No description available.

Världen blir allt mer global och det har lett till att det uppstått en större språklig variation i dagens klassrum. Det innebär ett behov av metoder och hjälpmedel för att främja utveckling och inkludera flerspråkiga elever i skolan. Ändå bedrivs skolan i en enspråkig och monolingual form där elevernas språkliga resurser blir outnyttjade. Genom att belysa de effekter som flerspråkig pedagogik och inkludering av elevers förstaspråk i undervisningen ger kan kanske denna norm brytas. Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om translanguaging i grundskolans tidiga år inom den europeiska forsknings arenan. Fokus ligger på att belysa vilka effekter som translanguaging som ett pedagogiskt verktyg ger i undervisning av andraspråkselever och om effekterna av att implementera translanguaging i undervisningen framställs som gynnsamma för elevers utveckling och skolprestationer. Frågeställningen är ”Hur framställs translanguaging som verktyg i undervisningen och vilka effekter lyfts upp? ”Denna kunskapsöversikt innehåller 10 vetenskapliga artiklar som genom noga formulerade sökord och inkludering kriterier valts ut från en databassökning i ERIC Proquest. Samtliga studier har kvalitativa metoder, och undersöker translanguaging i praktiken. Resultatet visar på att translanguaging som verktyg medför flera positiva effekter på undervisningen och är gynnsam för andraspråkselevers prestationer. De effekter som uppmärksammas i denna översikt är att statusen på elevernas förstaspråk höjs och elevers språkliga och kulturella identiteter förstärks. Samhörighet, relationer och jämställdhet ökar både i klassrummet och undervisningen. Vidare framställs translanguaging i forskningen som ett verktyg som bidrar till elevernas språkliga utveckling och leder till utvecklade ämneskunskaper och djupare förståelse för begrepp och koncept. Positiva känslor, en högre motivation och ett ökat engagemang är också effekter av translanguaging. Slutligen uppmärksammas även några negativa effekter med translanguaging i undervisningen.

Valfriheten har ständigt ökat i Sverige till exempel inför valet inför gymnasiet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet. Vidare undersöks studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av vad som krävs för att hantera valfriheten. Metoden som användes för att besvara frågorna var kvalitativ metod, där studie- och yrkesvägledare intervjuades. Bakgrunden till undersökningen är att det finns forskning som visar att en stor valfrihet kan vara negativ och bidra till stress och ångest. Här finns det en tro på det rationella valet och att det är en viktig del i valfriheten. Författaren resonerars också om förmågor som krävs för att hantera valfriheten, vilket enligt studier inte utvecklats i samma takt som valfriheten. Inför valet till gymnasiet finns det många val för ungdomar. Studie- och yrkesvägledare är en yrkeskår som arbetar nära valsituationer och har en uppfattning och upplevelser kring vad valfriheten kan innebära. Resultatet visar på en stor komplexitet och kluvenhet kring valfrihet. Respondenterna upplever att valfriheten kan medföra stress och ångest. Det finns också motiverande faktorer vilket valfriheten medför. Det läggs stor tonvikt vid att ungdomarna är engagerade och själva tar sig tid till att söka information om olika val. Här visar resultatet också på en upplevd skillnad mellan de som har hjälp hemifrån och de som inte har det. Resultatet visar också att de förmågor som ryms i begreppet valkompetens anses vara av vikt för att hantera valfriheten.

Denna uppsats har som syfte att undersöka tillämpningen av nivågruppering i årskurserna 4-9. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande: Varför arbetar pedagoger i årskurs 4-9 med nivågruppering inom matematik? Hur använder pedagoger i årskurs 4-9 metoden nivågruppering för att uppnå gynnsamma effekter? Vilka faktorer påverkar metodens gynnsamma effekter?Vi har valt att koppla nivågruppering till det sociokulturella perspektivets syn på lärande och drar därför paralleller till Lev S. Vygotskijs teorier om hur lärande sker i sociala och kulturella miljöer, kopplingen mellan språk och tanke och den närmaste utvecklingszonen. Den tidigare forskningen belyser effekterna av nivågrupperingen och faktorer som påverkar nivågrupperingens utfall. Kapitlet tar upp exempel från flertalet studier av olika forskare. Insamlingen av empirin utgörs av en kvalitativ metod i form av skriftliga och direkta intervjuer med tio lärare på sex olika skolor. Resultatet av empirin har sedan sammanställts och kopplats både till vårt teoretiska perspektiv och till våra frågeställningar, delvis med hjälp av nivågrupperingens effekter. I diskussionen jämförs och problematiseras vår slutsats utifrån empirin med forskarnas åsikter om och slutsatser av nivågrupperingens påverkan. Slutsatsen av vårt arbete är att nivågruppering används för att individanpassa undervisningen och kan tillämpas på flera olika sätt. Det viktiga för att metoden ska ge gynnsamma effekter är att lärarna presenterar nivågrupperingen så att eleverna förstår att det är ett sätt att hjälpa dem – inte markera dem som bättre/sämre, att det finns en flexibilitet i grupperna så att elever kan byta svårighetsgrad och att läraren ställer rimliga förväntningar på samtliga elever – oavsett kunskapsnivå.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed. Resultatet av artiklarna visade att underhållsbehandling vid opiatmissbruk leder till en minskning av kriminaliteten. Det visade sig även att buprenorfin är ett preparat som, oftare än metadon, leder till fortsatt behandling efter frisläppning ur fängelse. Med dessa slutsatser ställer vi bland annat frågan; varför används inte andra preparat än metadon i större utsträckning? / It is well known through research that crime correlates with drug abuse, a relationship that is reciprocal. Such information has been found in studies made by criminologists like Trevor Bennett (2005). Vital conclusions by researchers have made maintenance treatment for opioid-addiction well renowned for its effectiveness. This is the background for this thesis; to explore the effectiveness of maintenance treatment in crime reduction. With the methodological guidance of Willman and Stoltz (2002) research-data has been obtained, mainly through their seven-step-model. This systematic review contains ten articles that are all randomized controlled trials that were derived from the database PubMed. Results from these studies showed a decrease in crime during and after maintenance treatment. It is also presented, that using buprenorphine in the treatment increased the retention grade of patients in comparison to methadone. With this in mind we ask the question, why do not other substances than methadone have a more frequent usage in the aspects of maintenance treatment?

Influerarmarknadsföring är en förhållandevis ny form av digital marknadsföring som innebär samarbeten mellan företag och influerare. Studien utforskar influerare som en nätverksaktör, där samarbetet betraktas som en affärsrelation. Affärsrelationer är fundamentala i ett företags verksamhet, och essentiella för dess överlevnad och framgång. Dyadiska affärsrelationer existerar inte inom ett vakuum, utan inom större affärsnätverk av flera sammanlänkade affärsrelationer. Med utgångspunkt i influerare som en del av ett affärsnätverk är studiens syfte att undersöka vilka sekundära effekter ett företags affärsrelation med en influerare kan innebära för företagets andra affärsrelationer. Genom en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade intervjuer, undersöks fyra företags affärsnätverk för att identifiera de eventuella sekundära effekterna av ett influerarsamarbete. Resultaten påvisar att influerarsamarbeten har sekundära effekter på företagens andra affärsrelationer kopplade till alla ARA-modellens tre delar.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns exempel i Karlstad centrum som kan tyda på exkluderande design. Detta görs utifrån de två frågeställningarna: Vilka exempel på exkluderande design finns i Karlstad centrum? Vad i den urbana designen i Karlstad centrum skulle kunna missgynna olika grupper och i så fall vilka? Det empiriska materialet har samlats in genom observationer och denna empirin som har samlats in ska hjälpa till att besvara frågeställningarna. Uppsatsen utgår ifrån Fredrik Edins och Robert Rosenbergers teorier om exkluderande design men även Henri Lefebvres begrepp rätten till staden berättat utifrån Helena Holgerssons avhandling. Teorierna har använts i syfte att tolka den urbana designen i Karlstad centrum. Utifrån dessa teorier gick det att finna att olika designer i Karlstad Centrum kan medföra exkluderande effekter mot vissa grupper. Det går däremot inte att tydligt avgöra avsikten av dessa designer. / This essay looks to study if there are examples of design elements that can indicate exclusionary design in central Karlstad. This will be conducted using two questions: What examples of exclusionary design can be found in central Karlstad? What in the urban design in central Karlstad can act exclusionary against different groups and if so, against who? The empirical material has been collected using observations and this empirical material seeks to help answer the two questions. The essay engages the theories of Fredrik Edin and Robert Rosenberger on exclusionary design as well as Henri Lefebvre’s concept of the right to the city as told in Helena Holgersson’s thesis. The theories have been used to interpret the urban design found in central Karlstad. Using these theories we found that different designs in central Karlstad can entail exclusionary effects against certain groups. We can not however clearly determine the intention behind these designs.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur andraspråkarens språkbakgrund kan påverka inlärningen av svenska, samt att ta reda på om förkunskaper i engelska eller inte kan påverka inlärningsprocessen av svenska. Det hölls 5 intervjuer och totalt 7 individer deltog. Dessa deltagare hade varierande språkbakgrunder. Resultatet visade att talare kan både ha nytta och uppleva problematik när individen använder sig av tidigare språkkunskaper under inlärningsprocessen av svenska, i informella sammanhang. I formella sammanhang blev det tydligt att förkunskaper i engelska var fördelaktigt, då det blev möjligt för läraren att förklara svensk grammatik på engelska när inläraren av svenska inte förstod. Resultatet visade också att förkunskaper i engelska kan underlätta till stor del men också skapa hinder på vägen. Det kan underlätta i den mån att många i Sverige talar engelska och personen som lär sig har möjligheten att kommunicera muntligt trots att hen inte pratar svenska. Däremot kan det förlänga processen, i och med att talaren kan förlita sig på engelskan och riskerar att inte bli tillräckligt motiverad att lära sig svenska.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt som undervisning, med fokus på bildstöd respektive undervisning med fokus på textinnehåll, har på elever med svenska som modersmål respektive på flerspråkiga elever i mellanstadiet. För att ta reda på det gjorde vi en kvantitativ interventionsstudie och använde en experimentell metod. Resultatet visade att undervisning med fokus på bildstöd hade positiva generella effekter hos flerspråkiga elever. Det visade också på att undervisning med fokus på textinnehållet hade positiva longitudinella effekter oavsett vilket modersmål eleverna hade.

Renskötselrätten är en rättighet av en civilrättslig karaktär som är förbehållen samerna. Rättigheten kan därmed inte tas i anspråk av vare sig staten eller någon annan. I dagsläget finns det ett starkt rättsligt underlag för byggande av såväl vägar som järnvägar. Det finns även utarbetade ersättningsnormer för jord- och skogsbruksmark som har tagits i anspråk. I de fall mark med renskötselrätt tas i anspråk är dock det rättsliga underlaget för ersättning vagt. I studien har både den rättsdogmatiska och den rättssociologiska metoden använts för att reda ut rättsläget kring mark med renskötselrätt som tas i anspråk. Utgångspunkten för studien har varit att tvister ska lösas genom samråd eller konsultation.