Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande folksjukdom i Sverige, och egenvård är en central del i patienternas vardag. För att minska risken av försämring i sin sjukdom är det därmed väsentligt för patienterna att få adekvat patientundervisning om hur egenvården främjas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad för upprätthållandet av en god egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt innehållande 11 artiklar från Cinahl och Medline genomfördes. Resultat: En strukturerad pedagogisk omvårdnad visade förbättring på patienters symtomuppfattning, egenvårdshantering, egenvårdsbeteenden och minskade återinläggningar. Patienterna visade dessutom förbättrad kunskap om mat- och vätskerestriktioner, läkemedelsföljsamhet och fysisk aktivitet. Slutsats: Sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad kan vara fördelaktig i arbetet med att befrämja egenvården hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

Covid-19 har påverkat våra liv på många olika sätt. Ett stort antal människor dör, det har blivit allt mer svårare att hitta jobb, resa utomlands, träffa familjen och att det är oacceptable att umgås med kompisar. Krav på vårdpersonal har blivit högt och arbetsbelastning har också ökat. Dessutom så har Covid-19 orsakad heta debatter mellan aktörerna, professioner och organisationer kring de bästa sätten att hantera smittspridning. Denna studie har som syfte att undersöka hur vård- och omsorgspersonals förtroende påverkats av munskyddstriden. Studien är teoriprovande studie. Teorin som används är’ ’Micro-performance theory’’ eller mikro-prestandateorin i samband med olika relevanta artiklar och statsvetenskapliga böcker. Metoden bygger på fyra samtalsintervjuer för att samla in empirin. Intervjufrågorna skickades till respondenterna före intervjuerna för att ge dem möjlighet att reflektera. Respondenter anonymiseras i studien för att kunna ge dem möjligheten till att utrycka sig fritt. Studies resultat visar på att majoriteten av respondenterna upplever ett ökat missnöje och minskad tillit och förtroende för myndigheterna och politikerna och bland vård- och omsorgspersonal. De flesta kritiserade beredskapen inför pandemin. Två av fyra respondenterna tycker att munskyddstriden påverkar förtroende negativt för andra Covid-19 riktlinjer.

No description available.

Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse om hur revisorns arbete påverkas avden digitala utvecklingen. Utöver syftet så utgårstudien även utifrån två forskningsfrågor: ”Vilka bidrag har digitaliseringens utveckling gett till revisorns arbete?” och”Varför skapar digitaliseringens utveckling förändringar i revisorns arbete?”  Metod: Då studiens syfte varit att öka förståelsen för ämnet har studien genomförts medhjälp av en kvalitativ metod. För insamlandet av empiriskt material har semistruktureradeintervjuer utförts med sex respondenter, kompletterat med artikelsök. Resultat & slutsats: Studien visar att revisorns arbete har påverkats i övervägandepositiv bemärkelse av den digitala utvecklingen. Slutsatsen har dragits att digitaliseringenbidragit till att revisionen påvisat en högre kvalitet och att den blivit mer tillförlitlig.Studien visar också att digitaliseringen av revisionsyrket har öppnat upp för möjlighetentill att erbjuda kunden att arbeta mer proaktivt i form av rådgivning.   Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag till framtida forskning är att den visat ensynvinkel på hur den digitala utvecklingen har anpassats under en pandemi. Studien haräven bevisat att digitaliseringen inte förändrat revisionen hos de företag som studien harintervjuat, eftersom lagar och regleringar fortfarande är något som revisorer ska förhållasig till. Den förändringen som digitaliseringen har skapat för revisionsbranschen är attrevisorn har eller förväntas att komma att anta en annan arbetsroll. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att jämföra hurdigitalisering av revisionsyrket har påverkat en mindre respektive en större revisionsbyrå.

Finanskrisen 2008–2009 medförde förödande konsekvenser för hela globen förra decennietvilka sipprade in och orsakade rippeleffekter på oväntade områden. Uppsatsens syfte kommervara att undersöka ett outforskat område, nämligen finanskrisens kausala inverkan påstudieresultat. Studien kommer ämna att använda instrument som mäter finanskrisens effektmot respektive kommun tillsammans med difference-in-difference metoden för att mäta omkommuner med hög exponering mot konjunkturkänsliga branscher presterar relativt sämre påde nationella proven i engelska, svenska, matematik och genomsnittligt meritvärde jämförtmed kommuner med låg exponering. Resultatet var att difference-in-difference estimateten förmatematik och genomsnittligt meritvärde var negativa och statistiskt signifikanta menpräglades av osäkerhet.

I denna studie intervjuades nio legitimerade lärare gällande digitala verktyg i förhållande till läs- och skrivinlärningen. Syftet med detta var att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin läs- och skrivundervisning, vilka resultat de ser, samt positiva aspekter och problematik. Att använda digitala verktyg i skolan finns som kunskapskrav i Läroplanen (Skolverket 2019, s.258) samt kan enligt tidigare forskning uppfattas som ett förstärkande verktyg i undervisningen vid korrekt användning. Resultatet var att informanterna arbetar aktivt med ASL (att skriva sig till läsning) eller sporadiskt använder digitala verktyg i undervisningen. De använder dator, Ipad, SMARTboard, projektor och dokumentkamera. Detta i sin tur användes för att producera text, använda appar eller hemsidor samt ha genomgångar. Resultaten lärare såg vid användning av digitala verktyg i läs- och skrivinlärningen var att eleverna var motiverade, eleverna fick möjligheter att skriva längre text och elever med särskilda behov var väldigt hjälpta av digitala verktyg. Positiva effekter de kunde se var att eleverna arbetade lustfyllt, digitala verktyg öppnar upp för individualisering samt att läraren kan följa elevernas resultat via olika appar/hemsidor. Negativa effekter var att skrivbord till dator eller ipad bara har versaler, internetuppkopplingen var svag, inloggningsproceduren uppfattades svår samt att det upplevdes stressande att arbeta som ensam lärare när eleverna använder digitala verktyg. Efter analys av resultaten var slutsatsen att elever arbetar bättre tillsammans och datorer/Ipads öppnar upp för att eleverna blir läranderesurser för varandra. SMARTboard, projektor och dokumentläsare kan skapa lärandesituationer där hela klassen lär av och med varandra, de kan också underlätta genomgångar av kommande arbete. När lärare arbetar i halvklass eller med två lärare i klassrummet upplevs situationen mindre stressande och läraren kan stötta och vägleda eleverna. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Kunskapsöversikten presenterar aktuell forskning om utomhusundervisning i matematik från Norden och Storbritannien. Syftet med kunskapsöversikten är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vad som kännetecknar forskning om utomhusundervisning i matematik som kan ha relevans för yrkesutövningen som grundskolelärare i matematik. Kunskapsöversikten inkluderar både elev-, student- och lärarperspektiv. Detta undersöks genom följande frågeställningar: Vad är elever, lärare och lärarstudenters erfarenheter och upplevelse av utomhusundervisning i matematik? Vilka möjliga effekter på elevers lärande har utomhusundervisning i matematik? Vilka hinder och nackdelar gällande utomhusundervisning i matematik tas upp i forskningen? Resultaten visar att elevers motivation ökar, att det finns miljöer i anslutning till skolor som är gynnsamma för lärande, att utomhusundervisning i matematik inte försämrar elevers resultat i matematik och att genomförandet av matematikundervisningen utomhus innehåller vissa hinder och nackdelar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av flerspråkighet i inlärningen i skolan där en jämförelse görs mellan en- och flerspråkiga ungdomars upplevelser av för- och nackdelar. Fokus ligger på de flerspråkiga ungdomarnas upplevelser och vad upplevelserna beror på. Materialet innehåller en intervju med en flerspråkig gymnasieexaminerad deltagare och en enkät med sex enspråkiga och åtta flerspråkiga deltagare spridda i ålder från högstadiet upp till gymnasieexaminerade. Undersökningen visar att alla deltagare upplevde generella fördelar med flerspråkighet. Flest gånger nämner deltagarna kommunikation med andra människor och att man har lättare för språk generellt och i inlärningen i skolan. Nackdelarna upplevdes få men handlade om sämre ordförråd, att blanda ihop språk eller inte kunna språk perfekt. De mest grundade hypoteserna som diskuteras påverka upplevelsen av flerspråkighet i inlärningen i skolan är en individs styrka i svenska språket, utländska skolerfarenheter och den generella upplevelsen av flerspråkighet.     Nyckelord Upplevelse, fenomenografi, flerspråkighet, flerspråkiga, enspråkiga, inlärning, kognitiva effekter

Staden behöver innehålla offentliga rum där människor kravlöst tillåts att stanna upp.Med människans användning av gaturummet som utgångspunkt arbetar vi i dettakandidatarbete fram mot skapandet av en livable street. En livfull urban miljö därgatans kvaliteter framhävs.Vi tar fasta vid termen livable street och vad som krävs för att uppnå detta. InomMalmö stad är en metod att implementera sommargator för att uppnå en sådan.Genom att studera Kärleksgatan i Malmö, som under vår studie omgestaltadestill en sommargata, gavs vi möjlighet att undersöka gatans förändring och hurdenna påverkade den mänskliga densiteten i gaturummet. Utifrån Actor-networktheory tillåter vi oss att se de kvaliteter, länkar och relationer som gatan besitter.Genom att ta stöd ur teorin finner vi i denna studie hur aktörer styr eller blir styrdaav olika krafter och relationer. Det är genom dessa vi tar fram ett gestaltningsförslagför Kärleksgatan 2021. Vår studie är inte svaret på hur en livable street uppnås, utanett förslag på hur det kan vara möjligt att uppnå en sådan. Hur arkitekter kanskapa en livable street genom god och holistisk design och forskning, därgatans kvaliteter framhävs. / The city needs to contain public spaces where people are allowed to stop free of charge.With human use of the street space as a starting point, we are working on this master’sthesis towards the creation of a livable street. A vibrant urban environment where thestreet’s qualities are emphasized.We stick to the term livable street and what it takes to achieve this. In Malmö city isa method to implement summer streets to achieve such. By studying Kärleksgatanin Malmö, which during our study was transformed into a summer street, we weregiven the opportunity to investigate the change of the street and how this affectedthe density of people in the street space. Based on Actor-network theory, we allowourselves to see the qualities, links and relationships that the street possesses.By taking support from the theory we find in this study how actors control or arecontrolled by different forces and relationships. It is through these that we produce adesign proposal for Kärleksgatan 2021. Our study is not the answer to how a livablestreet is achieved, but a proposal on how it may be possible to achieve such. Howarchitects can create a livable street through good and holistic design and research,where the street’s qualities are emphasized.

Syftet är att undersöka grundskollärares uppfattning av fysisk aktivitet med elever på de teoretiska lektionerna. Enkätundersökningen genomfördes via Facebook. Efter en genomgång av respondenternas svar framkom bland annat vikten av att skolans ledning aktivt ger sitt stöd grundskollärarna när det kom till fysisk aktivitet genomförd under de teoretiska lektionerna. Grundskollärares egen fysiska aktivitet har också betydelse för hur den fysiska aktiviteten får ta plats på de teoretiska lektionerna.