig, impulsiv marknad. I uppsatsen undersöks vilka designfaktorer som skapar mervärde för kunden och påverkar valet av tjänsteföretag. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kvantitativ undersökning analysera vad det är som gör att kunderna väljer ett visst tjänsteföretag. Samt utvärdera om det går att uppfylla kundernas olika behov genom att addera nya faktorer till en tjänst för att skapa mervärde för kunden. Med perspektiv på servicetillfället utvärderas relationen mellan kund och företag i sanningens ögonblick.

Swedish consulting companies within the architecture-and engineering business exist on a market that is distinguished by an increasing globalization and internationalization. The companies’ commissions are based mostly on long-term, personal clientele. These relations are threatened by a huge number of coming retirements and high employee turnover. Consequently these companies need to improve and strengthen their relationships with existing customers, to create long-term employee and customer loyalty. The purpose of this essay was to analyze and evaluate consulting companies´ internal marketing. To elucidate the problem a survey has been performed on three architecture- and engineering business and their client. From the study, elements that are important to create loyalty have been derived. The theories are based on involvement, branding and organization. From the result it may be concluded that all consulting companies fulfil every factor considered important to create loyalty. These factors are mainly strong brand, high involvement and customer satisfaction. The companies realize the great importance of personal relations and are aware of the strategic procedures needed to create loyalty. They have also successfully created loyal customers. However, this loyalty is directed to individuals instead of companies. The fact that loyalty is directed to individuals instead of companies is not a big problem today, but coming retirements and high employee turnover means that in the future it will be more important to focus on creating loyalty towards the companies. To secure their future situation, the companies need to develop strategies to strengthen customer relations to the company. The conclusion is that companies in this position need to work strategically to build their brand image. By creating a stronger brand internally the companies will maintain an attractive working place, increasing loyalty amongst employees. This in turn will strengthen the possibilities to create long-term customer loyalty towards their brand. Suggestion to further research is to study additional factors that are important to create loyalty directed to the company. / Svenska konsultföretag inom arkitektur- och teknikbranschen agerar på en marknad som kännetecknas av en ökad globalisering och internationalisering. Företagens uppdrag bygger främst på långsiktiga och personliga kundkontakter som hotas av stora pensionsavgångar och hög personalomsättning. Av denna anledning behöver de nu förstärka relationerna med de befintliga kunderna samt knyta personalen till sig för att skapa både lojala anställda samt lojala kunder. Uppsatsens syfte var att analysera och utvärdera konsultföretagens interna marknadsföring. För att belysa problemet har en surveyundersökning gjorts på tre konsultföretag inom arkitektur- och teknikbranschen, samt hos deras kunder. Utifrån studien skulle faktorer härledas som är viktiga för konsultföretag för att skapa lojala anställda samt lojala kunder. Teoridelen baseras på teorier om involvering, branding och organisation. Resultatet visar att konsultföretagen uppfyller samtliga av de faktorer som anses viktiga för att skapa lojalitet. Dessa faktorer är främst starkt varumärke, höginvolvering samt kundtillfredsställelse. Företagen inser vikten av personliga relationer samt är medvetna om de strategiska arbetssätten för att skapa lojala kunder. Studien visar att företagen har lyckats med detta. Lojaliteten är dock personanknuten och inte riktad till företagen. Att lojaliteten är personanknuten är i dagsläget inget stort problem, men då stora pensionsavgångar väntar och personalomsättningen blir allt högre kommer det bli mer aktuellt i framtiden att fokusera lojaliteten till företaget. För att säkra situationen i framtiden behöver företagen arbeta strategiskt med att förankra kundkontakterna till företaget. Slutsatsen är att företagen i detta läge behöver arbeta strategiskt med att bygga upp sitt varumärke. Genom att börja varumärkesuppbyggandet internt och förankra företagets identitet erhålls en attraktiv arbetsplats, vilket stärker lojaliteten hos de anställda. Vidare ökar detta förutsättningarna för att skapa en långsiktig varumärkeslojalitet hos kunderna. Som förslag på vidare forskning gavs, att studera ytterligare faktorer som är viktiga för att skapa varumärkeslojalitet.

Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien är att få djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anställdas publiceringar i sociala medier. Detta då det gällande rättsläget ligger inom en gråzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut på när även publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. Därför har vi även tittat på kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken. Det som blivit uppenbarat i studien är att arbetsgivares personliga värderingar spelar stor roll i huruvida utgången av uppkomna händelser ter sig.

<p>Bakgrund: Fotografering är på tapeten mer än någonsin. Försäljningen av systemkameror slår nya rekord för varje år och här Canon och Nikon de världsledande kameramärkena. Många av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumärket och kan inte tänka sig att byta till det konkurrerande kameramärket. Hängivenheten kan dock tyckas märklig då de två fotogiganterna inte skiljer sig nämnvärt från varandra i sina produktutbud.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns då kameramärkenas produkter knappt skiljer sig åt.</p><p>Avgränsningar: Studien utförs främst utifrån ett konsumentperspektiv – producenternas perspektiv har således inte behandlats. Vidare är vi enbart intresserade av att kartlägga och analysera lojaliteten bland hobbyfotografer i Sverige som använder Canon eller Nikon.</p><p>Genomförande: Utifrån de tre områdena individ, grupp och märkesprodukt skapade vi en enkät som skickades ut till drygt 850 studenter på distanskursen Digital bildbehandling på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Därmed använde vi oss av en kvantitativ ansats i form av en respondentundersökning. Med undersökningen ämnade vi kartlägga lojaliteten bland Canons och Nikons hobby-fotografer, vilket senare låg till grund för analysen där vi utifrån nämnda teoriområden undersökte varför lojaliteten uppkommit.</p><p>Resultat: Varumärkeslojaliteten bland Canons och Nikons fotografer visade sig vara likformad. Dock kunde tendensen att användare av Nikon generellt är mer extrema i sin lojalitet tydas; deras beteenden och attityder genererar högre såväl lojalitet som hyperlojalitet. Vidare kom vi fram till att de tre delarna individ, grupp och märkesprodukt tillsammans utgör grundstenar i varumärkeslojaliteten; denna process har vi sammanfattat i en modell. Vi menar vidare att nuvarande lojalitetsteorier borde fokusera mer på gruppen.</p> / <p>Background: Photography is more popular than ever. The number of sold single-lens reflex cameras increases every year. Canon and Nikon are the two leading brands when it comes to this type of camera. Many of their buyers are considered as being very loyal to their respective brand, and thus they cannot imagine switching to the competiting brand. The preference for a certain brand does seem somewhat strange as the products that the two giants offer do not differ a lot.</p><p>Aim: The aim of the study is to describe possible differences concerning loyalty among Canon’s and Nikon’s non professional photographers in Sweden. Also, the purpose of the study is to investigate why these differences exist even though the products are so much alike.</p><p>Demarcations: The study has been carried out first and foremost from a consumer perspective. Hence, the producers’ perspective has not been taken into consideration.</p><p>Method: A questionnaire based on the three main variables individual, group and brand was formed and sent to more than 850 students that have taken the distance course Digital Image Editing at the School of Education and Communication in Jönköping.</p><p>Result: Loyalty towards a specific brand turned out to be fairly similar among Canon’s and Nikon’s photographers. Yet the tendency that the loyalty of those who use Nikon is in general more extreme was discernible; their behaviour and their attitudes generate both stronger loyalty as well as stronger hyper loyalty. The study also shows that the three different variables individual, group and brand act jointly as foundation stones in the brand loyalty; this process has been summarized in a model. Furthermore, we suggest that present loyalty theories should focus more on one of the variables, namely the group.</p>

<p>The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out.</p><p>The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership.</p> / <p>Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling.</p><p>Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i.</p><p>I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav.</p><p>För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer.</p><p>I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”.</p><p>Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del.</p><p>I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning.</p><p>Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art.</p><p>I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti.</p><p>I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen.</p><p>Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.</p>

Bakgrund: Fotografering är på tapeten mer än någonsin. Försäljningen av systemkameror slår nya rekord för varje år och här Canon och Nikon de världsledande kameramärkena. Många av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumärket och kan inte tänka sig att byta till det konkurrerande kameramärket. Hängivenheten kan dock tyckas märklig då de två fotogiganterna inte skiljer sig nämnvärt från varandra i sina produktutbud. Syfte: Syftet med studien är att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns då kameramärkenas produkter knappt skiljer sig åt. Avgränsningar: Studien utförs främst utifrån ett konsumentperspektiv – producenternas perspektiv har således inte behandlats. Vidare är vi enbart intresserade av att kartlägga och analysera lojaliteten bland hobbyfotografer i Sverige som använder Canon eller Nikon. Genomförande: Utifrån de tre områdena individ, grupp och märkesprodukt skapade vi en enkät som skickades ut till drygt 850 studenter på distanskursen Digital bildbehandling på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Därmed använde vi oss av en kvantitativ ansats i form av en respondentundersökning. Med undersökningen ämnade vi kartlägga lojaliteten bland Canons och Nikons hobby-fotografer, vilket senare låg till grund för analysen där vi utifrån nämnda teoriområden undersökte varför lojaliteten uppkommit. Resultat: Varumärkeslojaliteten bland Canons och Nikons fotografer visade sig vara likformad. Dock kunde tendensen att användare av Nikon generellt är mer extrema i sin lojalitet tydas; deras beteenden och attityder genererar högre såväl lojalitet som hyperlojalitet. Vidare kom vi fram till att de tre delarna individ, grupp och märkesprodukt tillsammans utgör grundstenar i varumärkeslojaliteten; denna process har vi sammanfattat i en modell. Vi menar vidare att nuvarande lojalitetsteorier borde fokusera mer på gruppen. / Background: Photography is more popular than ever. The number of sold single-lens reflex cameras increases every year. Canon and Nikon are the two leading brands when it comes to this type of camera. Many of their buyers are considered as being very loyal to their respective brand, and thus they cannot imagine switching to the competiting brand. The preference for a certain brand does seem somewhat strange as the products that the two giants offer do not differ a lot. Aim: The aim of the study is to describe possible differences concerning loyalty among Canon’s and Nikon’s non professional photographers in Sweden. Also, the purpose of the study is to investigate why these differences exist even though the products are so much alike. Demarcations: The study has been carried out first and foremost from a consumer perspective. Hence, the producers’ perspective has not been taken into consideration. Method: A questionnaire based on the three main variables individual, group and brand was formed and sent to more than 850 students that have taken the distance course Digital Image Editing at the School of Education and Communication in Jönköping. Result: Loyalty towards a specific brand turned out to be fairly similar among Canon’s and Nikon’s photographers. Yet the tendency that the loyalty of those who use Nikon is in general more extreme was discernible; their behaviour and their attitudes generate both stronger loyalty as well as stronger hyper loyalty. The study also shows that the three different variables individual, group and brand act jointly as foundation stones in the brand loyalty; this process has been summarized in a model. Furthermore, we suggest that present loyalty theories should focus more on one of the variables, namely the group.