Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka de psykosociala effekterna av förtroendearbetstidutifrån ett individperspektiv. Tanken grundas på att upplevelserna av det individuella och fria arbetstidssystemet påverkas av den sociala kontexten med kollegor på arbetsplatsen. Studien undersöker således i vilken mån samvaron med kollegor påverkar individens upplevelse av förtroendearbetstiden vad gäller krav och förväntningar.Metod: Studien görs som en fallstudie med intervjuer som metod. Den insamladeinformationen från intervjuerna utgör basen för empirin. Dessa sätts sedan i relation till för studien relevanta teorier och modeller kring arbetsvetenskap.Resultat & Slutsats: I studiens resultat framkommer att individens upplevelse avförtroendearbetstid i stor mån påverkas av kollegorna vad gäller såväl uttalade som outtalade krav och förväntningar. Individen tenderar även att förlägga en stor del av arbetet utifrån dessa faktorer. Det visar sig att den undersökta avdelningen omgärdas av många outtalade krav och förväntningar som i stor del grundar sig i de traditionella avgränsningar mellan arbetet och fritid som den reglerade arbetstiden tillhandahåller.

Det råder en ständig ökad konkurrens på marknaden där både kunder och teknisk utvecklingställer allt högre krav på både produkter och tjänster. Genom den ökade konkurrensen läggs det allt större vikt vid att tala om företags kvalitetssystem och en del kunder kräver att derasleverantörer ska ha ett certifierat kvalitetsledningssystem. Ett av de vanligaste kvalitetsutvecklingskoncepten är ISO 9001 och det är idag det enda system som går attcertifiera. Denna studie är baserad på en komparation mellan tre tryckerier och två mediebyråer med syfte ta reda på vilka effekter en certifiering enligt ISO 9001 kan ha på ett medieföretag. Resultatet är grundat på åtta kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät till medarbetarna på studiens företag. Resultatet indikerar att en certifiering inte innebär självklara kvalitetshöjande effekter. Vid en jämförelse mellan likvärdiga certifierade och icke-certifierade företag visar studien att arbetet med kundtillfredsställelse, ständiga förbättringar och medarbetarnas delaktighet snarare beror på ett organisatoriskt beteende än på en certifiering. Studiens slutsats är att det krävs avsatta resurser och att skapa delaktighet i hela företaget för att uppnå en lyckad certifiering där ISO 9001 blir mer än bara dokumentation och ett diplom på väggen. / There is a constant increased competition in the market where both customers and technological development sets increasingly higher demands on both products and services. Through the increased competition, there is a growing importance to talk about the company's quality system. Some customers require their suppliers to have a certified quality management system. One of the common quality concepts are ISO 9001 and it is today the only system that can be certified. This study is based on a comparison between three printing houses and two media agencies with the aim to find out which effects an ISO 9001 certification can have on a media company. The result is based on eight qualitative interviews and a quantitative survey of the employees in the studied companies. The result indicates that a certification does not mean obviously quality-enhancing effects. In a comparison between comparable certified and non-certified companies, the study shows that the customer satisfaction, continuous improvement and employee participation rather depends on an organizational behavior than a certification. The study concludes that resources must be added and in addition it is very important to create participation throughout the company to achieve a successful certification. This contributes that the meaning of ISO 9001 becomes more than just documentation and a diploma on the wall.

Produktplacering och sponsrat material i sociala medier ökar markant till följd av det digitala landskapets spridning. Det blir allt mer vanligt att blanda kommersiellt innehåll i icke-kommersiella sammanhang, vilket medför förvirring och oro hos konsumenter. Ett exempel på detta är videoplattformstjänsten YouTube. Influencer marketing på YouTube växer för var dag av orsaken att man genom tjänsten kan nå ut till en bredare publik – vilket många företag utnyttjar. Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad förståelse för vilka eventuella reaktioner som produktplacering i videoklipp framkallar, eller inte framkallar. Studien undersöker mottagarens attityd till sponsrat material och produktplacering och visar likheter och skillnader mellan producenter och konsumenter. Den undersöker även om konsumenternas reaktioner skiljer sig åt beroende på hur videorna förhåller sig till givna rekommendationer och riktlinjer. Undersökningen har skett genom kvalitativ metod och intervjuer tillsammans med både en konsumentmålgrupp och en producentmålgrupp.Resultatet visar att reaktionerna är många och varierande, de negativa reaktionerna är dock dominerande. Producenternas och konsumenternas åsikter skiljer sig till största del åt och producenterna är mer positivt inställda. Faktorer som varumärkeskännedom, tillit och engagemang har ofta stor betydelse för en framgångsrik marknadsföring genom YouTube.Slutsatsen indikerar att reaktioner så som nyfikenhet, intresse, irritation och avundsjuka är vanliga reaktioner på produktplacering. Konsumenterna tycks också mer positiva till integrerad reklam i videoklipp trots att rekommendationerna talar för det motsatta kring hur de bör framställas. / Product placement and sponsored content through social media is increasing significantly as a result of the digital landscape evolving. It is becoming more common to mix commercial content in non-commercial contexts which leads to confusion and concern amongst consumers. An example of this is the video platform service YouTube. Influencer marketing on YouTube is growing by the day because of the wide audience that companies can can reach out to – thanks to the service. This essay aims to contribute to a better understanding of the possible reactions that product placement in videos provokes or does not provoke. The study examines the viewer’s attitude to sponsored material and product placement and what similarities and differences there is between producers and consumers. It also investigates whether consumer’s responses differ depending on how videos relate to recommendations and guidelines. The survey has been conducted through a qualitative method with interviews in focus along with both a consumer- and a producer target group.The result show that the reactions are numerous and various, but the negative reactions are the dominant. The opinions of producers and consumers differ greatly, as producers are more positive towards product placements. Factors such as brand awareness, trust and dedication are often of great importance for successful marketing through YouTube.The conclusion indicates that reactions such as curiosity, interest, irritation and jealousy are common reactions to product placement. Consumers also seem more positive towards integrated advertising in videos despite the recommendations speak for the opposite.

Bakgrund Djurunderstödda interventioner är ett paraplybegrepp där bland annat djurunderstödda aktiviteter och djurunderstödd terapi ingår med syftet att på ett eller annat sätt förbättra en människas hälsa. Individer med diagnosen autism kan ha svårt att exempelvis socialt interagera med andra människor. Dessa svårigheter ger ofta sekundära hälsoproblem som exempelvis depression. Den aktuella behandlingen för diagnosen autism är symtomatisk, då det inte finns någon farmakologisk behandling mot diagnosen. Sjuksköterskan kan vara drivande i de insatser som kan främja en patients hälsa, därför behöver sjuksköterskan veta vilka insatser som är betydelsefulla för just denne individs situation. Syfte Syftet var att beskriva effekter av djurunderstödda interventioner för vuxna individer med den neuropsykiatriska diagnosen autism. Metod En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat Analysen av resultatet ledde till tre huvudteman med åtta tillhörande underteman: 1) Sociala effekter: Mindre ensamhet- en social kontakt utan mänsklig närvaro Kommunikationsförmåga- med andra individer Djuret som samtalsämne- ett socialt smörjmedel Sociala aktiviteter - en bro till samhället 2) Psykologiska effekter: Meningsskapande och ökat välbefinnande Ansvar och en känsla av självständighet 3) Fysiska effekter: Motion Taktil stimulans Slutsats Litteraturöversiktens slutsats är att individer med en autismdiagnos kan få positiva psykologiska-, fysiska- och sociala hälsoeffekter av djurunderstödda interventioner. Detta forskningsområde är relativt nytt och vår förhoppning är att litteraturöversiktens resultat ska kunna öka allmänsjuksköterskans kunskap. En hög kunskapskompetens kan bidra till en bättre vård med fler icke-farmakologiska behandlingsmöjligheter för individer med en autismdiagnos. Nyckelord Djurunderstödda interventioner, autism, effekter, vuxna / Background Animal assisted intervention is an umbrella-term that includes both animal assisted activities and animal assisted therapy with the aim of improving a person's health in one way or another. Individuals diagnosed with autism may have difficulty socializing with other people. These difficulties often give secondary health problems such as depression. The current treatment for the diagnosis of autism becomes symptomatic, since there is no pharmacological treatment against the diagnosis. The nurse can be a driving force in the efforts that can promote a patient's health, therefore, the nurse needs to know which interventions are important for this particular individual's situation. Aim The aim was to describe the effects of animal assisted interventions for adult individuals with the neuropsychiatric diagnosis of Autism. Method A literature review with ten articles was retrieved from the databases PubMed, CINAHL Complete and PsycINFO. The articles were analyzed according to Friberg's analysis model. Results The analysis of the results led to three main themes with eight associated subthemes: 1) Social effects: Less loneliness- a social contact without human presence Communication skills- with other individuals The animal as a conversation topic- a social lubricant Social activities - a bridge to the society 2) Psychological effects: Meaning of fulfillment and increased well-being Responsibility and a sense of independence 3) Physical effects: Exercise Tactile stimulation Conclusions The conclusion of the literature review is that individuals with an autism diagnosis can get positive psychological, physical and social health effects from animal-assisted interventions. This research area is relatively new and our hope is that the results of the literature review will be able to increase the general nurse's knowledge. A high level of competence can contribute to better care with more non-pharmacological treatment options for the individual with an autism diagnosis. Keywords Animal assisted intervention, autism, effects, adult

Abstrakt Multiple skleros (MS) är en kronisk progressiv inflammatorisk sjukdom. Fatigue är ett vanligt symtom och upp till 95% av personerna med MS upplever det. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka effekten av arbetsterapeutiska interventioner hos personer med MS-relaterad fatigue i arbetsför ålder. För att besvara syftet har en litteraturöversikt med en kvantitativ ansats valts där åtta artiklar inkluderades. Fribergs modell (2017) användes vid analysen av studierna. Resultatet presenterar utifrån tre kategorier och visade på en stor variation av interventioner. Två studier visade på en minskad upplevelse av fatigue. De studierna som inte visade på effekt kan ha påverkats av mätperiodens längd och val av mätinstrument. Slutsatsen visar på att det krävs en längre period för att implantera en förändring i det vardagliga livet. Det behövs framtida forskning som mäter interventionernas effekt av MS-relaterad fatigue under en längre tidsperiod.   Sökord: Multipel skleros, arbetsterapi, effekter, gruppinterventioner, individuella interventioner och effekten av interventionen.

Attention deficit hyperactivity disorder [ADHD] är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar med en prevalens på över fem procent i världen. Begränsade områden är självstyrdinlärning, hantering av motoriska, exekutiva och kognitiva förmågor. Diagnosen påverkar aktivitetsförmågor, relationer, social utveckling och välbefinnande samt barn och familjers livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa befintlig forskning om arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD i åldern sex till arton år, samt interventionernas effekt. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvantitativ inriktning. Huvudsökningar gjordes i databaserna Academic Search Premier, Cinahl, APA Psycinfo och PubMed. Antal inkluderade artiklar är åtta. Författarna hittade fyra kategorier som presenteras under rubrikerna; 1) Intervention som förbättrar den kognitiva förmågan, 2) Interventioner för att hantera motoriska svårigheter, 3) Interventioner som förbättrar akademiska inlärningsförmågor och 4) Interventioner för att kunna formulera mål.  Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner har positiva effekter inom exekutiva-, motoriska-och akademiska inlärningsförmågor, samt för att kunna sätta egna mål och uppnå dessa. Slutsatsen visar att behovet av vidare forskning kring ämnet är aktuellt samt att det är viktigt med tidiga insatser för att underlätta skol och fritidsmiljöer för barn och ungdomar med ADHD.

I takt med ett allt hårdare klimat på arbetsmarknaden och ett ökat tryck på individen i arbetslivet har forskningen börjat titta närmare på positiva och hälsofrämjande effekter av kultur- och fritidsrelaterade effekter kopplat till arbetet. Föreliggande kvalitativa studie undersöker upplevelser och erfarenheter av kulturaktiviteter ur ett medarbetarperspektiv inom två större organisationer, samt försöker synliggöra effekter av kultur kopplat till arbetet både för individen och organisationen. Resultatet pekar dels på sociala effekter som känslan av samhörighet och trivsel samt god arbetsmiljö och välbefinnande, kopplade till att delta i kulturaktiviteter tillsammans med sina kolleger och arbetskamrater. Vidare beskrivs effekter genererade mer direkt av själva innehållet i kulturaktiviteter, med betoning på konstnärliga uttrycksformer, som fördjupade tankar och reflektioner, avslappning, kreativitet och ett innovativt klimat. Utifrån både sociala och innehållsmässiga upplevelser och erfarenheter av kultur uppstår olika former av samtal och kommunikation på arbetsplatsen. Kommunikation som kommer att utgöra en central del i de värdeskapande processer som genereras av kultur kopplat till arbetet både för den enskilde individen och organisationen som helhet. Tid framstår också som en avgörande faktor för hur kulturaktiviteter förmedlas och når ut till den enskilde medarbetaren inom organisationen. Här pekar resultatet på värdet av att organisationen erbjuder ett brett spektrum av kulturrelaterade aktiviteter, både enkla och mer utmanande, i syfte att fånga så många medarbetare som möjligt. / Along with increased strain on the individual in many of today´s work settings the positive impact of cultural activities on health and well-being at work has achieved increased attention among scholars. The present qualitative study focus on experiences from cultural activities from a co-worker´s perspective within two major organizations. It also aims at pointing at effects from culture activities at work both from an individual and organizational perspective. The result indicates social effects such as cohesiveness, positive work environment and well-being from taking part in cultural activities together with colleagues. Furthermore the result points at the mere content of culture activities related to fine arts, as something that generates reflections, detachment, creativity and an innovative approach within the organizational body. As an effect of these two categories of experiences from cultural activities various forms of communication emerge at work. This communication appears to be a central part of the processes that generate different kinds of value from culture for the individual as well as the organization. Time resources also turn out to be crucial to the way employees take part in culture activities related to work. The result emphasizes the value and importance of a broad spectra of cultural-related activities distributed within the organization in order to reach out to everyone of its employees.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka mentala effekter av fysisk aktivitet bland en grupp gymnasieelever. Hur upplever gymnasieeleverna att den fysiska aktivitet de ägnar sig åt påverkar deras: 1. Sociala gemenskap? 2. Mentala hälsa? 3. Förmåga att vara självstyrande? Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade fyra fysiskt aktiva elever på en gymnasieskola där eleverna spelade fotboll, innebandy och gymnastik på fritiden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en teoretisk modell bestående av tre kategorier som relaterar till studiens tre frågeställningar; social gemenskap, mental hälsa och förmåga att vara självstyrande. Resultat och slutsatser Det resultat vi kom fram till var att fysisk aktivitet ansågs ge en förbättrad mental hälsa, en bidragande faktor till att ha förmågan till att vara självstyrande- och en tydlig aspekt till social gemenskap. Gymnasieeleverna påpekade även att det var viktigt att ha en balans mellan den fysiska aktiviteten och resterande delar i vardagslivet för att den fysiska aktiviteten skulle leda till något positivt inom de ovan givna områdena. Vid en obalans, oavsett om det förekom för lite eller för mycket fokus på den fysiska aktiviteten så kunde detta resultera i en försämring av de givna aspekterna snarare än en förbättring. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Välfärdsjobb är en relativt ny typ av insats som används i flera kommuner i Sverige. Den går ut på att personer som har levt länge med försörjningsstöd ska få en tidsbegränsad anställning med kollektivavtalsenlig lön för att komma närmare den reguljära arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och där startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys använts. Materialet har bestått av en utvärdering, en delrapport och en rad olika kommunala texter. De kodades och kategoriserades utifrån barndomssociologiska begrepp och Jahodas (1982) teori om arbetets latenta och manifesta effekter. Dessa delades upp i underrubriker som passade ihop med datamaterialet. Kommunerna som använts är Malmö, Sigtuna, Sundsvall, Uppsala, Botkyrka och Ludvika. De inkluderade kommunerna är positiva till resultaten av insatsen välfärdsjobb. Malmö har fortsatt använda sig av den sedan år 2005 och Sigtuna redovisar stora ekonomiska vinster av insatsen. Personerna som deltagit i insatsen berättar om hur de har fått bättre självförtroende, större nätverk och förbättrad ekonomi. Flera av deltagarna har efter insatsen fått en reguljär anställning. Vissa deltagare har dock framfört kritik för att arbetsuppgifterna känts enformiga och påhittade. Malmö hade problem att få in kvinnor i insatsen och att några inte förstod att insatsen var tillfällig. Barnen syns inte så mycket i kommunernas texter. Några kommuner prioriterar barnfamiljer medan till exempel Malmö enbart nämner barnen som blivande motiverade studenter. Kopplat till vad som framkommer i tidigare forskning skulle insatsen kunna vara bra även för barnen, de får till exempel bättre ekonomi och därmed möjlighet till fler aktiviteter. Om föräldrarna mår bättre gör barnen det också. En nackdel som kom fram var att insatsen är tillfällig då barnen känner en osäkerhet i vad som händer efter insatsen. Det framkommer skillnader i hur mammor, pappor, barn och familjer representeras i kommunernas material. För framtida forskning skulle det vara intressant att ha med barns perspektiv vid utvärdering av insatsen. Nyckelord: långvarigt försörjningsstöd, arbetslöshet, välfärdsjobb, barnperspektiv, arbetets effekter / ”Välfärdsjobb” is a relatively new kind of intervention that is used in some municipalities in Sweden. It means giving people that have been living a long time with welfare payments a fixed term employment contract. The participants get a salary and get closer to the regular labor market. Uppsala started a project called “Välfärdsjobb” autumn 2013 and that is where the interest for the subject came from. The study has a child perspective. A qualitative content analysis has been used to respond to the research questions. The data material consists of an evaluation, an interim report and different documents from the municipalities. The material was coded in relation to childhood sociology and Jahoda’s theory of latent and manifest effects of unemployment. The municipalities that have been used are Malmö, Sigtuna, Sundsvall, Uppsala, Botkyrka och Ludvika. The involved municipalities are positive to the intervention. Malmö has had it since 2005 and Sigtuna shows great economic savings. The persons participating in the intervention convey that they have gained better self-confidence, larger social networks and better economy. Several of the participants have a regular job after the intervention. The negative aspects of the intervention were that some of the participants have expressed that the work tasks felt repetitive and made up. Malmö failed to recruit women and some participants did not understand that the job was temporary. The children are not very visible in the data material. Some of the municipalities have families with children as a prioritized group, while Malmö just mentions children in terms of becoming motivated students. Looking at earlier research the intervention seems positive for children. They get a better economy and hence a wider array of activities are possible. Also, if the parents feel good, it affects the children positively. Something that could have a negative impact is that the intervention is temporary, since the children often feel worried about what will happen next. There are differences in how mothers, fathers, children and families are represented within the material from the municipalities. For future research it would be interesting to have a children’s perspective included in the evaluations of the interventions. Key words: long-time welfare payments, unemployment, workfare jobs, children’s perspective, effects of employment

Sammanfattning Inom de flesta företag finns möjligheter att påverka rörelsekapitalet genom Working Capital Management. Detta kan även förkortas WCM, vilket enligt Deloof (2003) kan definieras som arbetet med att styra företagets rörelsekapital. De flesta företag har dessutom avsevärda summor uppbundna i rörelsekapitalet, vilket medför att WCM har en betydande roll på företagets lönsamhet. I strävan efter att nå ett optimalt rörelsekapital finns det dock risk att företagen drabbas av negativa effekter. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka effekterna av WCM och hur dessa effekter påverkas utifrån hanteringen av WCM. Metod: Studien består av en kvantitativ enkätundersökning riktad till svenska tillverkande företag. Analys: Att frigöra kapital beskrivs som det främsta motivet för att genomföra WCM. Det framgår också att initiativ till beslut om en minskning av rörelsekapitalet är centraliserade och det är sällsynt att initiativ startar i den operativa verksamheten. Det sker däremot en nära samverkan i processen av en minskning av rörelsekapitalet mellan de som initierar WCM och den operativa verksamheten. Studien visar att de flesta företag inte upplever några negativa effekter av WCM. De negativa effekter som uppmärksammas inträffar främst i produktionen och gentemot kunder. Slutsats: Svenska tillverkande företag anser att WCM är en högt prioriterad fråga. De beslut som fattas inom WCM medför att ju längre bort från verksamheten besluten tas desto fler negativa effekter medför detta. I arbetet med WCM förekommer en hög grad av samverkan. Det har även framkommit att ökad samverkan mellan ledning och den operativa verksamheten minskar negativa effekter i samband med WCM. Nyckelord: WCM, Working Capital Management, rörelsekapital, rörelsekapitalbindning, samverkan, beslut, negativa effekter / Abstract Most companies are able to influence the working capital through use of Working Capital Management (WCM). According to Deloof (2003), WCM can be defined as the process of controlling a company’s working capital. Since many companies have substantial sums tied up in the working capital, WCM can have a significant role in the company’s profitability. In the pursuit of finding an optimal working capital, there is a risk that companies will experience negative effects.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the effects of WCM and how these effects are influenced by how the WCM is managed within the company. Methodology: The study consists of a quantitative survey directed to Swedish manufacturing companies. Analysis: Releasing capital is put forward as the main motive for WCM. It also appears that the initiative for decisions regarding reduction of working capital tend to be centralized, since these initiatives rarely start in the business operations. There is however a close interaction in the process of a reduction in working capital between those who initiate WCM and the operations. The majority of companies within this study do not experience any negative effects of WCM, but when it occurs it is mainly within the production processes or in customer relations. Conclusion: Swedish manufacturing companies believe that WCM is of high priority. This study indicates that negative effects will occur increasingly if decision-making is centralized. Working with WCM requires a high degree of collaboration as the results of this study also points out that through increased interaction between management and operations, negative effects associated with WCM can be reduced. Keywords: WCM, Working Capital Management, working capital, collaboration, decisions and negative effects