Denna studie undersöker hur unga kunskapsarbetares intention att stanna hos sin arbetsgivare påverkas av strategier arbetsgivare använder för att behålla medarbetare, retention strategies. Studien behandlar teori relaterad till det psykologiska kontraktet, retention strategies och unga kunskapsarbetares arbetsrelaterade preferenser. Studien använder en kombination av semistrukturerade intervjuer och en medarbetarenkät från ett energibolag i Sverige. Resultatet indikerar att retention strategies uppfattas som del av det psykologiska kontraktet och bidrar till att öka intentionen att stanna. Karriärsutveckling identifierades som den viktigaste faktorn. Studien framhåller även betydelsen av företagsvarumärket och chefers stöd som en nyckel i att främja avsikten att stanna, särskilt inom större organisationer. Sammanfattningsvis betonar studien vikten av att arbetsgivare implementerar och kommunicerar effektiva retention strategies med fokus på karriärsutveckling och meningsfullhet.

I takt med att världen blir alltmer digitaliserad har också internet blivit en större del av många människors vardag. Stora aktörer samlar in personliga data om privatpersoner på internet vilket inte alla internetanvändare kanske är medvetna om. Då internet används dagligen av de allra flesta människor kan insamlandet av personliga data anses som problematisk. Det kan bli en fråga om att kränka privatpersoners integritet då det kan ske utan användarens vetskap eller finnas känslig information som de inte vill skall nå andra. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur medvetna privatpersoner är om datainsamling samt vilken effekt denna medvetenhet har på personers engagemang för webbplatser och lojalitet. En kvantitativ forskningsmetod har använts för studien och en enkät har skickats ut vilken har besvarats av totalt 33 personer. Studien använder sig av en analysmodell med tio hypoteser för att undersöka i vilken utsträckning olika konstruktioner, där bland medvetenhet, har för effekt på en persons engagemang och i sin tur lojalitet för webbplatser. Data för analysmodellen analyserades med hjälp av programvaran SmartPLS. Studiens analysmodell tillsammans med enkätsvaren och en väl genomarbetad litteraturstudie ligger till grund för analysen.  Denna studie visar att personer upplever sig som medvetna om datainsamling både före och efter ett presenterat scenario om cookies. Studien visar däremot att det finns en relativt låg medvetenhet gällande kunskap om vilka verktyg och metoder aktörer använder för datainsamling, vilka risker som finns med datainsamling samt kunskap om lagar för integritet. En medvetenhet om datainsamling visade sig inte vara positivt relaterat till en persons engagemang för webbplatser eller lojalitet. En persons förtroende visade sig däremot vara positivt relaterat till det affektiva engagemanget, den känslomässiga anknytningen, för webbplatser.

Syftet med denna vetenskapliga essä är att skapa en bredare och djupare förståelse kring problematiken med samverkan mellan fritidshemslärare och klasslärare. I läroplanen finns brister om vad samverkan ska innehålla och hur den bör utformas och vår gemensamma uppfattning är att det fortfarande finns brister i hur arbetet med samverkan sker. Denna vetenskapliga essä vilar på en hermeneutisk metod, vilket beskrivs som en lära för tolkning och metoden används för att skapa förståelse för våra erfarenheter och dilemman. Vi är två studerande till grundlärare i fritidshem som skrivit essän, vi delar liknande arbetslivserfarenhet inom skolvärlden och liknande uppfattning om problematiken kring samverkan. Fritidshemmet skall komplettera skolan, men i det vardagliga arbetet har vi under många år erfarit hur klasslärarens behov och önskemål har prioriterats under skoltiden och vi som fritidspersonal fått lämna våra arbetsuppgifter för att agera därefter. Erfarenheten vi besitter i samband med teorier och olika synsätt från forskare ger oss förutsättningar att tolka våra dilemman och genom dessa olika perspektiv reflektera över tolkningen av begreppet samverkan samt varför bristfälliga samarbeten uppstår mellan klasslärare och fritidspersonal. Vidare visar vår undersökning på hur vi kan samverka utifrån ett pedagogiskt synsätt snarare än att agera hjälpredor och assistenter åt klassläraren. Vi undersöker även vilka faktorer som skapar en problematisk samverkan samt vilka möjligheter som finns för en godtagbar struktur för samverkan, en struktur som pedagogerna följer och en struktur som ledningen ansvarar över. Resultatet visar på att det behöver skapas tid, samhörighet, samt gemensamma mål mellan pedagogerna för att samverkan skall fungera. Vi har med denna essä skapat oss en större förståelse för begreppet samverkan, fått insyn i klasslärarens perspektiv samt insett att samverkan inte vilar på oss enskilda individer att utföra utan att man som en enhet behöver samarbeta för att nå gemensamma mål för eleverna. / The purpose of this scientific essay is to create a broader and deeper understanding of the issues surrounding collaboration between after-school care teachers and class teachers. There are gaps in the curriculum about what collaboration should include and how it should be designed, and our common understanding is that there are still gaps in how collaboration is carried out. This scientific essay is based on a hermeneutic method, which is described as a doctrine of interpretation and is used to create understanding of our experiences and dilemmas. We are two people who have written the essay and we share similar work experience within the school world and similar understanding of the issues of collaboration. The leisure-time centre should complement the school, but in daily work we have experienced for many years how the class teacher's needs and wishes have been prioritized during school time and we as after-school care staff have had to leave our work tasks to act accordingly. The experience we possess in connection with theories and different viewpoints from researchers gives us the conditions to interpret our dilemmas and through these different perspectives reflect on the interpretation of the concept of collaboration and why inadequate collaborations arise between class teachers and after-school care staff. Furthermore, our study shows how we can collaborate from a pedagogical perspective rather than acting as helpers and assistants to the class teacher. We also investigate what factors create problematic collaboration and what opportunities there are for an acceptable structure for collaboration, a structure that the teachers follow and a structure that the management is responsible for. The result shows that time, solidarity, and common goals need to be created between the teachers in order for collaboration to work. With this essay, we have created a greater understanding of the concept of collaboration, gained insight into the class teacher's perspective, and realized that collaboration does not rest on us as individuals to perform, but that we need to cooperate as a unit to achieve common goals for the students.

Människans krav på att själv få bestämma över sina intressen och angelägenheter har gamla anor. Kampen mellan centralmakt och lokalmakt går att finna redan under medeltiden. För att den tveeggade relationen mellan politik och offentlig förvaltning ska fungera väl så är det av essentiell betydelse att dessa demokratiska organ i stor utsträckning verkar i symbios. Detta ställer inte bara kompetenskrav på de tjänstemän som utgör den offentliga förvaltningen. Det är likaså av essentiell betydelse att samarbetet mellan styrande organ och verkställande organ kan kommunicera väl, samt fattar rättssäkra och demokratiska beslut innan de förankras i befolkningen. Oavsett innebär den dikotomiska uppdelningen mellan politik och förvaltning ett stort ansvar för de som ska förvalta politikens förtroende, och ett stort ansvar gällande medborgarnas förtroende och offentlig legitimitet. I denna studie granskas hur tjänstemän på kommunal nivå uppfattar statlig styrning och kommunal styrning. Idéen är sprungen ur tidigare forskning som påvisar att kommunala tjänstemän tycker att de besitter bäst förmåga att tolka och implementera politiska beslut i jämförelse med kommunen. De tycker också i större utsträckning att staten besitter högre grad av legitimitet att styra i jämförelse med den egna kommunen med hänvisning till professionalism och kompetens. Vad den tidigare forskningen dock inte fokuserar på är vilka värden som ligger till grund för tjänstemännens uppfattningar, varpå denna studie syftar till att expandera förståelsen och kunskapen inom detta vetenskapliga fält. Studien använder sig av kvalitativ metod genom intervjuer för att kartlägga vilken form av styrning som de tillfrågade tjänstemännen föredrar samt vilka värden som ligger till grund för deras lojalitet. Studiens resultat visar att ju närmare den lokalpolitiska maktens kärna som de tillfrågade tjänstemännen befinner sig, desto större är benägenheten att föredra kommunal styrning. De tillfrågade tjänstemännen som verkade längre ifrån den lokalpolitiska maktens kärna, det vill säga de tjänstemän som verkade närmare medborgarna, var mer benägna att föredra statlig styrning. Författarna till denna uppsats har från start haft som mål att bidra med kunskap inom ett vetenskapligt område som till stor del är outforskat. Vi hoppas att denna studie har nyanserat perspektiv på politisk styrning och hur förvaltningshierarkin kan påverka de offentliga tjänstemännens uppfattningar beroende på deras position, befogenheter och handlingsutrymme inom ramen för deras profession.

Under perioder av sjuksköterskebrist uppstår ofta svårighet med att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Denna brist på kvalificerad vårdpersonal kan hanteras genom användandet av konsultsjuksköterskor som arbetar flexibelt. Ökande offentliga kostnader kopplade till denna anställningsform har dock under 2024 föranlett att ett regiongemensamt avtal införts av Sveriges Kommuner och Regioner med avsikt att minska den offentliga sjukvårdens beroende av denna bemanningsform. Med utgångspunkt i de känslor som införandet av detta avtal framkallat har konsultsjuksköterskors upplevelse av sin roll i organiseringen av den patientnära offentliga sjukvården undersökts utifrån Hirschmans modell Exit, Voice and Loyalty. Slutsats: Genom åtta djupintervjuer av yrkesverksamma konsultsjuksköterskor framkommer att deras möjligheter att påverka hur den patientnära sjukvården organiseras upplevs som liten. Den frihet och de valmöjligheter som arbetet som konsultsjuksköterska medför upplevs i denna relation som större och mer personligt fördelaktigt. Avsaknaden av uppskattning, lyhördhet och incitament till utfört arbete har framförts som bakomliggande anledningar till att konsultsjuksköterskor lämnar anställning i offentlig organisationen, snarare än yrket Att lämna den offentliga anställningen blir på så sätt ett slutgiltigt försöka att påverka hur denna patientnära sjukvården organiseras. / During periods of nursing shortage, difficulties often arise in recruiting and retaining nurses. This shortage of qualified healthcare professionals can be addressed through the use of consultant nurses who work flexibly. However, increasing public costs linked to this form of employment have led to the introduction of a region-wide agreement by the Swedish Association of Local Authorities and Regions in 2024 with the intention of reducing public healthcare's dependence on this form of staffing. Based on the feelings that the introduction of this agreement has provoked, temorary nurses' experience of their role in the organization of patient-oriented public health care has been investigated from Hirschmans theory Exit, Voice and Loyalty. Conclusion: Through eight in-depth interviews of professional temorary nurses, it appears that their opportunities to influence how the patient-related healthcare is organized are perceived as small. The freedom and choices that the work as a temproary nurse entails is experienced in this relationship as greater and more personally beneficial. The lack of appreciation, responsiveness and incentives for work done has been put forward as underlying reasons why consultant nurses leave employment in the public organization, rather than the profession, as a final way to try to influence how this patient-oriented care is organized.

<p><p>In this paper, we have studied the consequences of the bureaucratic or-ganizational structure for the individual- and holistic perspective pre-scribed in the Swedish legislation for social work. We have asked what consequences bureaucratic organizational structure in Max Weber’s terms can have for the individual and how it can affect the street level bureaucrats’ work performance. This is a theoretical study using and comparing earlier theoretical and empirical studies. Several organizational aspect of bureaucracy, listed and discussed in this study, makes it more difficult to implement the prescribed individual- and holistic perspective. At the same time it is demonstrated that the very same organizational features gives the street level bureaucrats the tools to an administrative fast and effective process. Bureaucracy can also create loyalty-bonds, demonstrated in this study, which render possible a structure where one closes the eyes to eventual moral dilemmas that may have negative consequences for the client.</p></p>

Inledning:I inledningen redogörs för hur köpcentrumsbranschen genomgår en förändring och behovet för upplevelser har växt fram för att fortsätta skapa värde för konsumenten. Syfte:Denna studie ämnar att undersökahur attributen atmosfär, underhållning och mat påverkar konsumentens lojalitet gentemot köpcentrum samt hur denna varierar mellan recreational-oriented consumersrespektive task-oriented consumers. Frågeställningar:Utifrån studiens syftehar följande frågeställningar formulerats: <ol type="1">Hur kan attributen atmosfär, underhållning och mat påverka kundens lojalitet gentemot köpcentrum?  Hur varierar lojalitet gentemot köpcentrum mellan recreational-oriented consumers och task-oriented consumers? Teori: I studiens teoriavsnitt presenteras mer djupgående förklaringar kring köpcentrum, upplevelse och shoppingvärde. Vidare beskrivs även attributen atmosfär, underhållning och mat samt kundtillfredsställelse, lojalitet och shopping orientations mer utförligt. Metod: Studien är baserad på en metod av kvantitativ karaktär och det har tillämpats en tvärsnittsdesign där en enkät har utformats. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av ANOVA och korrelationsanalyser. Slutsats: Det har kunnat konstateras hur det inte räcker med en indelning i recreational-oriented och task-oriented consumers, istället har ett tredje segment upptäckts, de platsorienterade konsumenterna. Ytterligare har det även kunnat påvisas hur attributen atmosfär, underhållning och mat påverkar lojalitet gentemot köpcentrum. / Introduction:  The shopping center industry is undergoing a change. Experiences have become increasingly important in order to continue to create value for the consumer. Purpose:This study intends to examine how the attributes atmosphere, entertainment and food have an effect on the loyalty towards shopping centers.Further the study intents to examine if the loyalty varies between recreational-oriented and task-oriented consumers.  Research questions: Based on the purpose whit this study the following research questions that have been phrased:  <ol type="1">How can the atmosphere, entertainment and food attributes affect the consumer's loyalty towards shopping centers? How does loyalty towards shopping centers vary between recreational-oriented consumers and task-oriented consumers? Theory: The study's theoretical section presents more in-depth explanations about shopping centers, experiences and shopping value. Further have atmosphere, entertainment, food, consumer satisfaction, loyalty and shopping orientations been explained more profound. Method: The study is based on a method of quantitative character and a cross-sectional design has been applied where a survey has been distributed. The empirical material has been analyzed using ANOVA and correlation analysis. Conclusion: It has been discovered that the division into two shopping segments isn’t enough instead a third segment, the place-oriented, has been found. Further, do the attributes atmosphere, entertainment and food affect the loyalty towards shopping centers.

This study aims to investigate the attitudes towards the employer brand of an individualcompany from an employee perspective. By applying the Employer Attractiveness scale(EmpAt) (Berthon et al. 2005), it is investigated how the employees perception ofattractiveness of the employer varies depending on selected demographic components.Furthermore, the purpose is to establish whether a statistically significant relationship existsbetween employees loyalty and perception of the employer attractiveness. A quantitativeresearch method in terms of an online survey is used when collecting the data of the study,which is later analyzed using the statistical computer program SPSS. The results indicate thatthere are no significant demographic differences regarding the perceived attractiveness of theemployer. A strong positive correlation has been identified between the attractiveness of thestudied company and its employees loyalty. The results of the study are only applicable to theparticipating population, and cannot be generalized to a different population than the studyparticipatory. / Denna studie syftar till att undersöka medarbetares attityder gentemot ett enskilt företagsemployer brand. Genom tillämpning av Employer Attractiveness-skalan (EmpAt) (Berthon etal. 2005) studeras hur medarbetarnas uppfattning av attraktiviteten hos arbetsgivaren varierarberoende på utvalda demografiska komponenter. Vidare är syftet att ta reda på huruvida ettstatistiskt signifikant samband existerar mellan medarbetarnas lojalitet och medarbetarnasuppfattning om arbetsgivarens attraktivitet. En kvantitativ forskningsmetod i form av endigital enkätundersökning tillämpas vid insamling av studiens datamaterial, vilket analyserasi det statistiska dataprogrammet SPSS. Resultaten visar att det inte råder några signifikantademografiska skillnader vad gäller den upplevda attraktiviteten hos arbetsgivaren. Ett starktpositivt samband har identifierats mellan det undersökta företagets attraktivitetsvärde ochdess medarbetares lojalitet. Studiens resultat är endast applicerbara för den deltagandepopulationen, och kan inte generaliseras till en annan population än den i studien deltagande.

Bakgrund: Det finns idag en problematik för kunskapsintensiva företag i Sverige att lyckas bibehålla medarbetare. Detta då den svenska arbetsmarknadens utveckling har resulterat i fler högutbildade medarbetare, vilka generellt känner lite lojalitet gentemot arbetsgivaren. Företags önskan om att bibehålla medarbetare grundar sig i deras strävan att uppnå en låg personalomsättning då det anses positivt för företaget ur flera aspekter. För att studera denna problematik studeras Employee Retention-faktorer utifrån ett generationsperspektiv. Detta då medarbetares jobbvärderingar och därmed preferenser kring viktiga faktorer enligt tidigare forskning till stor del påverkas av generationstillhörigheten. Syfte: Syftet med studien är att utforska vilka faktorer som får medarbetare i olika generationer att stanna inom kunskapsintensiva företag. Detta genom att belysa Employee Retention utifrån ett medarbetarskap- samt generationsperspektiv. Metod: Studien syftar till att undersöka medarbetarnas upplevda verklighet, därför utgår studien från en kvalitativ forskningsmetod. Fallstudiemetoden har tillämpats, då denna är lämplig för att förstå komplicerade sociala företeelser. Ett centralt drag i fallstudier är att kombinera olika datainsamlingsmetoder, därför har 10 semistrukturerade intervjuer samt 25 frågeformulär med medarbetare på valt fallföretag genomförts. En analys av insamlad data har därefter genomförts, vilket resulterat i studiens slutsats. Slutsats: Studien har identifierat de viktigaste Employee Retention-faktorerna inom respektive generation och bekräftar därmed att generationstillhörigheten påverkar de faktorer som får medarbetare att stanna inom kunskapsintensiva företag. Studien har också påvisat att de viktigaste faktorerna som identifierats i respektive generationerna har en tydlig koppling till det psykologiska kontraktet. Om kunskapsintensiva företag tar hänsyn till dessa faktorer och därmed det psykologiska kontraktet, resulterar det i lojalitet och bibehållande av medarbetare. / Background: In the last couple of years there has been an ongoing change in the Swedish labor market where the knowledge-intensive companies find it harder to retain employees. This because highly educated employees generally are less experience less loyal towards the employer. Why companies wish to retain employees is because they aim for a low employee turnover, which is considered to be important for companies in several aspects. The study focus on important variables for employees, which makes them stay at a company, using a generation perspective. This perspective is used because employee’s work values and preferences are found to be affected by generational belonging. Purpose: The purpose of this study is to explore which variables that make employees with different generation belongings stay at knowledge-intensive companies. This by illustrating Employee Retention from the employee’s perspective and using a generation perspective. Method: The study applies a qualitative approach since the purpose is to explore the employee’s experienced reality. A case-study method is also applied since it’s suitable for complicated social phenomenon. Fundamental for a case-study is to combine different data collection methods, which is why 10 semi-structured interviews and 25 questionnaires are made within the case-company. The analysis of the data was then made with directions of an analysis strategy, which lead to the conclusion of the study. Conclusion: This study has identified the most important Employee Retention-variables within each generation, which also acknowledge that the generational belonging affects the variables that the employees value and consequently makes them stay at a company. The study has also shown that the most important variables that are identified in the different generations, also are found in the psychological contract. If knowledge-intensive companies identifies these variables and thereby strengthen the psychological contract, the output will be organizational loyalty and Employee Retention.

På många arbetsplatser genomförs medarbetarenkäter. Syftet är oftast att identifiera förbättringsområden i arbetsmiljön och att undersöka medarbetares trivsel och mående. Studien handlar om pulsade/frekventa varianter av medarbetar­undersökningar. Dessa undersökningar används i arbetsgrupper för att undersöka måendet vid många tillfällen under verksamhetsåret. En fördel kan vara möjligheten att upptäcka missförhållanden direkt i realtid. Fem chefer och fem medarbetare har intervjuats, och deras upplevelser av pulsade/frekventa medarbetarundersökningar har analyserats. Det förekommer positiva omdömen, men många utmaningar identifierades. En chefsutmaning var svarsprocenten, då många medarbetare valde att inte svara på enkäterna främst p.g.a utebliven resultatuppföljning. Det framkommer även oro för att anonymiteten inte upplevs vara garanterad. Medarbetare kan genom att inte svara demonstrera sin makt gentemot ledningen, speciellt om man inte vet vad ledningen gör med resultaten. En organisatorisk olydnad visade sig växa fram. Ett antal idealtyper hos chefer och medarbetare identifierades och presenteras i studien med koppling till lojalitet, olydnad och makt. / At many workplaces, employee surveys are carried out. The aim is usually to identify improvement areas in the work environment. The study is about frequent variations of employee surveys that are used in groups on many occasions during the year. One advantage is the possibility of detecting working environment problems directly as they occur. Five managers and five employees were interviewed, and their experiences of pulsed/frequent employee surveys have been analyzed. There are positive reviews, but many challenges were identified. A managerial challenge was the response rate, as many chose not to respond to the questionnaires because of an unsatisfactory follow-up of results. There was also concern that anonymity was not guaranteed. By not answering, employees can demonstrate their power towards management. An organizational misbehaviour turned out to emerge. A number of ideal types were identified in the study and their connection to loyalty, organizational misbehaviour and power are presented.