Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar. En kartläggning av elbilsanvändare har utförts för att undersöka hur implementeringen av elbilar ser ut på fordonsmarknaden. Resultatet av studien visar att kommersialiseringsprocessen av elbilar är problematisk då den består av komplexa delsystem. I nuläget är laddningsinfrastrukturen otillräckligt utbyggd för att kunna möta en eventuell tillväxt av elbilar, vilket utgör ett stort hinder för kommersialiseringsprocessen. Det är främst kommuner och företag som köper elbilar, då privatpersoner har låg kunskapsnivå och svårt att finansiera inköp av elbilar. Begränsad räckvidd, långa laddningstider, få laddningsstolpar, höga initialkostnader, bristande kunskap hos elbilsförsäljare och konsumenter är hinder som står i vägen för elbilstillväxten. Dock kan dessa hinder minskas med hjälp av kommunalanställda som är engagerade och aktiva inom elbilsområdet. Dessa personer har en nyckelroll för elbilstillväxten i Sverige.

This report is about a construction project carried out in collaboration with an electric car developer of a three-wheeled vehicle to fit the production version, improve production conditions and ease of use. The project was carried out together with the electric car developer, Ecoists, founder Thomas Koch who is an experienced engineer with a great passion for his product. The project includes a study of different types of swing arms and its advantages and disadvantages from both a manufacturing and a user point of view. The project group then evaluates these and finally chooses to continue the development of a single-sided swingarm of welded profiles as the project group considers it to be the most suitable design in terms of user-friendliness, production conditions and economy. Subsequently, CAD data is created for the final design. On this, finite element calculations are performed to optimize the design after calculated load cases and then modified to improve the design. This concludes with a first edition in the form of drawing data for cost calculations and prototype production. The project group also reports on surrounding factors that affect the development of the swingarm, its surrounding components and investigation of the self-production of an eccentric hub in relation to acquiring a finished component. The report also includes a brief study of the impact of design and manufacturing on social, economic, environmental and work environment aspects.

Sverige gör satsningar för att nå upp till landets egna energimål för 2030 och 2040, men också för att nå upp till de mål som kommits överens om globalt i det satta Parisavtalet. För att komma upp till dessa mål måste Sverige göra satsningar på den svenska fordonsflottan för att minska de egna utsläppen. Samtidigt sker förändringar på marknaden som rör sig mot en allt mer elektrifierad transportsektor. Den ökande andelen elbilar av den svenska fordonsflottan och utbyggnaden kring förnybar energi, som är mindre reglerbar och starkt väderberoende, ökar påfrestningen för det svenska elnätet. Med ett redan existerande effektproblem i elnätet för större svenska städer idag och en eventuellt större belastning framöver blir frågan hur effektproblematiken skall tacklas. Skall elnätet stärkas för att bli ännu mer robust eller går problemet att lösa på ett alternativt sätt genom nya olika tekniska lösningar och V2G (Vehicle to Grid) konceptet. Det är något som granskas kring i detta arbete. Frågan ställs också vilken typ av energi elkraften för elbilarna skall komma från, både i Sverige och via den import som sker. Det ges även förklaringar kring elbilen och dess tekniska komponenter samt hur lång tid en laddning kan ta vid det vardagliga körbehovet. / Sweden is making efforts to reach the country's own energy targets for 2030 and 2040, but also to reach the targets agreed globally in the agreed Paris agreement. To achieve these goals, Sweden must invest in the Swedish vehicle fleet to reduce its own emissions. At the same time, there are changes in the market that are moving towards an increasingly electrified transport sector. The increasing share of electric cars in the Swedish vehicle fleet and the expansion of renewable energy, which is less controllable and highly weather dependent, adds to the stress on the Swedish electricity grid. With an already existing power problem in the electricity grid for larger Swedish cities today and a possibly greater burden in the future, the question becomes how to tackle the power problem. Should the electricity grid be strengthened to become even more robust or the problem can be solved in an alternative way through new different technical solutions and the V2G (Vehicle to Grid) concept. This is something to be examined in this work. The question is also asked what kind of energy the electric power for the electric cars should come from, both in Sweden and via the imports that occur. Explanations are also given about the electric car and its technical components as well as how long a charge can take in everyday driving needs.

Based on Agenda 2030 and Sweden's environmental goals, we have seen development potential within Region Värmland's transport hierarchy, of which the focus is on transport by car. At present, they have 110 petrol-powered vehicles and 40 electric vehicles in the business. The purpose of this thesis was to investigate whether it is socio-economically defensible to replace Region Värmland's current petrol-powered vehicles with electric vehicles and to develop the charging infrastructure.   Through cooperation with Region Värmland, they have provided us with primary data and information regarding the business. In addition, secondary data have been taken from Trafikverket’s report Analysis method and socio-economic calculation values ​​(ASEK 7.0). With the help of this, benefits and costs have been defined and quantified in order to be able to perform a cost-benefit analysis. The sum of the total benefits was compared with the sum of the total costs. The result showed a cost-benefit ratio of 3,22. This means that the project is socio-economically defensible for Region Värmland to implement.   To investigate the project's sensitivity, a sensitivity analysis and supplementary break-even-point analyzes were performed. According to the sensitivity analysis, the project was still profitable in all variations but one. Therefore, a break-even-point analysis was performed to see when the project was still profitable.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som styr olika generationers attityd till elbilen i staden Las Vegas i USA och hur dessa attityder kan forma ett potentiellt köpbeteende. Generationerna som undersöktes var Gen X, Y och Z. Mätningen av attityd i studien inspirerades från Tricomponent Attitude Model, som mäter konsumenternas kognitiva, affektiva och konativa attityd. Studien använde sig av en enkätundersökning med påståenden för att fånga attityder hos konsumenter i staden, vilket gjorde att uppsatsen antog sig en kvalitativ forskningsmetod. Enkäten fick in 64 svar som sedan analyserades utifrån attitydkomponenterna i relation till faktorer, som gav undersökningen numerära verktyg att använda vid mätning av potentiellt köpbeteende. Resultatet visade att Gen X hade ett negativt potentiellt köpbeteende, medan Gen Y och Z hade ett positivt potentiellt köpbeteende. Analysen utgick från att hitta ledtrådar i generationernas grundattityder till de presenterade faktorerna och som därmed kunde förklara köpbeteendet.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Mälarenergi AB i Västerås. Målet har varit att utveckla ett användarvänligt program för simulering av elbilsparkeringar i nutid och framtid. Data har samlats in och analyserats för flera nuvarande parkeringar i Västerås för att urskilja olika beteendemönster för olika typer av parkeringsplatser. Tillsammans med elbilsstatistik för Sverige har dessa data används som grund för simuleringsverktyget som skrivits i programmeringsspråket Python. För att kunna verifiera simuleringarnas kvalitet har även Monte Carlo-metoden använts. Det slutgiltiga verktyget kan simulera olika parkeringstyper med valfria indata för tre tidsscenarion, 2023, 2030 och 2045. Resultaten visar att verktyget till viss del överestimerar den mängd effekt som faktiskt behövs för parkeringarna och kan snarare användas som en grov uppskattning än en faktisk mall för hur användningen ser ut för en viss elbilsparkering i Västerås. Vidare analys av den verkliga datan visar att många av laddningsstationer uppnår lägre effektnivåer än vad de är dimensionerade för, vilket gör att utnyttjandet av smart laddning eller ett energilager inte skulle utnyttjas till fullo. För dessa fall finns det möjlighet att i dagsläget sänka den tillåtna maxeffekten av tekniska och ekonomiska skäl. Simuleringar för framtida scenarion visade att det kan vara relevant med nödvändigt med implementering av smart laddning för att inte överbelasta näten om det sker ett teknikskifte mot DC-laddning. / This project has been done in cooperation with Mälarenergi AB in Västerås. The goal has been to create software for simulating parking lots with EV-charging. By analyzing data collected from several types of parking lots in Västerås, behavioral patterns have been designed and used together with EV-statistics to create simulations. Code has been written in the programming language Python. To verify the integrity of these, a Monte Carlo method has been used and the results have been compared to the real-life powerdata from Västerås parking lots. Results show that the software simulates power patterns quite well but overestimates the actual power usage. Furthermore, forecasts for the growth of EVs in Sweden by Power Circle have been used as basis for future simulations, specifically years 2030 and 2045. Outcome of running the software shows that for all the current Västerås parking lots, the dimensions for the power consumptions, 63 A fuses, are much larger compared to actual power usage. Outcomes from the future simulations showed that smart charging of EVs as well as the use of energy storages could be necessary as the technology shifts more towards DC-charging. In conclusion, many of the current EV charging stations could be run at a lower max power threshold, which would lower company expenses but still make sure to provide enough power for consumers.

The purpose of this project is to create a map showcasing the distribution of charging stations in the surrounding areas of Uppsala city in Uppsala Municipality. Additionally, the project examines the expected development of electric car utilization, identifies essential requirements, and highlights significant actors driving this development. Through an analysis of factors, such as demographic data, geographical data, car fleet data, car density and travel patterns, the project seeks to gain insight into the present and future usage patterns of electric cars. By understanding these factors, the research contributes to a better understanding of the dynamics surrounding the adoption of electric cars outside cities. Moreover, this project provides information on the optimal placement of charging infrastructure to facilitate the transition towards electric mobility. Calculations and assumptions are made to calculate the total number of electric cars in Uppsala city's surrounding areas in 2040. Based on this number, the total installed public power capacity needed is calculated in accordance with an EU regulation called AFIR. The total capacity is distributed on five different power capacities to match the need at each location. To achieve this, key actors have been examined. In addition, development and key actors in Norway are analyzed to examine similarities and to give a brief view into the future.  The results indicate that there will be a significant increase of electric cars in Uppsala Municipality. Therefore, expanding the charging infrastructure is shown to be essential. Due to the expected high usage of home charging outside cities, public charging is believed to be mostly necessary for tourists and passersby. Nevertheless, there are uncertainties that could influence the development of electric cars, which in turn would have an impact on the results. Finally, there follows a discussion both on the results and factors which could have affected the model.

Behovet av flexibel transport för längre sträckor har alltid varit en viktig del för både privatpersoner och företag. Klimatpåverkan från dessa transporter är en aktuell fråga där elbilen (BEV) ses som en del av lösningen för att minska koldioxidavtrycket. En elbil är dock inte en direkt ersättning för en bil med förbränningsmotor då den har nackdelar, såsom begränsad räckvidd. Denna räckvidd påverkas av en mängd olika faktorer och syftet med denna rapport är att undersöka vad som påverkar mest.  I studien indelas dessa faktorer i tre huvudområden: teknik, omgivning och föraren. Då blir det tydligare att se vad biltillverkare respektive ägare av fordonet kan göra för att förbättra räckvidden. Studien börjar med en analys av 20 bilmärken med 42 olika modeller i totalt 100 utföranden. Detta görs för att studera hur batteristorlek, motoreffekt, vikt och drivlina kan påverka räckvidden samt energiförbrukningen. Luftmotståndet undersöks för de 15 modeller med publicerad frontal-area, då detta krävs för beräkningen. Resterande faktorer bestäms genom en litteraturstudie baserad på forskning, tester och färddata från elbilar (BEV).  Resultatet visar att inom tekniken påverkas räckvidden mest av aerodynamik, batterikapacitet, däck och fälg samt om bilen är utrustad med en värmepump. Relaterat till omgivningen - är temperatur det främst påverkande. Att använda AC, dra husvagn och hastigheten är det som påverkar mest för förarens val. Dessa faktorer kan vardera påverka en elbils räckvidd med mellan 15–50 %. Faktorer med medelstor påverkan är batteridegradering, regenerativ bromsning och vikt, inom tekniken. För omgivning är det väder, vind och lutning som kan påverka räckvidden både positivt och negativt. Förarens körstil och användning av takbox har också medelstor påverkan. Dessa kan ge mellan 10–30 % påverkan på räckvidden.  Det som bidrar med minsta påverkan på räckvidden, mellan 0–10 %, är motoreffekten, antalet växlar och om bilen är framhjuls/bakhjulsdriven jämfört med fyrhjulsdriven. Även trafik har liten påverkan samt förvärmning av bilen. Kraftigare elmotorer bidrar inte till ökad förbrukning på samma sätt som en stor förbränningsmotor med hög effekt gör och flera växlar är inte nödvändigt för den elektriska drivlinan. Det är främst eldrivna lastbilar och bussar som har nytta av flera växlar.

This is a project thesis that will examine how facts about electric vehicles are presented to customers.That means presenting data and prove it right or wrong. To help proving if the information is truthful, it’sincluded in the project to make a measuring device that can be deployed in any vehicle. The main focus ison consumption during day to day use. The project also includes planning and executing an electric vehicleGrand Prix. This Grand Prix is a way of spreading knowledge about electric vehicles and also collect necessarydata. This thesis proves that information about electric vehicles is not always truthful. The information isnot adjusted to normal day to day use or varying climate.

Denna uppsats undersöker vilka föreställningar och tankegångar som varit framträdande i Sverige 1970–2010 och som varit bidragande till elbilens fördröjda etablering sett till att tekniken har funnits tillgänglig sedan början på 1800-talet. Drivmedelsfrågan var närvarande även i bilens tidiga historia men bilen kom att utformas för att använda fossila bränslen som drivmedel. Sedan bilens storskaliga spridning har den erbjudit människor nya möjligheter att förflytta sig och på många sätt blivit en central del av samhället, vilket även påverkat både infrastruktur och stadsplanering. Detta har dock inte varit helt oproblematiskt och det har funnits en vilja från samhället att även kunna påverkan bilen och dess utveckling.  Under 1970-talet var en stor samhällsdiskussion fokuserad kring att rationalisera och strukturera upp bensinhandeln för att underlätta stadsplanering. De fossila bränslena behöll dock sin dominans som drivmedel. På 1990-talet lades mycket fokus istället på bilars utsläpp speciellt i storstäder som ledde till större krav på att minska miljöpåverkan från trafiken. Utredningar om klimatpolitik öppnade upp drivmedelsfrågan och i början på 2010-talet började större förändringar ske.   Skiftet mot el som drivmedel är ett resultat av en förändrar syn på fossila bränslens roll i samhället och klimatförändringar. Uppsatsen belyser hur infrastrukturella förändringar, olika relevanta aktörer och sociala grupper samt föreställningar har lett fram till denna förändring som resulterat i elbilens etablering.