In healthcare patients move in a different pattern depending on what the specific patient needs to have done. This pattern is also called a flow, where the flow which this article mentions describes how the patient flows. To offer the best healthcare service, it is important that the patient flow is effective. That the flow being effective means to work towards a logistical, quality and cost-effective flow. This also matches the patient care given in private clinics, where similar patient flows can be seen. The purpose with this study is to identify what affects the patient flow and how the patient flow can be more efficient both quality wise and cost wise.    To answer the purpose this study performed a case study on a private clinic in the Stockholm area who work with cosmetic as well as reconstructive surgery. To follow a patient flow this study performed a flow mapping of a patient flow, the study also performed interviews with an employee of the private clinic. To collect information that supports this study's conclusion several previous articles were used along with information from literature and necessary internet websites.   The study identifies capacity, information transparency and logistics as causes of inefficiency. This study comes to the conclusion that lean tools could be implemented in an organization whose operations are active in healthcare. Out of those tools presented in the analysis three different categories occur where the lean tools are placed. The different categories are planning tools, improvement tools and preventive measures. With the help of previous research where similar, if not the same tools were used, positive results could be seen with consequent results being empathized. This study comes to the conclusion that a combination of tools from the three different categories is the best alternative to ensure an improvement of the efficiency long term. Planning for the future, while improving existing waste and at the same time using tools that act as an aid towards future waste is the best way to improve efficiency on the patient flow long term.    Keywords: Lean, efficiency, improvement, healthcare, logistics, patient flow

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ge en översikt över följsamheten till handhygienrutiner bland vårdpersonal och vilka förbättringsmöjligheter som finns. Frågeställningarna inkluderade i vilken utsträckning hygienrutinerna följs, vilka orsaker som finns till otillräcklig följsamhet och vilka möjligheter det finns till förbättring. Metod: En litteraturstudie som sammanställer kvantitativa vetenskapliga forskningar. Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner ses som ett stort problem inom dagens sjukvård. Dessa kan förlänga vårdtiden eller sjukskrivningen, orsaka lidande, fortsatt ohälsa eller invaliditet. För att förebygga dessa ska noggranna hygienrutiner följas. Det kan därför vara av stor vikt att känna till följsamheten av hygienrutinerna och faktorerna som kan påverka denna. Resultat: Resultaten är uppdelat i tre kategorier där fynden redovisas. Faktorer som påverkar följsamheten av hygienrutiner är: stress, tidsbrist, brist på kompetens, utbildning och arbetsmaterial, men även handdesinfektionsmedels lokalisation och tillgång. Utbildningen om handhygien anses vara väldigt viktigt för följsamheten. Otillräcklig tillämpning av handhygien inom vården finns. Konklusion: Litteraturstudien visar stora brister i följsamheten inom sjukvården. Det finns ett flertal faktorer som påverkar följsamheten negativt. Det krävs fortfarande mycket arbete med sjukvårdspersonalen för att förbättra handhygienen. / Aim. The aim of this study was to provide an overview of compliance with hand hygiene and if there is a chance of improvement. The issues included the extent to which hygiene practices are followed, which are the reasons for non-compliance and if there are possibilities for improvement. Method. A literature review that compiles quantitative scientific research. Background. Healthcare-associated infections are a major problem in healthcare. These can prolong hospitalization, cause suffering, continuing ill health or disability. To prevent them, hand hygiene should be followed. It can therefore be of great importance to know the compliance of hygiene procedures and factors that can affect it. Results. The results are divided into three categories in which the findings are reported. Factors affecting compliance of hygiene are: stress, lack of time, lack of skills, education and work materials. Education about hand hygiene is considered to be very important for compliance. There is an insufficient enforcement of hand hygiene in health care.Conclusion. The review shows major deficiencies in hand hygiene compliance in healthcare. There are several factors that affect compliance adversely. It still requires a lot of work with the health care staff to improve hand hygiene.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 4FE18E och 4FE19E  Författare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Peter Berling Examinator: Fredrik Karlsson Titel: Styra och planera, ordning och reda?  Bakgrund: Denna uppsats är genomförd på uppdrag av ett tillverkningsföretag som är aktivt inom plastbranschen. I dagsläget upplever företaget svårigheter med planering och prognostisering vilket skapar ett ojämnt produktionsflöde och leder till svårigheter vid funktionsstyrning och resulterar i en bristande lagerstyrning. Presenterad problematik verkar bottna i otydliga direktiv och osynkroniserad verksamhetsstyrning och funktionsstyrning. Uppdraget som följer är att undersöka och utreda de bakomliggande faktorerna till de upplevda svårigheterna och presentera förslag för förbättring.    Syfte: Syftet med denna studie är att förbättra Plastföretagets funktionsstyrning med avseende på lagerstyrning genom att definiera den process som kommer krävas för att skapa en fungerande funktionsstyrning. I ett första skede syftar vi till att skapa förståelse för problematiken utifrån ett verksamhetsperspektiv. Genom en kartläggning av Plastföretagets verksamhetsstyrning ämnar vi urskilja nuvarande direktiv samt beslut för att förstå varför nuvarande styrningsprocess brister. I studiens andra del utvärderas nuvarande lagerstyrningsprocesser i syfte att urskilja brister på funktionsnivå och lösa Plastföretagets problematik. Genom studiens tudelade angreppsvinkel skapas förståelse för problematiken sett utifrån ett helhetsperspektiv vilket skapar möjlighet att urskilja samt definiera vilka brister som kan härledas till verksamhetsstyrningen alternativt funktionsstyrningen. På så vis ämnar vi redogöra för de förbättringar som krävs på de olika nivå samt tydliggöra hur de påverkar varandra med ambitionen att finna en varaktig lösning på problemet.   Metod: Studien applicerar en flerfaldig strategi med både kvalitativa och kvantitativa inslag och är genomförd som en fallstudie vid det uppdragsgivande företaget.   Slutsats: Oklara direktiv och riktlinjer vid verksamhetsstyrning påverkar funktionsstyrningen negativt, varje funktion ser till sitt eget bästa och utveckling uteblir. Avsaknad av ett helhetsperspektiv av verksamheten leder till funktionsinriktade funktioner och ett sämre slutresultat. För att förbättra funktionsstyrningen med avseende på lagerstyrningen krävs det en styrningsprocess med beslut och direktiv kring…

Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter i socialsekreterarnas yrkesutövning iorganisationen som de upplever bidrar till hög arbetsbelastning, hur de beskriver att de hanterarden och eventuellt förbättrar sin egen arbetssituation och vilka arbetsfaktorer de upplever sommeningsfulla och som gör att de fortfarande arbetar kvar inom socialtjänsten. För att besvarastudiens syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktureradeintervjuer. Dessa intervjuer har sedan tolkats för att hitta likheter och skillnader som sedananalyserats med hjälp av sociologiska teorier om organisationens roll, krav och kontroll ochkänsla av sammanhang. Studiens resultat visar att socialsekreterarna i perioder upplevde högarbetsbelastning. I resultatet redogörs det även för olika strategier som socialsekreterarnaanvände sig av för att kunna hantera detta. Resultatet visade också att socialsekreterarna upplevdeatt det finns en hel del belöningar och att de ändå ser sitt arbete som meningsfullt. Vår slutsatsblev att arbetsbelastningen inte behöver vara ett problem så länge som samarbetet mellan ledningoch anställda fungerade. / The purpose of this study is to investigate which aspects of social secretaries profession in theorganization that they feel contributes to high workloads, how they describe their handling of itand how they possibly improve their work situation and what work factors they perceive asmeaningful and that makes them still work in social services. To answer the purpose of the studywe used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. These interviews havesince been interpreted to find similarities and differences which then has been analyzed usingsociological theories about the organization's role, requirements and control and sense ofcoherence. The study results show that social workers in periods experienced heavy workload.The result also discusses the various strategies that the social workers made use of to be able tohandle this. The results also showed that social workers felt that there are a lot of rewards andthat they still see their work as meaningful. Our conclusion was that the workload does not needto be seen as a problem as long as the cooperation between management and employees worked.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Demens är en folksjukdom som blir allt större i och med att befolkningen växer och människorna blir äldre. Detta kostar samhället enorma summor pengar eftersom dessa utsatta människor är i konstant behov av vård. Därför krävs effektiva och billiga hjälpmedel för att stärka den nuvarande vården av människor med demens idag. Djuren har levt nära människan väldigt länge och har varit till stor nytta genom tiderna genom att både ha agerat som arbetskraft och som sällskap. Syfte: Syftet med den här studien var att utforska betydelsen av djurs inverkan på personer med demens välbefinnande genom att undersöka interaktionen mellan människor och djur. Metod: En litteraturstudie användes. 12 originalartiklar valdes från databaserna Pubmed, CINAHL och Google Scholar som sedan lästs, granskats och bearbetats till fyra olika resultatkategorier. Joyce Travelbee’s teori användes som teoretisk ram. Resultat: Fyra kategorier av betydelsen av djurs inverkan på välbefinnandet identifierades: Positiv effekt, förändring av negativa psykologiska beteende, ingen eller obetydlig effekt och ökad fysisk aktivitet/balans. Genom att låta personer med demens få umgås med sällskapsdjur kontinuerligt visar sig ha en god effekt på social interaktion, ökad kognitiv förmåga och psykologiska problem såsom aggression, ängslan, oro och stress. Det finns också tecken på att sessioner med hundar även kan förstärka balansen genom att inspirera personerna till att gå och röra på sig mer än vad de gjorde innan interventionen. Slutsats: Närvaron av djur tenderar att ha en positiv inverkan på äldre personer med demenssjukdom. Även om mer forskning i ämnet behövs så kan ändå sällskapsdjur användas inom hälso- och sjukvården för att tillfälligt uppmuntra, aktivera och bidra med glädje och livslust i vardagen. / ABSTRACT Background: Dementia is a disease that is increasing as the population grows and people around the world gets older. This costs society enormous amount of money because these vulnerable people are in constant need of care. This requires effective and inexpensive means of assistance to strengthen the current care of people with dementia today. The animals have lived close to the human being for a long time and have been very useful of all time both by acting as labor and as company. Purpose: The purpose of this study was to explore the significance of the animal influences on person with dementia´s well-being through the interaction between human beings and animals. Methods: A literature study was used. 12 original articles were selected from the databases PubMed, CINAHL, and Google Scholar, which then were read, reviewed and analyzed to the four categories of results. Joyce Travelbee’s theory was used for the theoretical frame. Results: The four categories of the importance of animal influences in well-being were; positive effect, changing of negative psychological behavior, none or insignificant effect and increased physical activity or balance. By allowing people with dementia to socialize with pets continuously proves to have a good effect on social interaction, increased cognitive ability and psychological problems such as aggression, anxiety, worry and stress. There are also signs that sessions with a therapy dog can enhance balance by inspiring people to walk and mobilize themselves more than what they did before the intervention. Conclusion: The presence of animals tends to have a positive impact on older people with dementia. Although more research is needed on the subject, one can still use pets within healthcare to temporarily encourage, activate and to bring joy and happiness in everyday life.

Produktionslogistik handlar om att utifrån planering, styrning och organisering se till att rätt information och rätt produkter är på rätt plats vid rätt tid. Detta är något som organisationer arbetar efter idag. Problematiken bakom att uppnå en effektiv produktion är produktionsstörningar, vilket innebär att det är något som skapar en avvikelse från hur företaget i förhand har planerat att produktionen ska genomföras. Under vår studietid har vi upptäckt att många företag har problem med att hantera produktionsstörningar på ett systematiskt sätt. Problematiken innefattar att organisationer löser sina problem för stunden eller skjuter upp på sina problem genom provosoriska lösningar. Detta innebär att företag inte hanterar störningar på ett systematiskt och långsiktigt sätt. Det finns stora mängder metoder för produktionsstyrning och hantering av störningar men trots det har många företag problem med att hantera produktionsstörningar systematiskt. Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur tillverkningsföretag hanterar produktionsstörningar för att skapa förutsättningar till att fortsättningsvis kunna arbeta mer systematiskt med dom.   Studien byggde på intervjuer och observationer med tre industriella tillverkningsföretag av olika storlekar. Det företagen hade gemensamt var att samtliga hanterade produktionsstörningar genom förebyggande underhåll men också genom akuta underhåll när oförutsedda störningar uppstår. Samtliga företag dokumenterade störningar som uppstår, dock skiljde det sig mellan företag hur mycket de dokumenterade. Utöver förebyggande underhåll fanns det inga strategier för att hantera produktionsstörningar.   Vi identifierade följande faktorer som grund till varför företag har problem med att hantera produktionsstörningar systematiskt: brist på dokumentation, behovet av akuta underhåll, brist på uppföljning och mätning, kompetens saknas och prioritering. Dessutom var det tydligt att organisationer rättar sig till och anpassar sig efter produktionsstörningar, istället för att ifrågasätta varför de uppstår och identifiera orsaken till problemet för att på så sätt kunna säkerställa att den riktiga orsaken hanteras och att problemen hanteras systematiskt och långsiktigt.   Förutom ovanstående upptäckte vi också att det är tydligt att företag är medvetna om problemet och dess omfattning, vilket enligt oss skapar funderingar kring varför företag fortsätter att arbeta som de alltid har gjort och varför de inte försöker tänka nytt och förändra sitt beteende för att få bukt med problemen. Det är vår tolkning att företag vill finnas kvar och kunna konkurrera på marknaden, men trots det så fortsätter de arbeta i samma hjulspår som har satt dem i problemet från första början.

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken är revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen har genom åren genomgått många förändringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberättelse är reglerad i RS 709 och är kraftigt standardiserad. Denna standardisering är föremål för många diskussioner där det ifrågasätts huruvida dagens utformning är den bästa.Syftet med uppsatsen är att ifrågasätta dagens utformning av revisionsberättelsen baserat på revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags åsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berättelsen kan förändras med bakgrund till andra länders utformning eller genom förslag från svenska revisorer, företag och intressenter. Syftet är även att undersöka hur en slopad revisionsplikt skulle påverka revisionsberättelsen.Vi genomförde intervjuer med två revisorer, två mindre aktiebolag samt två intressenter vilka utgörs av en bank och en leverantör. Intervjuerna bestod av djupgående frågor som anpassades efter varje individ. Uppsatsen är alltså genomförd enligt en kvalitativ metod. I vår undersökning fann vi inte några direkta förändringsalternativ i USA:s eller Australiens utformning av revisionsberättelsen. Detta beror på att deras utformningar är mycket lika den svenska. Den skillnad vi noterade är att deras revisionsberättelse, om något, är mer standardiserade.Revisorer, företag samt intressenters uppfattning om dagens standardiserade revisionsberättelse skiljer sig åt. Revisorerna tycker den är bra medan företag och intressenter efterfrågar en mer företagsspecifik och bättre utformad berättelse.De förändringar som vi ser, efter att vi tagit hänsyn till alla grupper, är en revisionsberättelse som är mer företagsspecifik och där revisorn ökar sitt användande av tilläggsupplysningar mot företag och intressenter. Vid en slopning av revisionsplikten kan dagens utformning av revisionsberättelsen, med hänsyn till våra förändringsförslag, kvarstå vid den frivilliga revisionen. Om man förenklar revisionen kommer rapporten inte att kunna kallas för en revisionsberättelse och snarare ha formen av något slags intyg. Slutligen kan vi konstatera att en förändring av revisionsberättelsen förhoppningsvis leder till att revisorer, företag och intressenter inte längre förbiser den utan uppfattar berättelsen som mer läsvärd. / Uppsatsnivå: C

Arbetet behandlar färgers betydelse för att förbättra bostadskvalité genom att implementera specifika färger i bostadens interiöra väggar till samtliga rum. Rummen i bostaden har olika funktioner. Funktionerna kan förbättras genom tillämpning av färgers psykologiska egenskaper. En ökad bostadskvalité leder till ökat välbefinnande hos individer och är en av många faktorer som påverkar den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten i samhället. Arbetets förslag tas fram genom studiens enkätundersökning som underlag. Enkätundersökningen grundar sig i färgteorier och dess psykologiska egenskaper. Resultaten visar att det finns en okunskap om färgers funktionella betydelse i bostaden och att individer ändrar sina färgval efter förmedlad kunskap. Förslaget bör ses som rekommendationer till färgsättning på interiöra väggar i förhållande till rummets funktion.

Organisationer idag är ständigt i rörelse, vilket ställer stora krav på att organisationer aktivt och systematiskt jobbar med kvalitetsfrågor i alla delar inom organisationen. Bakgrunden till den här studien grundar sig i den tidigare genomförda förstudien på den idrottsmedicinska rehabiliteringsmottagning Sportrehab Ab. Förstudien visade på att det finns förbättringsmöjligheter inom områdena arbetsbelastning och delaktighet, vilka är områden som är viktiga förutsättningar för en optimalt fungerande organisation. Syftet med den här studien var att vidare undersöka det av personalen upplevda brister i förhållande till arbetsbelastning och delaktighet. För att tydliggöra syftet upprättades följande tre frågeställningar: (1) Vad består de upplevda bristerna av? (2) Hur kan arbetsbelastningen förbättras? samt (3) Hur kan personalen bli mer delaktig i arbetsprocesserna? Den teoretiska bakgrunden innehåller metoder och arbetssätt inom den offensiva kvalitetsutvecklingen, ledarskapets betydelse och tidigare forskning kring arbetsbelastning och delaktighet. Datainsamlingen för rapporten är baserad på en medarbetarenkät med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Vidare genomfördes en fokusgruppsintervju som ett komplement till medarbetarenkäten. Det insamlade materialet har analyserats med kvalitetstekniska verktyg för att på djupet reda ut potentiella orsaker till problemområdena. Resultatet visar att de bakomliggande orsakerna till både för hög arbetsbelastning och låg känsla av delaktighet kan relateras till samma problem. De anställda upplever en avsaknad av tydlighet och kommunikation gällande organisationen mål och visioner vilket medför att de inte säkert vet vad som förväntas av dem i det dagliga arbetet. Vidare visar resultatet att de anställda inte upplever förtroende och delaktighet i utvecklingsarbeten vilket kan härledas till avsaknaden av välformulerade mål och visioner. Förbättringsförslaget och tillika slutsatsen för att förbättra arbetsbelastningen och känslan av delaktighet är att ledningen tillsammans med de anställda bör upprätta en tydlig vision över vad organisationen vill uppnå. Detta innebär även förtydligande av mål på kort och lång sikt, viktiga värderingar och arbetssätt. Att skapa en gemensam framtidsbild kan leda till en ökad delaktighetskänsla. Vidare kan kravbilden tydliggöras genom att ledningen tydligt förankrat vad som förväntas av de anställda i relation till organisationens policy, värderingar och vision. Något som i slutändan kan leda till att den för höga upplevda arbetsbelastningen kan förbättras då de anställda tydligt vet vad som förväntas. Nyckelord: arbetsbelastning, delaktighet, förbättring, kommunikation, ledarskap / The customer’s needs are constantly changing which means that organizations today needs to be adaptive. This study is based on a pilot study at Sportrehab AB. The pilot study showed that there was a possibility of improvement in the areas of workload and participation. The purpose of this study was to further investigate the shortcomings experienced by the employees in relation to workload and participation. The data collection for the report is based on an employee survey and a focus group interview. The data was analyzed with quality management tools. The result showed that the underlying cause could be related to the same problem. The employees experienced a lack of clarity and communication regarding the organization’s goals and visions. Furthermore, the results showed that the employees did not experience trust and participation in development work, which can be deduced from the lack of well-formulated goals and visions. The proposal for improving the workload and the feeling of participation is that the management together with the employees need to establish a clear vision of what the organization wants to achieve. Creating a collective vision of the future can lead to an increased sense of participation. Furthermore, the requirements can be made clear by the fact that the management clearly establishes what is expected of the employees in relation to the organization’s policy, values and vision. Something that ultimately can lead to an improvement in the perceived workload as the employees clearly know what is expected. Keywords: communication, improvement, leadership, participation, workload

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Managementfördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2FE01E, VT2011 Författare: Tobias Andersson, Victor Larsson & David Häggberg Handledare: Viktorija Kalonaityte Titel: Den Mänskliga Sidan av Kvalitet – Kommunikation, Deltagande & Innovation Undertitel: En TQM -inriktad fallstudie om Volvo Lastvagnar Bakgrund: Totalt Quality Management (TQM) är ett program som syftar till att förbättra företagets konkurrenskraftighet med hjälp av ett fokus på kvalitet och en ständig förbättring av processer och arbetssätt. TQM består av en uppsamling värderingar som bl.a. betonar kundfokus, total involvering och ständig förbättring. TQM har dock stora likheter med en filosofi och kan snarare betraktas som ett synsätt vilket skapar svårigheter att skapa en gemensam förståelse och kommunicera den här förståelsen vidare genom företagets hierarkiska nivåer. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur kommunikationen inom produktionens hierarkiska nivåer hanteras för att förmedla värderingar, antaganden och tillvägagångssätt samt på så sätt skapa en förståelse för hur ett kontinuerligt arbete med kvalitetsförbättring fungerar. Syftet ämnar vi att uppfylla genom att studera ett program influerat av tankarna kring TQM för att undersöka hur arbetet med den här kommunikationen upplevs av de involverade från perspektivet av de berörda nivåerna i produktionen. Metod: Arbetet består av en fallstudie av Volvo Lastvagnar. En kvalitativ forskningsmetod med datainsamling via semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultat, slutsatser: Vi har kommit fram till att värderingar kommuniceras genom informativ kommunikation, där både ett vertikalt och horisontellt fokus bör hållas. Den informella kommunikationen är tillsammans med den symboliska handlingen även den avgörande för att värderingar skall bli förståeliga för de anställda, samt en grundläggande träning både teoretiskt och praktiskt med återkoppling till vardagen.