Estágio realizado na INDAQUA MATOSINHOS - Gestão de Águas de Matosinhos, S. A. - e orientado pela Eng. Teresa Paiva / Tese de mestrado integrado. Engenharia do Ambiente. Área de Especialização de Gestão. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2012

有關聚集經濟的研究，過去主要著重在聚集經濟的型態與都市發展之關係，藉此擬定產業發展政策，從以往的實證研究中，發現台灣地區製造業是以地方化經濟為主導，傾向個別產業集中、專業發展。此外，並藉由「地方化係數」說明產業在空間的集中程度。然地方化係數受工廠員工規模及廠家數目影響，易產生高估的現象，且僅對中分類製造業集中程度進行測試，無法展現台灣地區製造業地理空間分布集散的全貌。有鑑於此，本研究以地方化經濟為基礎，藉由Ellison以及Glaeser兩位教授（1994，1997）提出之「鏢靶方法」，觀察單一產業之廠商於空間上是否有地理集中現象，衡量台灣地區中、小、細分類製造業地理集散情形，並與「地方化係數」測試結果進行比較。 　　此外，相鄰廠商間往往因為「外溢效果」，使得其他廠商持續進駐在相同區域，形成產業聚集的現象。本研究也將藉由「鏢靶方式」的衍生推導，衡量台灣地區製造業廠商的外溢在行政地理空間之範圍，以及各中分類製造業的聚集，是由相同產業內廠商間，抑或為不同產業廠商間之外溢所形成。 　　本研究可分為五個部分：第一部分為聚集相關理論及文獻的回顧與探討；第二部分介紹本研究所使用之資料系統，以及產業地理集中之衡量指標；第三部分為台灣地區製造業地理空間變遷與集散之分析；第四部分外溢效果範圍之分析；第五部分為結論建議與後續研究。本研究獲致下列結論： 　　一、台灣地區製造業從業人口空間分布逐漸由中心都市向外圍城市擴張集中。 　　二、台灣地區多數製造業均有輕微的地方化現象，且產業集中程度變化不大。 　　三、使用ＥＧ指標同時控制廠商規模分配與地區規模分配，較地方化係數精準。 　　四、產業分類層級越細，地理集中值越高。 　　五、台灣地區多數製造業產業外溢範圍超過市鄉鎮層級。 　　六、台灣地區製造業產業間聚集力量逐漸向上提升。

No description available.

<p>The Swedish group contribution rules do not include a right to deduction for cross-border group contributions unless the receiving company is taxable in Sweden. There has been much discussion regarding whether the rules are compatible with EC law. On 11 March 2009 the Swedish Supreme Administrative Court ruled ten cases concerning the right to deduction for cross-border group contributions. In three of these judgments deduction for a group contribution from a Swedish parent company to a foreign subsidiary within the EEA was allowed, despite that the subsidiary was not taxable in Sweden. The main purpose of this master thesis is to analyse whether the interpretation of the Supreme Administrative Court concerning the right to deduction for cross-border group contributions is compatible with EC law. In order to achieve this purpose an extensive analysis of EC case law concerning cross-border loss relief as well as of the judgements of the Supreme Administrative Court is undertaken.</p><p>The results of the thesis show that the interpretation of the case law of the European Court of Justice concerning cross-border loss relief is far from obvious. Taken together the <em>Marks & Spencer</em> and <em>Oy AA</em> cases imply that deduction for cross-border group contributions to a parent company can be refused, irrespective of the existence of final losses. However EC law seems to include a right to deduction for cross-border group contributions to a subsidiary, provided that the subsidiary has final losses. A final loss exists if the subsidiary has exhausted all possibilities of having the losses taken into account in its state of residence. The Supreme Administrative Court allowed deduction for cross-border group contributions from a Swedish parent company to a foreign subsidiary within the EEA if the subsidiary was to be liquidated. Despite that deduction was allowed, some uncertainties remain regarding how this should be achieved in practice. On the contrary, deduction was refused for cross-border group contributions to both parent companies and between subsidiaries. With respect to <em>Marks & Spencer</em> and <em>Oy AA</em> the interpretation of the Supreme Administrative Court so far seems compatible with EC law.</p><p>Regarding the cases in which deduction for cross-border group contributions to foreign subsidiaries within the EEA was refused because the losses had been lost after some time according to internal tax rules in the subsidiary’s state of residence, it could however be questioned if this interpretation is compatible with EC law. Such losses should be considered final in the sense of Marks & Spencer. In the light of EC case law as well as the case law of the Supreme Administrative Court at least the wording of the group contribution rules should be considered contrary to EC law. Even if the application of the rules in practice should turn out to be fully compatible with EC law, it is nonetheless unacceptable from a perspective of rule of law and predictability to leave the Swedish group contribution rules in their present wording.</p> / <p>De svenska koncernbidragsreglerna innefattar inte någon rätt till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag om det mottagande bolaget inte är skattskyldigt i Sverige. Diskussion har förts kring reglernas förenlighet med EG-rätten. Den 11 mars 2009 avgjorde Regeringsrätten tio mål beträffande rätten till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag (fortsättningsvis koncernbidragsmålen). I tre av dessa mål medgavs avdrag för koncernbidrag från svenskt moderbolag till utländskt dotterbolag inom EES, trots att dotterbolaget inte var skattskyldigt i Sverige. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utifrån koncernbidragsmålen analysera huruvida Regeringsrättens tolkning beträffande rätten till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag är förenlig med EG-rätten. För att uppfylla syftet företas en omfattande analys av såväl EG-rättslig praxis beträffande gränsöverskridande förlustutjämning som Regeringsrättens domar i koncernbidragsmålen.</p><p>Uppsatsens resultat visar att tolkningen av EG-domstolen praxis beträffande gränsöver-skridande förlustutjämning inte på något sätt är självklar. Sammantaget tyder dock domarna i målen Marks & Spencer och Oy AA på att avdrag inte måste medges för gränsöverskridande koncernbidrag till moderbolag. Däremot synes EG-rätten inkludera en rätt till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till dotterbolag, förutsatt att dotterbolaget har slutliga förluster. En slutlig förlust föreligger om dotterbolaget uttömt möjligheterna att utnyttja förlusten i hemviststaten. Regeringsrätten medgav i koncernbidragsmålen avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag från svenskt moderbolag till ett utländskt dotterbolag inom EES om dotterbolaget skulle likvideras. Trots att avdrag medgavs i denna situation kvarstår vissa oklarheter med avseende på hur detta ska uppnås i praktiken. Däremot vägrades avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till såväl moder- som systerbolag. Mot bakgrund av Marks & Spencer och Oy AA synes Regeringsrättens tolkning så långt som huvudregel vara förenlig med EG-rätten.</p><p>Beträffande de mål där avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till dotterbolag vägrades då förlusterna i dotterbolaget hade gått förlorade efter viss tid enligt interna skatteregler i dotterbolagets hemviststat, kan emellertid ifrågasättas om denna tolkning är förenlig med EG-rätten. Sådana förluster bör nämligen vara att betrakta som slutliga i den meningen som avsågs i Marks & Spencer. Mot bakgrund av både EG-domstolens praxis och Regeringsrättens domar i koncernbidragsmålen får anses att åtminstone koncernbidragsreglernas ordalydelse står i strid med EG-rätten. Även om tillämpningen av koncernbidragsreglerna till fullo skulle visa sig vara förenlig med EG-rätten, är det oacceptabelt ur ett rättssäkerhets- och förutsebarhetsperspektiv att utan andra åtgärder lämna de svenska koncernbidragsreglerna i deras nuvarande utformning.</p>

<p>The overriding purpose of this graduate thesis is to evaluate if municipalities and county councils can deviate from the legislation of public procurement during procurement of customer choice agreements within the health and social care area. The intention of this Quasi-market is to provide the users with competition in terms of quality rather then the general principal rule of economic value.</p><p>My conclusion results in a legal situation without rules of general procedure. So far the authorities make their own regulation in the field of customer choice agreements. The problem lies within the authorization of new contractors and their right to make an appeal against resolutions made by the authorities social care divisions.</p><p>One solution is to legislate within the present law of public procurement. Another way to solve the problem is to create a lex specialis apart from the present public procurement regulation.</p> / <p>Det generella syftet med detta examensarbete är att utreda om kommuner och landsting kan frångå upphandlingsregleringen vid tillsättningar av kundvalsföreträdande tjänster, vilken påverkan kundvalssystem har på mindre oetablerade företag samt hur detta påverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att två nya EG-direktiv på upphandlingsområdet inte implementerats i svensk rätt inom den angivna tidsfristen, belyses frågan ur både ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv.</p><p>Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt där det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet påvisas gällande rätt utifrån ett deskriptivt förhållningssätt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrån ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanställning har utmynnat i följande slutsatser.</p><p>Kundvalssystem har sedan starten i början på 1990-talet utvecklats till att bli ett användbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frågan om laglig tillämplighet förbisetts. För att upprätthålla ett rättssäkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige.</p><p>Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlängningen genererar lägre kostnader. Ur ett genusperspektiv främjar systemet kvinnligt företagande genom att bidra till privatiseringen av den historiskt sett kvinnodominerande yrkeskategorin.</p><p>Jag anser med stöd av det anförda, att kundvalssystemet kan utmynna i en utvidgning av LOU, där ett ytterligare förenklat upphandlingsförfarande tillser att marknaden konkurrensutsätts vilket tryggar sättssäkerheten vid tillsättningen av leverantörerna och ger en möjlighet till överprövning. Alternativet är främst att lagreglera området separat vilket medför en skräddarsydd reglering genom hela förfarandet, men detta kan medföra en längre lagstiftningsprocess.</p>

<p>Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.</p><p>Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Även klassificering av biogödsel, krav på hygienisering och användning på ekologiska åkrar har utretts. Uppsatsens utredning har framförallt rört sig mellan rättsområdena miljörätt och offentligrätt och har behandlat såväl svensk som EG-rättslig lagstiftning.</p><p>Spridning av biogödsel är inte tillstånds- eller anmälningspliktig, men biogödsel får likväl inte spridas hur som helst. Biogödselns klassificering som t.ex. avfall eller farligt avfall samt klassificering av rötningsmaterian påverkar huruvida materialen bl.a. måste hygieniseras innan de får användas.</p><p>Slutligen har uppsatsen utrett huruvida biogödsel som innehåller konventionell gödsel, slakterirester och gödsel från industriell djurhållning får används på ekologiska och KRAV-anslutna åkrar.</p>

<p>Denna uppsats tar sikte på att utreda om det existerar fri rörlighet inom EU även för aktiebolag, d.v.s. om aktiebolag fritt kan flytta sitt säte mellan olika medlemsstater utan att problem uppstår. Dessutom undersöks vad som gjorts inom EU för att harmonisera reglerna på det bolagsrättsliga området. Slutligen och som huvudsyfte för uppsatsen görs en ansats att försöka ta reda på varför den övernationella bolagsformen europabolag inte blivit någon succé bland svenska företagare sedan den infördes i oktober 2004.</p><p>Beträffande den första frågan konstateras att aktiebolag inte har samma fria rörlighet som fysiska personer, trots att EGF föreskriver detta. Anledningen är att medlemsländerna tillämpar olika lagvalsprinciper som i många fall gör det omöjligt för bolag att byta nationalitet utan att först likvideras och sedan omregistreras. Detta har även konstaterats i ett antal rättsfall från EG-domstolen där domstolen ansett att rättsläget inte varit förenligt med EGF och att åtgärder bör vidtas.</p><p>Harmoniseringsarbetet på det bolagsrättsliga området inom EU har pågått sedan 1950-talet och har bl.a. bestått i att ta fram ett antal bolagsdirektiv för att uppnå en minimistandard i samtliga medlemsstaters lagstiftning. Det fjortonde och senaste i raden av dessa direktiv ämnar lösa den problematik som i dagsläget finns beträffande bolagsflytt. Direktivet har dock inte antagits ännu och ingen vet heller när eller om detta sker.</p><p>Utöver bolagsdirektiv finns tre olika övernationella bolagsformer – europeiska ekonomiska intressegrupperingar, europakooperativ och europabolag – vars syfte är att underlätta företagens samarbete över gränserna. Just europabolaget är något som kommissionen är mycket stolta över trots detta har inte många europabolag registrerats. I Sverige finns i maj 2007 endast fem europabolag registrerade och anledningen till detta tycks vara flera men ett svåröverskådligt regelverk och avsaknaden av en övernationell skattelösning verkar vara de största, åtminstone om man tolkar de svar som ett antal svenska företag lämnade på en konsultation från kommissionen våren 2006.</p><p>Mina egna åsikter om europabolag överensstämmer till stor del med de åsikter som finns hos svenska företag och jag skulle gärna se att regleringen om europabolag var mer enhetlig och inte styrs så mycket av nationell rätt, vilket är fallet i dagsläget. Jag är dessutom tämligen övertygad om att mängden europabolag kommer att öka i takt med att SE-förordningen justeras något och fler företag inser europabolagets fördelar.</p> / <p>This essay sets out to investigate if companies are entitled to free movement within the EU and if they without problem can move their residence from country to country. The essay also contains a report on what is done within the EU to harmonize company law. Finally, a study is made to investigate why the European company hasn’t been that successful among companies in Sweden.</p><p>Concerning the first question the answer is that companies in practice aren’t entitled to free movmenet even though it’s prescribed in the EC legislation. The reason to this is that the member states apply different principles that make it impossible for companies to move to another state without being liquidated in the first state and re-established in the second state. The EC court of justice has in several rulings stated that this problem has to be taken care of since it’s inconsistent with the EC legislation.</p><p>The work with harmonization of the company law within the EU has been going on for about fifty years and has consisted of different directives to reach a minimum standard in all members states. The fourteenth and last of these directives will make it easier for companies to move but no one knows when this directive will be adopted by the EC council.</p><p>Besides the directives there also exist three different types of companies that are common within the whole union. These companies are the European Economic Interest Grouping, the European Cooperative Society and the European company. The European company hasn’t been very successful and one reason for that is that the legislation is difficult to understand since it’s different in every member state, at least according to a couple of Swedish companies that participated in a consultation made by the European commission in spring 2006.</p><p>My own opinions on the European company are mostly the same as the Swedish companies and I would like to see an even more uniform legislation. I also think that we in a couple of years will see a lot more European companies as time goes by and the cracks in the legislation has been fixed.</p>

Upphovsrätten står inför kraftigt förändrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av många upphovsrättsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rättighetsinnehavare ser hur deras ensamrätter missbrukas. Dessa är problem som förutses bli allt mer påtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler får snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hängt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand på de situationer som uppstått. Samtidigt har allmänheten hunnit vänja sig vid en tillgång till musik, film och bilder via Internet. Myndigheter och andra intressenter har inte tydligt markerat det orättfärdiga eller lagvidriga i detta beteende. Konsekvenser av detta är att allmänhetens subjektiva rättsuppfattning skiljer sig kraftigt från den objektiva rätten. Rättighetsinnehavare ser således sina immateriella rättigheter urvattnas samtidigt som myndigheter står utan effektiva eller realistiska motmedel. Från branschens sida kan agerandet förklaras med rädsla för den bad-will vilken skulle bli följden av att jaga enskilda piratkopierare. Förklaringarna till myndigheternas icke-agerande är troligtvis flera, men viktigast, vid sidan av det faktum att rättsläget inte är helt klart, kan vara svårigheten att övervaka och upptäcka de illegala förfarandena. Man har, från branschens och myndighetens sida, försatt sig i en relativt svår situation. I detta skede kommer nu ytterliggare ett EG-direktiv på upphovsrättens område. Syftet med direktivet är att klarlägga rättsläget dels genom att uppnå en hög likformighet mellan de nationella lagstiftningarna inom EUoch att samtidigt driva igenom de överenskommelser som är resultatet av 1996 års WIPO fördrag. I denna framställning analyserar och diskuterar författaren Per Edstam hur rättsläget synes komma att utvecklas till följd av direktivet, och hur väl denna utveckling stämmer överens med upphovsrättens syften.

Ever since the barriers between the Member States have diminished, more and more European Union (EU) citizens have chosen to work in a different State than their home state. Problems have occurred because of this cross border activity when workers have chosen to keep their pension funds taken in the home state, while working in the second State. These problems are caused by the national tax systems but also of the different tax rules that Member States have on pensions. Generally, most Member States’ pension systems are divided into three pillars. The first pillar is the social security scheme. The second one is the occupational scheme while the third pillar is the individual pension scheme. Together, the second and third pillars are recognized as supplementary pensions, since they supplement the pension incomes that arising from the first pillar. This thesis concerns the taxation of national persons who are covered by some type of occupational or private pension scheme. Most of the States do not allow deduction for premiums paid to these pensions that are taken with insurance companies established outside their territory. In a number of cases the ECJ has ruled that tax legislations that do not allow deductions of premiums or in some way prohibit the free movement shall be seen as discriminatory. The famous Bachmann case has been the only exception, where the ECJ ruled that the Belgian discriminatory rules could be justified in order to preserve the cohesion of the national tax system. The cohesion principle can be invoked if there exist a direct link between the deduction of contributions and the liability to tax the sums that will be paid to the beneficiary. Even though other justification grounds such as the effectiveness of fiscal control, the preservation of the tax base and the preservation of the tax neutrality has been invoked by Member States in various cases, the ECJ has not accepted them. Up to this point it is only Belgium that has succeeded to get the ECJ on its side. Conclusions can be drawn that the EC Treaty’s fundamental rights cannot be set aside by the Member States’ wish to preserve various tax protections, except when it is considered to be an absolute necessity, which has proven to be very seldom. Conclusion have been drawn that the ECJ has, through its judgments, had an immense impact on the national tax rules. Even though direct taxes are considered to be a part of a nation’s sovereignty, the ECJ has in an indirect way interfered with this sovereignty by invoking the EC Treaty’s free movement rules. The Court has thereby indicated that the Member States cannot freely construct their tax rules since they have to be consistent with the EC Treaty rules. Conclusions have also been drawn that the ECJ’s rulings are important for the strengthening of the supplementary pensions. EU citizens should be able to move freely between Member States and should keep their supplementary pensions in the State where they have been taken out and should not worry about ending their current pension funds in order to conclude new contracts in the State where they work, in order to be allowed deductions of contributions. / När gränserna mellan medlemsstaterna bortskaffades resulterade det i att alltmera av den Europeiska Unionens (EU) medborgare valde att arbeta i ett annat land än där de har sin hemvist. Problem har skapats av den gränsöverskridande aktiviteten då arbe-tare har valt att behålla sina pensioner från sina hemviststater. Dessa problem har i sin tur skapats av de nationella skattesystemen men även på grund av de olika skatte-regler som medlemsstaterna har på pensioner. Generellt sätt har de flesta medlemssta-ter pensionssystem som är uppdelade i tre olika pelare. Den offentliga pensionen tillhör den första pelaren. Andra pelaren utgörs av tjänstepensioner medan den tredje består av privata pensioner. Tillsammans anses andra och tredje pelaren vara supple-mentära pensioner, då de kompletterar de pensionsinkomster som uppstår av den första pelaren. Uppsatsen behandlar beskattningen hos fysiska personer som täcks av något slag av tjänste- eller privat pension. Många stater medger inte avdrag för premier som betalas in för dessa pensioner till ett försäkringsbolag etablerat utanför dess territorium. I ett antal rättsfall har EG-domstolen dömt att skatteregler som inte medger avdrag för premier eller på något sätt förhindrar den fria rörligheten ska anses diskriminerande. Undantaget har varit den berömda Bachmann målet där EG-domstolen ansåg att de belgiska diskriminerande reglerna kunde rättfärdigas för att behålla koherensen i det nationella skattesystemet. Koherensprincipen innebär att det måste finnas en direkt länk mellan avdragsrätten som medges till premier och skatteplikten som senare tas ut på det utfallande beloppet. Fastän andra rättfärdigande grunder som effektivitet i skattekontroll, skydd för nationella skatteintäkter och skydd för skatteneutralitet har framlagts av medlemsstaterna i diverse rättsfall, har EG-domstolen ogiltigförklarat samtliga grunder. Fram till idag är det endast Belgien som har lyckats att få EG-domstolen på sin sida. Slutsatser kan dras att EG-fördragets fundamentala rättigheter inte får sättas åsido av medlemsstaternas önskan att bevara diverse skatteskydd, förutom då det anses vara ytterst nödvändigt, vilket har visat sig vara väldigt sällan. I uppsatsen konkluderas att EG-domstolen har via sina domar haft en stark påverkan på de nationella skattereglerna. Trots att direkta skatter anses vara en nations suveränitet har EG-domstolen på ett indirekt sätt påträngt denna suveränitet genom att åberopa EG-fördragets frihetsregler. Domstolen har således indikerat att medlemsstater inte kan fritt konstruera sina skatteregler då de måste vara förenliga med EG-fördragets regler. I uppsatsen konkluderas även att EG-domstolens domar är viktiga för förstärkningen av de supplementära pensionerna. EU medborgare skall kunna röra sig fritt bland medlemsstater och samtidigt kunna behålla sina supplementära pensioner där de har tecknats och inte behöva avsluta sina pensioner och teckna nya i den staten där han arbetar för att vara berättigad till skatteavdrag på betalda premier.

The harmonization within EC Company Law has been relativley successful. Despite its relative success; important differences still remains in European company law. The freedom of establishment itself, and the ECJ’s interpretation of the freedom provides European companies with a substantial cross-border mobility. As a consequence of this mobility, together with the differences in national legislation; mandatory rules in company law can be easily evaded. A typical example of this is that a Swedish enterprise, by running their business through a British private limited company, can escape the Swedish legislation on capital contributions when forming a company with limited liability for its members. These rules are thereby undermined. The fact that these, otherwise mandatory, rules can be evaded should result in a questioning of their existence. The main purpose of rules on minimal capital contributions is to safeguard the interests of the creditors of the company. The analysis in this thesis shows that the Swedish legal capital regime is very unlikley to fulfill its purpose. The alternative, English company law, can in various aspects be seen as more efficient. / Den gemenskapsrättsliga harmoniseringsprocessen har på bolagsrättens område varit relativt framgångsrik. Trots detta går det i dagsläget inte att tala om någon konform europeisk bolagsrätt. Betydande skillnader kvarstår mellan de nationella bolagsrättsliga regelverken. Den EG-rättsliga etableringsfriheten, och EG-domstolens tolkning av densamma, innebär att de europeiska företagen ges ett relativt stort mått av gränsöverskridande rörelsefrihet. En följd av denna mobilitet tillsammans med skillnaderna i de nationella regelverken är att tvingande nationell bolagsrättslig lagstiftning relativt enkelt kan kringgås. Ett typexempel på detta är att svenska företagare, genom att bedriva sin verksamhet i ett engelskt aktiebolag, kan undgå det svenska kravet på tillskjutande av ett minsta aktiekapital vid bildandet av ett privat aktiebolag. Det svenska kapitalkravet kan därmed sägas vara underminerat. Blott det faktum att det svenska kapitalkravet underminerats innebär att dess existens bör ifrågasättas. Syftet med kapitalkravet är främst att skydda borgenärernas intressen i bolagen. Mot bakgrund av vad som framkommer i denna uppsats kan det svenska kapitalkravets effektivitet betvivlas. Alternativet, den engelska bolagsrätten, kan ur en rad aspekter sägas vara mer ändamålsenlig.