The world is facing a global waste crisis due to half of the waste produced not being collected, treated or safely disposed of. Waste not managed in a proper way causes air and water pollution and has negative health and social impacts on people living or working close to the waste. Alt- hough evidence shows that implementing gender approaches improves environmental issues, and the majority of waste pickers are women, few organisations focused on waste management are implementing gender mainstreaming into their work. This case study examines gender main- streaming within the organisation Women in Informal Employment: Globalising and Organising (WIEGO) in relation to environmental issues. WIEGO is an international organisation working to increase the voice, visibility and validity of the working poor, with a special emphasis on women, with a core project that supports cooperative waste picker women in Brazil. The study was conducted through two interviews on local and international level and the analysis of 20 documents describing WIEGO and its work. The theories and concepts of gender mainstreaming, intersectionality, Feminist Political Ecology and Environmental Justice were used to analyse the results. The study showed that WIEGO was implementing gender mainstreaming in their opera- tive work, in the policy framework and in the waste picker projects in Brazil which has resulted in physical and emotional improvements for WIEGO employees internationally and waste pick- ers in Brazil. <<< / Världen står inför en global avfallshanteringskris där hälften av allt avfall som produceras inte insamlas, hanteras eller kasseras på ett säkert sätt. Avfall som inte hanteras säkert skapar luft- och vattenföroreningar och har negativa hälsosamma och sociala effekter för människor som lever eller arbetar nära avfallet. Trots att forskning visar att genusperspektiv förbättrar miljö- problem, och att majoriteten av avfallshanterare är kvinnor, fokuserar få organisationer som hanterar avfall på ”gender mainstreaming” i sitt arbete. Denna fallstudie undersöker ”gender mainstreaming” i organisationen Women in Informal Employment: Globalising and Organising (WIEGO) i relation till miljöproblem. WIEGO är en internationell organisation som arbetar med att öka inflytandet, synligheten och validiteten hos fattiga arbetande, med ett särskilt fokus på kvinnor, med ett kärnprogram som stöttar kooperativ av avfallshanterande kvinnor i Brasi- lien. Studien genomfördes med två intervjuer på lokal och internationell nivå och analys av 20 dokument som beskriver WIEGO och dess arbete. Teorierna och koncepten ”gender mainstrea- ming”, intersektionalitet, Feministisk Politisk Ekologi och miljörättvisa användes för att analy- sera resultaten. Studien visar att WIEGO använder sig av ”gender mainstreaming” i sitt opera- tiva arbete, i sitt policyramverk och i avfallshanteringsprojekten i Brasilien, vilket resulterat it fysiska och emotionella förbättringar för WIEGOs internationellt anställda och för de avfalls- hanterande kvinnorna i Brasilien.

Le quartier Saint-Henri dans le sud-ouest de Montréal est marqué depuis plusieurs décennies par un processus de gentrification aux conséquences néfastes pour les populations vulnérables, ainsi que plus récemment d’une importante croissance des espaces verts durable afin de favoriser leurs accessibilités à ces mêmes populations. Or, en cherchant à répondre au problème d’inégalité environnementale lié à l’accessibilité, ces espaces verts influencés par l’idéal de durabilité peuvent aussi contribuer à un phénomène d’(éco)gentrification qui à son tour peut engendrer une injustice environnementale attachée aux déplacements des populations vulnérables. Pour comprendre cette problématique, ce mémoire illustre la relation entre (éco)gentrification, développement durable et verdissement des espaces urbains et les conséquences de celle-ci sur les populations vulnérables. La réflexion entourant cette triple relation permet aussi de mettre en lumière un écart entre discours et pratiques d’accessibilité aux espaces verts à partir de la mobilisation d’une approche de justice environnementale critique. En conséquence, la méthodologie de recherche est construite pour vérifier la présence de cet écart dans le contexte spécifique de Saint-Henri et plus particulièrement du triangle vert observé lors du terrain de recherche. Cette dernière mobilise une analyse qualitative transversale des discours et des observations de comportements non verbaux. L’analyse et l’interprétation des données collectées démontrent la présence d’un écart entre les discours et les pratiques d’accessibilité aux espaces verts causés par le phénomène d’(éco)gentrification. Cet écart ancré dans une injustice environnementale vient paradoxalement favoriser le renforcement d’une inégalité environnementale lié à la limitation de l’accès des espaces verts aux populations vulnérables et donc à l’amélioration de leurs conditions de vie. / The Saint-Henri district in the southwest of Montreal has been marked for several decades by a process of gentrification with harmful consequences for vulnerable populations, as well as more recently by an important growth of sustainable green spaces in order to favour their accessibility to these same populations. Yet, in seeking to address the problem of environmental inequity related to accessibility, these green spaces influenced by the ideal of sustainability may also contribute to a phenomenon of (eco)gentrification, which in turn may create environmental injustice related to the displacement of vulnerable neighborhood populations. To understand this issue, this brief illustrates the relationship between (eco)gentrification, sustainable development and greening of urban spaces and the consequences of this on vulnerable populations. The reflection surrounding this triple relationship also allows us to highlight a gap between the discourse and practices of accessibility to green spaces by mobilizing a critical environmental justice approach. Consequently, the research methodology is built to verify the presence of this gap in the specific context of Saint-Henri and more particularly of the green triangle observed during the research fieldwork. It mobilizes a cross-sectional qualitative analysis of discourses and observations of non-verbal behaviors. The analysis and interpretation of the collected data demonstrate the presence of a gap between the discourses and the practices of accessibility to green spaces caused by the phenomenon of (eco)gentrification. This gap, rooted in environmental injustice, paradoxically favors the reinforcement of an environmental inequality linked to the limitation of access to green spaces for vulnerable populations, and thus to the improvement of their living conditions.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och stater har samlat sig för att begränsa de bakomliggande orsakerna och dess konsekvenser. Genom avtal, agendor och deklarationer planerar stater för gröna ekonomier fria från utsläpp av växthusgaser, med målsättning att förhindra ytterligare störningar i klimatsystemet. Omställningsarbetet för att minska utsläppen av växthusgaser har sipprat ner på kommunal nivå, eftersom deras lokala expertis och förmåga att verka på gräsrotsnivå är avgörande. Forskarsamväldet har synliggjort vikten av att basera omställningen på rättviseaspekter, men definitioner av en rättvis omställning är tvetydiga inom området. Den här studien syftar till att undersöka om och hur miljö- och klimaträttvisa framställs i svenska kommuners strategier för att motverka klimatförändringar. För att uppfylla studiens syfte har tillgänglig strategisk dokumentation av fyra svenska miljö- och hållbarhets-topprankade kommuner analyserats. Med vägledning av JUST-ramverket, som representerar principerna för miljö- och klimaträttvisa, visar resultatet att även om rättviseprinciper inte är huvudsyftet med deras strategier, är aspekter av rättvisa relativt närvarande. Resultatet visar dessutom att kommunernas olikheter och förutsättningar påverkar deras strategiska arbete med klimatförändringar och likaså förekomsten av miljö- och klimaträttvisa. / Climate change is one of the main challenges of the 21st century, and states are coming together intending to mitigate its causes and consequences. Through agreements, agendas and declarations, states aim towards green economies to prevent further disruptions within the climate system. Furthermore, the transition work to reduce greenhouse gas emissions has trickled down to a municipal level, as their local expertise and ability to operate at a grassroots level is vital to the transitional work. Scholars have highlighted the importance of making the transition based on aspects of justice, even though the definition of a just transition is unclear within the field. Therefore, this study aims to investigate how and if environmental and climate justice are occurring in Swedish municipalities' strategies towards climate change mitigation. To do so, available strategic documentation of four top-rated sustainability and climate-aware municipalities in Sweden has been analyzed and interpreted. Through the lens of JUST-framework, representing principles of environmental and climate justice, the results reveal that while justice is not a central point in these strategies, elements of justice are relatively present. The findings indicate that the municipalities' differences and circumstances affect their strategic work with climate change mitigation and whether justice is occurring.

No description available.