Denna studies utgångspunkt är hur musikalisk utveckling inom jazzimprovisation kan uppstå med plankning, transkribering och analys som praktiska metoder. Tidigare forskning och uppsatser har framfört kritik mot den akademiskt vedertagna och musikteoretiskt präglade metodik som uppstått till en följd av institutionaliseringen av jazz och jazzimprovisation. Kritiken åsyftar att undervisning inom jazzimprovisation distanserat sig från genrens historia som präglades av att utveckla improvisatoriska förmågor genom imitation. Syftet med studien är att undersöka hur musikalisk utveckling inom jazzimprovisation påverkas av plankning, transkribering och analys. Metoden grundar sig i introspektiv analys av transkriberingar av två egna inspelningar och plankningar av tre tidigare gitarristers improvisationer över en och samma jazzstandard, samt reflektioner som förts i loggbok under studiens gång. Resultatet påvisar att tajming var den improvisatoriska beståndsdel som påverkats och utvecklats medan övriga beståndsdelar som rytmik, tonspråk och frasering visade marginella skillnader. Diskussionen tar upp resultatet i förhållande till tidigare forskning samt metodkritik och belyser noggrann tidsdisponering och planering som avgörande för ett mätbart resultat.

Denna studie har undersökt tre musiklärarstudenter med en oskolad bakgrund inom rockmusik; deras övningsvanor och övningsmetoder, introduktion till musiken, upplevelse av musikundervisning, och syn på sin egen förmåga. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Två av deltagarna är elgitarrister, och den tredje är elbasist. Alla är män i åldrarna 20-30 år och har minst 10 års erfarenhet av att spela elgitarr. De tog själva initiativet att börja spela musik efter att ha blivit inspirerade av rockmusik, ”rockstjärnor”, och uppfattningen om musik som ”coolt”. De tycks ha drivits främst av glädje, fascination, samhörighet, och av att rockmusiken och dess tillhörande instrument möjliggjorde tillfredställande ensemblespel på ett enkelt och lättillgängligt vis. Deltagarna har uttryckt att de än idag behöver uppleva en musikalisk autenticitet och en genuint intresse för att övning och musikutövande ska bli tillfredställande. Detta tycks ha lett till att de idag oftast övar genom att lära sig nya låtar, och använder repertoarinlärning som ett ”ramverk för övning”. Teknik och annan övning sker vid behov, och oftast när en utmaning uppstår i repertoarinlärningen. För deltagarna har omställningen till formell musikundervisning på många sätt varit svår, och inneburit problem med motivation och regelbunden övning. Det tycks även ha påverkat synen på deras förmågor, och medfört känslor av otillräcklighet. Värst var dessa effekter för gitarristerna i studien, och basistens svar stod ofta i kontrast till gitarristernas även om de överlag hade en väldigt liknande musikalisk bakgrund och vardag. Basisten föredrog vissa andra övningsmetoder, såg inte någon skillnad på att spela och att öva, och hade en mer positiv syn på effektiviteten i sin övning och sin notläsningsförmåga. Gitarristerna däremot ansåg sin notläsningsförmåga som undermålig, och föredrog att använda sitt gehör vid repertoarinlärning. De gjorde tydlig skillnad på övning och att spela, och beskrev ohållbara övningsrutiner som motiverades av yttre faktorer som läxor från skolan. För deltagarna introducerades notläsning först i gymnasieåldern, och det verkar ha varit en större utmaning för gitarristerna än för basisten. Denna sena introduktion kan ha lett till att gitarristerna blivit avskräckta från formell undervisning. Eftersom de vid det laget redan hade nått en någorlunda tekniskt hög nivå kan notläsningen i början ha varit alltför komplicerad då gitarren är ett ackordinstrument. Studien har frambringat, och presenterar avslutningsvis ett särskilt framträdande tema om ett fenomen jag har valt att kalla Gitarristsyndromet.

Syftet med den här undersökning var att se hur mycket jag som gitarrist och producent kan efterlikna olika typer av high gain elgitarrljud. Jag använde mig av modelleringsförstärkare och rördrivna elgitarrförstärkare med högtalarelement. Frågan var vilken av dessa förstärkartyper kommer egentligen närmast ett original? Hur mycket av karaktären ljudet sitter i anslag jämfört med mängd och karaktär av distorsion? För att få en överblick på hur bra jag lyckades att efterlikna olika gitarrljud har jag arbetat med tre olika soundalikes. Dessa tre låtar är tre exempel på hur olika high gain elgitarrer kan låta inom genren metal. Resultatet mynnade ut i att jag som gitarrist fick reda på hur mycket av ett elgitarrljud som faktiskt sitter i min spelstil och anslag. Jag fick även reda på att den förstärkartyp jag är van vid har en stor påverkan på hur jag skapar och försöker efterlikna olika ljud.

Syftet med det här arbetet har varit att bidra med mer kunskap i vad gymnasieelever medhuvudinstrumentet elgitarr uttrycker i sina upplevelser och reflektioner kring det musikaliskamomentet improvisation analyserat utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. I arbetet användes enkvalitativ forskningsmetod, bestående av en improvisation i form av ett jam som trigger samt ensemistrukturerad fokusgruppsintervju med två deltagare som gick i trean på det estetiskaprogrammet med inriktning musik och hade elgitarr som huvudinstrument. Resultatet visar på attdeltagarnas uttryckta upplevelser kring improvisation ändras beroende på vilket sammanhang denutförs i, att deltagarna upplever improvisation som något personligt och kreativt, att deltagarnaupplevt en större förväntan från sin omgivning att kunna improvisera eftersom de är gitarrister samtatt deltagarna hade svårt att sätta ord på vad övning inom improvisation innebär. / The purpose of this study has been to contribute more knowledge into what high school students with the main instrument electric guitar express in their experiences and reflections about the musical element of improvisation analyzed from a social psychological perspective. In the study, a qualitative research method was used, consisting of an improvisation in the form of a jam as a trigger before the focus group interview and a semi-structured focus group interview with two participants who were in the third year of the aesthetic program with a majoring in music and had electric guitar as their main instrument. The results show that the participants expressed experiences of improvisation change depending on the context in which it is performed, that the participants experience improvisation as something personal and creative, that the participants experienced a greater expectation from their surroundings to be able to improvise because they are guitarists, and that the participants had difficulty defining what practice within improvisation entails.

Studiens syfte är att få inblick i hur elgitarrlärare arbetar för att få sina elever att lära sig notskrift. I bakgrundskapitlet beskrivs tidigare forskning om notläsning och notskrift. Som teoretisk utgångspunkt används ett designteoretiskt perspektiv, vilket fokuserar på hur människor använder olika tecken för att designa sin kommunikation och sitt lärande. Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats med videoobservation som metod. Sex elgitarrlärare på olika kulturskolor har videoobserverats. Det inspelade materialet har sedan transkriberats och analyserats med fokus på de teckenskapande resurser lärarna använder i sin undervisning. I resultatet framkommer att lärarna använder såväl tal, sång, kropp, instrument, musikaliska termer och ljudande bakgrunder för att undervisa traditionell notskrift och/eller tabulatur till eleverna. I diskussionen berörs två övergripande undervisningssätt som har lyfts fram hos lärarna: en traditionell notbunden och musikteoribaserad undervisning och en tabulatur- och gehörsbaserad undervisning. / The study aims to gain insight into how guitar teachers working to get their students to learn musical notation. In the background chapter, previous research in music reading and notation is shown. As a theoretical basis the design theory perspective is used, which focuses on how people use different characters to design their communication and learning. The study is based on a qualitative research with video observation as method. Six electric guitar teachers at different arts schools have been observed using video recording. The recorded material was then transcribed and analysed with a focus on the character-building resources teachers use in their teaching. The result shows that teachers use speech, voice, body, instrument, musical terms and sounding backing tracks to teach traditional music notation and/or tablature for students. In the discussion two comprehensive teaching methods that have been highlighted by the teachers is discussed: a traditional sight-reading and music theory based teaching and a tablature and ear based instruction.

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att undersöka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. I resultatet visas hur olika resurser hanteras, samt hur progression i lärandet har varit. Det framkommer att jag under denna period har lärt mig att läsa a-vista bättre än innan. Jag använde mig av kroppsliga resurser i ganska stor utsträckning då jag övade a-vistaläsning. I diskussionen beskriver jag utifrån det designteoretiska perspektivet hur förutsättningarna utifrån den valda boken har varit, samt vilka resurser som användes vid lärandet. / The purpose of this study is to find out if it is possible to become better at sight-reading melodies during a shorter period, in this case eight weeks with 15 minutes of daily training. With a video recorder, I have documented a selection of daily training sessions based on a book that specifically focuses on sight-reading melodies. Furthermore, I have written a logbook to document my personal experiences during the process. Theoretical perspective is design theory. The results shows how different resources are handled, and the learning progression of the process are described. It appears that I during this period, have become better at sight-reading melodies and it is also clear that I use bodily resources quite a lot while practicing sight-reading. Lastly, in the last chapter I discuss the preconditions given by the book and what resources that has been created during my learning period.

I denna uppsats undersöks upplevelsen och den soniska skillnaden mellan högtalarelement inspelade med mikrofon och emuleringar. Da emuleringar har blivit ett populärt sätt att ersätta gitarrförstärkare och högtalarlada undersöker denna uppsats de soniska och hörbara skillnader mellan de tva. Lyssningspanelen och de tekniska mätningarna visar bada att det finns en skillnad mellan de tva, i diskanten upplevs den största skillnaden. Det gar att dra tydliga likheter med den tidigare forskning som gjorts inom liknande omraden och denna uppsats, undersökningen stärker till stor del den forskning som tidigare gjorts.

Studien behandlar kvinnor och mäns syn på sig själva som elgitarrister och musiker inom rockgenren, där deltagarnas reflektioner omkring sitt spel blir satt i fokus och analyseras utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att synliggöra kvinnliga och manliga elgitarristers uttryckta tankar om sitt musicerande och sin roll som elgitarrist. Studien är kvalitativ och har socialkonstruktionism och genus som teoretiska utgångspunkter. För att komma fram till resultatet användes semistrukturerade intervjuer med hjälp av stimulated recall. Fyra deltagare, varav två kvinnor och två män, spelade in när de improviserade till en utskickad bakgrund och fick sedan dela sina tankar om sitt gitarrspel i en intervju. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga elgitarristers självförtroende, självbild och musikaliska trygghet samt att kön spelar roll för elgitarristers allmänna uppfattning om sitt musicerande och sin position som instrumentalist.

Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse om fysiken och tekniken inom området analog elektronik och mikrokontrollerkort. Via simulering, utveckling och konstruktion av olika kretslösningar transformerades ljudsignaler efter önskad effekt. Projektet innebar att teoretiskt framtaga dessa kretsar med önskad utsignal och eftersökt effekt, däribland wah och fuzz. Dessa kretslösningar realiserades sedan praktiskt till den grad att dessa kopplades mellan instrument och förstärkare.Dessa effektpedaler producerades i både analog och digital tappning, vid den digitala med hjälp av mikrokontrollerkortet Raspberry Pi Pico och vidare digital ljudbehandling. Ena analoga pedalen, med fuzzeffekt, fungerade inte vid konstruktion. Andra analoga pedalen, wahpedalen, fungerade begränsat och den digitala pedalen uppfyllde de efterfrågade specifikationerna och var fullt användbar vid hopkoppling med elgitarr.

Digital emulering av analoga gitarrförstärkare blir allt mer vanligt i och med den digitalateknikens intensiva utveckling, men möter fortsatt skepticism från förespråkare av detanaloga rörförstärkarsoundet. I denna studie undersöks ReValver 4’s digitala ACT-moduloch dess förmåga att kunna imitera analoga rörförstärkare på ett trovärdigt sätt. Ettlyssningstest har genomförts för att ta reda på hur erfarna elgitarrister uppleverskillnaderna mellan ljudande exempel producerade genom denna mjukvara samt dessanaloga motsvarigheter. Resultaten antyder att skillnaderna för majoriteten av fall ärhörbara, men till vilken grad samt hur de uppfattas varierar beroende på hur olikainställningar gjorts på de rörförstärkare som använts. En analys gällande detta pekar påatt det som ger upphov till de största problemen vid den digitala emuleringsprocessen ärdet komplexa, ickelinjära beteendet i hårdvaran. Lyssnarna uppfattar allt tydligareskillnader i exempel med högre distorsionsnivåer, även om den frekvensspektrumanalyssom genomförts inte alltid går i samklang med dessa upplevelser.