Syftet med denna studie är att undersöka hur sound och klang kan vara ett fokus i elgitarrundervisning, hur elever upplever detta samt hur detta kan ställas i relation till deras åsikter och tankar om sound och klang. Arbetet har utgått ifrån dessa frågeställningar:- Vilka utmaningar och möjligheter följer med att undervisa i elgitarr med fokus på sound och klang?- Hur uppfattar elever sound och klangs relevans i gitarrundervisning? Tre deltagare fick två lektioner vardera där den första lektionen koncentrerade sig på det ljudtekniska inom elgitarr – gitarrens inställningar samt elgitarrförstärkarens inställningar och hur det låter. Lektion två hade fokus på klang och det speltekniska där hur och var en spelar på gitarren stod i fokus för att deltagarna skulle få uppleva skillnader i hur det låter. Datainsamlingen bestod av ljudupptagningar av båda lektionstillfällena och kvalitativa intervjuer som fördes i både semi- och ostrukturerad form med respondenterna som sedan sammanställdes utifrån tre teman: Tankar om sound, tankar om klang och upplevelse av undervisning. Resultatet tyder på att respondenterna anser att sound och klang på elgitarr eller andra instrument generellt ska komma efter färdighetsövning, alltså spela rätt toner och rytmer. Resultatet visar dock att respondenterna tycker att klang och sound är av vikt när de pratar om sitt huvudinstrument men gör inte samma distinkta koppling till elgitarr och de lektioner de haft. Resultatet visar även att respondenterna ser elgitarren som ett självständigt instrument och förstärkaren som ett enskilt tillbehör eller verktyg och inte som en del av instrumentet som helhet. Eftersom deltagarna har erfarenhet av traditionell instrumentalundervisning hade de önskat mer spelande även om de tyckte att fokuset på sound var en intressant och nytän-kande idé för elgitarrundervisning.

Användande av teknik har haft stor inverkan på hur musik låter och skapas. Elgitarren och dess tillbehör har möjliggjort för gitarrister att skapa ljud som inspirerar till kreativitet och vidareutveckling av speltekniker. Denna studie syftar till att undersöka och bidra med mer kunskap om hur lärare i elgitarr ser på att inkludera tekniskt medierade sound (TMS) i sin undervisning och vilka undervisningsstrategier de använder för att utveckla elevers musikaliska uttryck med TMS som hjälpmedel. Materialet samlades in genom enskilda kvalitativa forskningsintervjuer med tre lärare i elgitarr som i huvudsak undervisar på kulturskola. Analys av materialet gjordes med ett diskurspsykologiskt angreppsätt. Resultatet visar att TMS legitimeras genom instrumentkännedom för elever på nybörjarnivå och att TMS involveras mer i ensemble. Ämnet får större plats i instrumentundervisningen när elever utvecklat färdigheter på instrumentet till den nivån att undervisningen innehåller moment av improvisation, fördjupande genrekännedom och vidareutvecklande av spelteknik. Studien ger en inblick i hur undervisning kan se ut inom detta område som anses vara en betydande del i att spela elgitarr. / Use of technology has had a major impact on how music sounds and is created. The electric guitar and its gear have enabled guitarists to create sounds that inspire creativity and further development of playing techniques. This study aims to investigate and contribute knowledge about how electric guitar teachers view the inclusion of technologically mediated sound (TMS) in their teaching and which strategies they use to develop students' musical expression with TMS as an aid. The material was collected through individual qualitative research interviews with three electric guitar teachers who mainly teach at kulturskola. Analysis of the material was done using a discourse psychology approach. The result shows that TMS is legitimized through instrument knowledge for students at beginner level and that TMS is more involved in ensemble. The subject takes on a more significant role in instrument teaching when students have developed skills on the instrument to the level that the teaching includes elements of improvisation, in-depth genre knowledge and further development of playing technique. The study provides insight into what teaching can look like with this subject matter, which is considered a significant part of playing the electric guitar.

Syftet med studien är att utforska min relation till min gitarr utifrån ett livsvärldsperspektiv. Mina frågeställningar är: Hur upplever jag min relation till min gitarr? och Vad sker med relationen under en period av utforskande? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och metoden bygger på observationer av loggboksanteckningar. I resultatet presenteras teman som: En livsvärld tyngd av känslor och tankar, Att ta hand om min gitarr och vår relation, Om hur jag vill att det ska vara och om hur jag vill att det ska kännas med min gitarr, Min egen relation till gitarren och min relation till andra genom gitarren och Livsvärlden förändras. I sista kapitlet diskuteras resultatet utifrån reflektioner över teman som Om att ha kul med sitt instrument och Det kärleksfulla lugnet. / The purpose of the study is to explore my relationship with my guitar from a life-world perspective. The research questions are: How do I experience my relationship with my guitar? and What happens with the relationship for a period of exploration? Theoretical perspective is phenomenological life-world perspective and the method is observations of logbooks writings. The result is presented with the themes A life-world heavy of emotions and thoughts, Taking care of my guitar and our relationship, How I want it to be and how I want it to feel with my guitar, My own relationship to the guitar and my relationship to others through the guitar and The life-world is changing. In the last chapter, I discuss my results with the help of the themes About having fun with your instrument and Loving serenity.

Syftet med arbetet är att studera min egen läroprocess och hur mitt spel påverkas då jag fokuserar på teknikövningar för elgitarr. Med hjälp av videofilmning dokumenterade jag ett övningspass i veckan under den bestämda övningsperioden. Jag förde även loggbok som komplement för att dokumentera vad som hände under läroprocessen. Ett designteoretiskt perspektiv låg till grund för studien. I resultatet beskrivs hur jag designade min övning samt vilka konsekvenser detta hade för mitt spel. Användandet av många olika teckenskapande resurser visade sig ge positiva resultat. Med tiden utvecklade jag struktur och noggrannhet kring min övning. I diskussionsdelen diskuteras hur min orkestrering av olika resurser skapade möjligheter till instrumentaltekniskt övande och hur denna orkestrering förändrades med tiden. Jag diskuterar också betydelsen av att starta all övning i ett behagligt tempo samt vikten av struktur och noggrannhet vid övning. / The purpose of this study is to examine my own learning process and how my playing is affected when practicing guitar technique. I documented one practice session every week during the appointed practice period, using the help of video documentation. I also used a logbook as a compliment to document what happened during the learning process. A design theoretical perspective was used as a basis for the study. In the result section, I describe how I designed my practicing and what consequences this had for my playing. The use of many different types of resources for learning turned out to provide positive results. Over time I developed structure and accuracy in my practice. In the last section I discuss how my orchestration of resources created opportunities to practice guitar technique, and how this orchestration changed over time. I also discuss the importance to begin all practice in a pleasant tempo as well as the importance to practice with structure and accuracy.

Syftet med denna studie är att studera och analysera min egen instrumenttekniska utveckling samt den inlärningsprocess som sker när jag övar gitarrteknik regelbundet och strukturerat under tio veckor. Under dessa tio veckor dokumenterades övning med hjälp av videoinspelning en gång i veckan. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv där fokus har legat på att analysera hur olika resurser har använts för att designa lärandeprocessen och hur denna design har förändrats under studiens gång. I resultatet visar det sig att jag använt flera olika kroppsliga och materiella resurser som samverkar i lärandeprocessen. Genom en jämförelse av övningspass i början och slutet av projektperioden framkommer det att en instrumentalteknisk utveckling har ägt rum. I diskussionsdelen diskuteras hur designen genom resurser och olika övningsstrategier har utvecklats samt hur det möjliggör lärande. Dessutom diskuteras de tecken på lärande som framkommer i resultatet. / The purpose of this study is to study and examine the personal learning process and learning process that is revealed as I practice guitar technique regulary and structured for ten weeks. During those ten weeks the practice was documented by video recordings once a week. The study is based on a design theoretic perspective which focuses on the analysis of how different resources have been used to design the learning process and how this design changed during the course of the study. The result reveals that I use a number of different bodily and material recourses that cooperates in the learning process. Also, the progress of the personal instrumental technique has been analysed by compare the difference in quality between practice sessions in the beginning and the end of the project period. It shows that development has taken place. In the last section of the study the design using resources and different practicing strategies, their development and how they can enable learning is discussed. Furthermore, the last section contains a part where signs of learning as shown in the result is discussed.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elgitarrlärare går tillväga när de undervisar i elgitarrspel med plektrum och vilka de största tekniska utmaningarna är som uppkommer för studenten. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna elgitarrpedagoger. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att de tre pedagogerna till stor del låter eleverna själva välja hur de ska spela. Pedagogerna nämner några vanliga fel som eleverna gör, till exempel: de förankrar inte fingrarna eller handen i gitarren, plektrumet trycks för långt in mellan strängarna och att de håller plektrumet för hårt eller för löst. / The purpose of this study was to investigate how electric guitar teachers go about teaching plectrum techniques and what the greatest challenges are for the student. The data collection has been conducted through qualitative interviews with three experienced electric guitar teachers. The study is based on a hermeneutic perspective. The result shows that the three educators largely allow students to choose how to play. The pedagogues mention some common mistakes that the students do, for example: they do not anchor their fingers or hand to the guitar, the plectrum is pushed too far in between the strings and that the plectrum is held either to firm or to soft.

Studiens syfte är att undersöka tillvägagångssätt vid legatoövningar och hur gitarrspelet utvecklas genom dessa övningar. Forskningsfrågorna är: Vilka semiotiska resurser använder jag mig av för att förbättra min legatoteknik? Till vad används de semiotiska resurserna? Hur har gitarrspelet utvecklats efter tio veckors legatoövningar? Studiens teoretiska perspektiv är designteori med fokus på didaktisk design, representation, transformation, tecken på lärande och multimodalitet. Jag övade legato i en halvtimme, fem dagar i veckan, i tio veckor. För att kunna analysera processen skrev jag en loggbok i slutet av varje övningspass. Övningspassen filmades en gång i veckan under projektet. Resultatet visar de kroppsliga, språkliga och materiella resurser som användes vid övningen. De resurser som beskrivs i resultatdelen är blick, händer, fötter, ansikte, huvud, loggbok, instruktionsmaterial, elgitarr, förstärkare, ljudinställningar, spegel och dator. Framförande av övningar från början och slutet av projektet jämfördes för att undersöka om övningarna haft någon verkan. Gitarrspelet visade sig bli mer precist, snabbare, mer avslappnat, och med större rytmisk kontroll. Resultaten diskuteras utifrån det teoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som utgör en bakgrund till arbetet. / The purpose of this study is to examine approaches to legato exercises and to observe the development of my guitar playing from these exercises.  The research questions are: What semiotic resources do I use to improve my legato technique? How are these resources used? In what ways has my guitar playing evolved from ten weeks of legato practicing? The study’s theoretical perspective is design theory with focus on didactic design, representation, transformation, signs of learning and multimodality. I practiced playing legato thirty minutes, five days a week for ten weeks. In order to be able to analyse the process I wrote a log book after each practice session. One practice session was video documented every week during the project. The results show the various bodily, linguistic and material resources that were used during the practicing. The semiotic recourses in the result sections are eyes, hands, feet, face, head, logbook, instructional material, electric guitar, amplifier, tone settings, mirror and computer. Performances of exercises from the start of the project were compared to performances from late in the project, in order to examine whether the exercises had any effect. The guitar playing ended in greater accuracy, more speed, more relaxed technique and improved rhythmic control. I discuss the results based on the study’s theoretical perspective, and the literature and research used for this study.

Detta projekt går ut på att skapa en analog effektpedal, från kretsdesign till montering på kretskort. Vi har designat en krets som förändrar en signal på ett sätt som bäst beskrivs som en phaser-pedal. Den ursprungliga signalen, tänkt att vara från ett elektriskt instrument, superpositioneras med en fasskiftad kopia. Fasskiftet görs genom fyra steg med allpassfilter, dessa lämnar amplituden oförändrad men fasskiftar beroende på frekvens. Hur mycket olika frekvenser fasskiftas regleras med Junction Field Effect Transistors (JFETs) som variabla motstånd. Fyra allpassfilter ger fullständig negativ interferens för två frekvenser, dessa kommer i rapporten refereras till som gropar. Groparna flyttas i frekvensspektrat över tid med hjälp av en lågfrekvensoscillator (LFO). Frekvensen på denna oscillator bestäms med ett variabelt motstånd och ligger mellan 0.1 och 10 Hz. LFO-signalen går in i Gate-kanalen på JFETsen och har en direkt koppling till deras resistans. Hela kretsen drivs av ett 9V-batteri och är designad för att behandla amplitudsspannet från elektriska instrument, från 1-1000mV. Kretsen ska inte heller förändra amplituden för någon frekvens mellan 41Hz och 20kHz. Kretsen har simulerats i LTspice, testats på kopplingsplatta och sist har ett mönsterkort skapats i KiCad där delarna lötts fast.

Syftet med arbetet är att följa och studera min egen läroprocess vid instrumentaltekniskt övande. Övningen skedde på en period av tolv veckor, fem gånger i veckan á minst tjugo minuter per tillfälle. För att dokumentera detta har jag videofilmat fyra av dessa övningspass. Jag har även fört loggbok för att kunna hantera mina inre reflektioner och upplevelser under övningen. För att inte störa min egen lärandeprocess har jag medvetet valt att inte följa någon särskild undervisnings- eller övningsmetod, utan låtit mig välja tillvägagångssätt helt själv. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt designteoretiskt perspektiv. I resultatdelen beskrivs hur jag designat min egen övning, och hur detta övande påverkat mitt gitarrspel. Det har visat sig att mycket av det jag valt att fokusera på i min övning har gett positiva resultat samt att jag har använt mig av många olika typer av resurser för att ta till mig kunskap. I diskussionsdelen diskuteras dessa resurser och resultat utifrån presenterad litteratur, tidigare forskning och det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to observe and examine my own learning process when practicing guitar technique. The practicing took place in a period of twelve weeks, five times a week with at least twenty minutes per session. To document this, I have video documented four of these practice sessions. I have also written a logbook to keep track of my inner reflections and experiences during practice. In order to not disturb my own learning process, I have deliberately chosen not to follow any particular teaching or training method. As a theoretical basis, I have chosen a design theoretical perspective. In the result section, I describe how I choose to design my practice, and how it has affected my playing. It turns out that much of what I have chosen to practice has produced positive results, and that I used many different types of resources for learning. In the last section I discuss these resources and results based on previous literature and research as well as from a design theoretical perspective.

The purpose of this study was to investigate electric guitar teacher’s experiences of digital tools in their teaching at the upper secondary school arts programme. In order to achieve this purpose I interviewed four experienced teachers in two different age categories, two in their forties and two in their fifties, to see if their attitude or experiences differed in regards to these digital tools. The study is based on a socio-cultural perspective and the result shows that all of the teachers uses several digital tools within the context of their teaching, and also in their own music practices outside of the classroom. The main conclusions are that the interviewed teachers have a positive attitude toward these digital tools, and think they have made their work easier. They also feel like the music is more easily accessible now to both teachers and students alike.