Syftet med studien är att undersöka elever som befinner sig i matematiksvårigheter och deras egna upplevelser av matematikämnet och om det finns delar av matematiken som upplevs svåra att förstå och behärska. Dessutom har vi undersökt hur eleverna upplever att matematiken har påverkat dem under deras skoltid och vardag. Studien består av matematikberättelser och resultatanalysen är gjord utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Antonovskys teori om KASAM. Empirin är insamlad genom halvstrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ ansats. Urvalet är 9 elever som befinner sig i någon form av matematiksvårighet. Alla intervjuer har spelats in och sedan transkriberats. Resultaten har presenterats med fyra utvalda porträtt av informanterna som sedan analyserats. Vi har sett att tidiga missuppfattningar inom matematikämnet beror på att eleverna av olika anledningar inte kunnat tillgodogöra sig den undervisning som skolan förmedlat. Detta har resulterat i dålig självkänsla och självuppfattning som i sin tur leder till dåligt självförtroende. Varierad matematikundervisning gynnar elevernas kunskapsinhämtning. Svårigheter med vardagsmatematik men också matematikängslan i olika situationer kan härledas till missuppfattningar inom olika ämnesområden i matematiken. Bra relationer med pedagoger och att lyckas med sitt skolarbete är friskfaktorer för eleverna. Dessutom menar vi att halvstrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ ansats kan med fördel användas för att underlätta kartläggningen av elevernas svårigheter inom matematikämnet samt för att få ta del av elevernas egna röster om matematiklärandet.

Syftet med den här studien var att beskriva vilka förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter (litteracitet) eleverna på Språkintroduktion skulle kunna få utgående från fem lärares föreställningar. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturell teori där språket är centralt för tänkandet och lärandet och den undervisning som ska erbjudas ska vara utmanande med stöttning (Vygotskij, 1934/2001; Cummins, 2000). De två teoretiska ramverken som valts har båda ett brett och vidgat perspektiv på läsande och språk. Det ena ramverket, Freebody och Lukes resursmodell (1990; Luke & Freebody, 1990) konkretiserar det vidgade läsandeperspektivet i fyra praktiker. Det andra ramverket, Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell är abstrakt och lämpar sig för språklig analys (Wedin, 2017:2). Ramverket innebär att språket ses bestående av fyra lager. Beroende på lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning fokuseras något eller några av de olika språkliga lagren. Med metoden att intervjua andraspråkslärarna och undersöka, analysera och relatera lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning till de två teoretiska ramverken samt till central andraspråksforskning, har undervisningsmönster och underliggande värderingar identifierats. Resultatet visar att en majoritet av lärarna fokuserar två (betydelseskapande och kodknäckande) praktiker. Den textanvändande och den analytiska praktiken är det ett fåtal aktiviteter som kategoriserats tillhöra. De underliggande värderingarna om språket som framträder när lärarnas föreställningar relateras till Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell saknar en fyllighet i förhållande till ramverkets breda perspektiv. Centrala lärdomar inom andraspråksforskningen uttalar vikten och behovet av explicit undervisning men kunskap inom vissa områden verkar saknas. Kognitiva, psykologiska perspektiv på läsande samt en snäv begränsad syn på litteracitet verkar vara framträdande. Den övergripande slutsatsen i den här studien är att gymnasieeleverna på Språkintroduktion får begränsade förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter, utgående från de framträdande föreställningarna om läsande och läsundervisning.

SAMMANFATTNING Datum:   2023-05-31 Nivå:           Kandidat i Företagsekonomi, 15 hp Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:  Ninos Ani  Moses Sahyoun             Titel:   Aggressiva skatteplaneringens påverkan och syn på  samhället ur ett företagsperspektiv Handledare:  Leanne Johnstone Nyckelord:  Aggressiv skatteplanering, skatteplanering, etik samt moral ur ett skatteperspektiv Forskningsfråga/or: Hur påverkas företag av att aggressiv skatteplanering  sker i samhället och vad är deras syn på detta? Syfte:   Syftet med undersökningen är att förstå mer om företags perspektivet     kring aggressiv skatteplanering. Studien ämnar att bidra till den begränsade diskussionen kring om aggressiv skatteplanering är  etiskt korrekt.  Metod:   Studien använder kvalitativ metodik med hjälp av en induktiv ansats. Studien  använder sig av semistrukturerade intervjuer. Induktiv ansats ger möjlighet till  att samla in data och analysera det för att upptäcka samband, samt ta en slutsats med hjälp av teori.  Slutsats:  Studien visar att företag gör det som krävs för att överleva även om det innebär aggressiv skatteplanering. Majoriteten anser aggressiv skatteplanering vara etiskt korrekt men påverkar intressenter negativt. Det framgår att de flesta är enade om att en lägre skattesats kan medföra en  lägre procentsats av aggressiv skatteplanering. / ABSTRACT Date:   2023-05-31 Level:   Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:  Ninos Ani   Moses Sahyoun    Title:   The impact and view of aggressive tax planning     on society from a corporate perspective Supervisor:  Leanne Johnstone Keywords:  Aggressive tax planning, tax planning, ethics and morality from a tax perspective Research questions How are companies affected by aggressive tax planning in society and what is  their view on this? Purpose:  The purpose of the study is to gain a better understanding of the corporate perspective on aggressive tax planning. The study aims to contribute to the limited discussion on whether aggressive tax planning is ethically correct. Method:  The study uses qualitative methodology with an inductive approach. Inductive  approach allows for collecting data and analyzing it to discover connections and  draw conclusions with the help of theory. Conclusion:  The study reveals that companies do what is necessary to survive, even  if it involves aggressive tax planning. The majority consider aggressive  tax planning to be ethically acceptable but acknowledge its negative impact on stakeholders. It is evident that most agree that a lower tax rate can lead  to a lower percentage of aggressive tax planning.

Av artikel 6 Europakonventionen (EKMR) följer att den som är anklagad för brott har rätt att vara tyst och inte belasta sig själv. På så sätt tillgodoses den enskildes intresse av att inte behöva medverka till utredningen av den egna brottsligheten. Samhället har å andra sidan ett intresse av att rättskipning och lagföring sker effektivt så att straffsystemets brottspreventiva syfte upprätthålls. Ett sätt att säkerställa att så sker är att upprätta verktyg som lockar den enskilde, utredningsincitament, till att medverka i utredning av det egna brottet. Ett exempel i gällande rätt utgörs av 29:5 p 5 BrB som ger rätten möjlighet att utdöma ett lindrigare straff vid utredningsmedverkan. Beslut om strafflindring tas i dessa fall vid huvudförhandling av rätten. I betänkandet Stora brottmål – nya processrättsliga verktyg  framfördes förslag om att införa möjlighet för åklagaren att fatta beslut redan under förundersökningen om att utfästa ett högsta straff i utbyte mot den enskildes utredningsmedverkan. Förslaget lades fram i svensk rätt år 2019 men har inte föranlett proposition. En utfästelse om ett högsta straff förutsätter att den misstänkte och åklagaren har en överläggning under förundersökningen där den misstänkte informeras om möjligheten att ingå en sådan överenskommelse med åklagaren. Utfästelsebeslutet innebär att åklagaren yrkar på ett straff som, likt ett tak, förhindrar rätten att utdöma svårare påföljd än åklagaren yrkat. Idén om utfästelsebeslut innebär därmed att (1) en överenskommelse kan ske mellan den misstänkte och åklagaren under förundersökningen samt att (2) det av åklagaren fattade beslutet om utfästelse binder rätten likt ett tak. Utredningsincitament och övriga förfaranden som syftar till att effektivisera den straffrättsliga processen är tillåtna förutsatt att de är förenliga med rätten till en rättvis rättegång, artikel 6. En analys av det rättsliga utrymme konventionen ger den svenska lagstiftaren är därmed nödvändig. Detta arbete behandlar rätten att vara tyst och rätten att inte belasta sig, artikel 6. Dessa garantier aktualiseras vid utfästelsebeslut då det förutsätter en överläggning mellan den enskilde och åklagaren i syfte att informera den enskilde om möjligheten och sondera terräng för överenskommelse. Utredningsmedverkan vid utfästelsebeslut resulterar således, till skillnad från medverkan enligt 29:5 p 5, i att den enskilde i större utsträckning försätts i en förhandlingsposition gentemot åklagaren. Den förändring förslaget innebär på det straffrättsliga området föranleder även ett behov att se hur ändringen passar in i det befintliga straffsystemet.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål – att bli behöriga till ett nationellt program.Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger. Informanternas svar har sedan kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet blev sju olika framgångsfaktorer: egen vilja och motivation, lärarnas förhållningssätt, liten grupp, gruppsamhörighet, personalgrupp, arbetsmodell och schema. Dessa sju har jag sedan delat upp på tre olika nivåer: individ, grupp och organisation. De framgångsfaktorer som informanterna ansåg var viktigast placerades på individnivå: egen vilja och motivation och lärarnas förhållningssätt.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrågade lärare. Med vårt arbete vill vi belysa deras inställning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gällande arbete med skönlitteratur. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lärare. Samtliga tillfrågade lärare använder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lästräning, läsförståelse, upplevelser, utökar ordförrådet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det är lättare för eleverna att få förståelse för skeenden i världen och i historien genom att relatera till sig själva. Tiden är en avgörande faktor för i vilken utsträckning lärarna använder sig av skönlitteratur, men de betonar också vikten av resurser och samarbete i arbetslaget. Ytterligare en faktor som påverkar är svårigheterna att finna lämplig litteratur. I vår slutsats har vi kommit fram till att de tillfrågade lärarna anser att skönlitteratur har stor betydelse och bör få stort utrymme i undervisningssammanhang. Vi tycker oss också ha sett att de har ett väl reflekterat förhållningssätt och att de försöker göra medvetna val i sitt arbete med skönlitteratur.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola där en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingår i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sätt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnå syftet avser jag att besvara följande frågor:1. Vad består regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehåll?2. Hur uppfattar och tolkar kulturinstitutionen detta uppdrag?3. Hur genomför den lokala kulturinstitutionens pedagog regeringsuppdraget?4. Hur kan den lokala kulturinstitutionens tolkning och genomförande arbete av uppdraget problematiseras, analyseras och förstås utifrån ett dramapedagogiskt perspektiv? I mitt examensarbete går jag igenom bakgrunden till regeringens kultursatsning Skapande Skola och en lokal kulturinstitutions teaterprojekt som ingår i denna satsning. Delar av Myndigheten för Kulturanalys första utvärdering av Skapande Skola finns med i litteraturgenomgången. I litteraturgenomgången finns även historisk bakgrund av drama och kulturprojekt i grundskolan. I mitt examensarbete inkluderas även hur drama används i läroplanen och hur pedagogiskt drama, teater och estetik definieras inom olika teoretiska perspektiv. Vidare står det hur estetik, drama och lärande går ihop inom grundskolan. Mina undersökningar är inspirerade av en etnografisk ansats och jag har genomfört observationer och en djupintervju. Observationerna är genomförda på en skola i en årskurs 3, där jag intervjuade den teaterpedagog som ansvarade och höll i lektionerna. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras i relation till vad regeringsuppdraget Skapande Skola består av och hur kulturinstitutionen tolkar och genomför detta uppdrag. Vidare analyseras och diskuteras detta utifrån ett dramapedagogiskt perspektiv.Min slutsats av denna studie är att regeringsuppdraget Skapande Skola består av att ge elever i grundskolan likvärdiga möjligheter att delta i kulturlivet. Genom detta uppdrag ska eleverna få möjligheter att skapa och detta bidrar med att eleverna utvecklar sin fantasi och ett självständigt tänkande.Marcus Andersson 860705-40153Den lokala kulturinstitutionen har flera olika syften med sitt projekt men deras huvudsyfte hör ihop med det konstpedagogiska perspektivet som handlar om att eleverna med hjälp av teaterns medel ska få uttrycka sig kreativt.För att uppnå syftet med regeringsuppdraget Skapande Skola, var teaterpedagogen noga med att utgå ifrån elevernas intressen, fantasi och skapande i varierande övningar. Eleverna fick även se en teaterföreställning och vara bakom kulisserna på en teater för att få flera intryck av vad drama och teater kan handla om.Nyckelord: Estetik, pedagogiskt drama, teater och ett konstpedagogiskt perspektiv.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lärande, framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande examensarbete är att ta del av elevers tankar när det gäller flexibla studier på Komvux och därigenom försöka belysa vilka faktorer som är viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k. studieverkstad. En översikt av tidigare publicerat material och forskning på området redovisas även och knyts därefter samman med resultatet från undersökningen i en diskussion.Undersökningen visar att framgångsfaktorerna består av många olika delar, som i sin tur påverkar varandra. Dessa delar är bl a den enskilda elevens syfte med studierna, elevens motivation, deras självdisciplin, studieteknik samt tidigare studievana. Andra delar som påverkar elevernas studieresultat är handledning, studiematerial samt den fysiska miljön såväl som den virtuella miljön. Eleverna menar att framgång beror mycket på dem själva och vilka prioriteringar den enskilda eleven gör. Skolans förmåga att stötta och hjälpa till har stor betydelse. Det innebär att vid flexibelt lärande krävs större individualisering och anpassning till elevens förutsättningar än vid traditionellt. Studiematerial måste vara enkelt och tydligt, kommunikationen handledare och elev har stor betydelse och sker till stora delar med hjälp av dator.

Det här är ett examensarbete som handlar om olika lärares resonemang om läsundervisning i förskoleklass och i årskurs ett. Sju legitimerade grundskollärare intervjuas om hur de tidigare undervisat i eller hur de undervisar i läsning och hur de motiverade sitt val av en läsmetod eller flera läsmetoder i undervisningen. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar och ställningstaganden kring den valda läsmetoden eller de läsmetoder i undervisningen de valt använda sig av och hur undervisningen sker i praktiken. Studiens utgångspunkter omfattas av teoretiska perspektiv angivet som syntetisk metod, analytisk metod och sociokulturell teori.    Resultatet visar att lärarna i förskoleklass bedriver läsundervisning på olika sätt utifrån enbart en läsmetod medan lärarna i årskurs ett blandar olika metoder. Alla förskoleklasslärarna arbetar med bokstäver och ljud. Majoriteten av de intervjuade lärarna i årskurs ett använder läromedel och vissa av dem använder även den tillhörande arbetsboken i undervisningen. Någon lärare skapar och använder eget material. Dessutom visar det sig i resultatet att valet av läsmetod eller flera läsmetoder motiverades av lärarna på olika sätt. En del motiverade exempelvis sitt val utifrån eleverna och vad de behöver för att utvecklas vidare i läsningen. Andra lärare motiverade sitt val exempelvis utifrån vad de hade för inspiration och utbildning.    Slutligen kan det konstateras utifrån detta examensarbete att många lärare tänker, motiverar och bedriver läsundervisning på lika och olika sätt. Alla lärare använder aktiviteter för att utveckla så att eleverna kan bli självständiga läsare.

Efforts are underway within the European Union to move towards a circular economy, with the aim of reducing society’s consumption and the use of resources. A keyword for the circular economy concept is reuse. The aim of this master thesis is to examine how copyright law relates to the reuse of applied art. Thus, the questions investigated in the thesis are as follows. How can applied art be reused under existing law? What limitations would be needed to achieve sustainable and long-lasting works of applied art, and can they be justified when the various interests at stake are considered? The forms of reuse covered in the thesis are upcycling, repair and repair through upcycling.  Regarding the subject of upcycling and repair through upcycling, the following is observed. When works are modified and upcycled, the right to exploit the work is subjected to the copyright of the original work. One way to address this problem would be to allow an existing provision in the national legislation an extensive interpretation, which would allow third parties to make changes to works of applied art.  As for repairs, another solution is needed. If a repair involves making copies of detachable parts of a copyright protected work, the rightsholders’ exclusive rights prevent the repair. It is permissible, for private use, to make copies of public-available works. However, it is not permissible to permit another person to produce utility goods. To be able to move towards a circular economy and meet the needs of an environmentally conscious society, it is necessary to impose a provision that limits the rightsholders’ rights, to extend the right to repair. Finally, a special approach and assessment regarding parts of works is also discussed.