Vi har upprättat ett sammarbete med Skanska Sverige AB, arbetet går ut på att bidra med en ökad förståelse för hur kostnaderna kan minimeras i byggproduktionen.  Det här området arbetar Skanska ständigt med för att lösa frågan. De vill att vi studenter ska med nya ögon sätta oss in i problemet och studera området genom nya perspektiv. Byggproduktionen har en mängd poster man kan ta hänsyn till och arbeta med för att hitta möjligheter till att sänka totalkostnaden. Vilka är dessa poster och vilka besparingar kan man finna? Syftet är att hitta de poster som leder till höga produktionskostnader. Arbetet tar fram rekommendationer och förslag till minimering av arbetsplatsomkostnaderna. De metoder vi använder för att hitta de poster utgår från intervjuer, observationer och analys av produktionskalkyler. Större delen av arbetet baseras på sammanställningar, intervjuer av produktionschefer och analys av deras produktionskalkyler. Det görs jämförelser mellan de olika entreprenaderna för att se hur de kostnadsmässigt förhåller sig till varandra. När vi gjorde en sammanställning av det här ämnet visade det klart och tydligt att alla produktionschefer arbetar under samma koncept fast på olika sätt. Ett av de områden som kan förbättras är redovisningen av produktionskalkylen. Produktionschefernas produktionskalkyler skiljer sig från varandra fast att man arbetar under samma redovisningsmall. Sammanställningen av intervjuerna visar vad de prioriterar i sina arbeten och hur deras erfarenhet och färdiga ledarskap används i praktiken. / We have established collaboration with Skanska Sweden AB; the work is to contribute to a better understanding of how costs can be minimized in construction output. They want us as students with different perspectives to take on the problem and study the subject in different ways. Construction output has a variety of items you can take into account and work to find opportunities to reduce total costs. What are these items and how can the savings be found? The aim is to find those items that lead to high production costs. The work develops recommendations and suggestions for minimizing production costs. The methods we use to find the records are based on interviews, observations and analysis of the production costing. Most of the work is based on the compilation of interviews with production managers and analysis of their production costing. The comparisons are made between the different contracts to see how they relate to each other in terms of cost. When we made ​​a compilation of this particular subject it showed clearly that all production managers work under the same concept but in different ways. One of the areas that could be improved is the reporting of production calculations. Production Managers' production calculations differ from each firm operating under the same accounting template. The compilation of the interviews shows what production managers prioritize in their jobs and how their experience and finished leadership works in practice.

Det är känt att barn inom akutsjukvården inte får adekvat smärtlindring. Detta beror dels på kunskapsluckor och att det råder en viss osäkerhet i att bedöma barns smärta och hur man ska smärtlindra barn. Dessa faktorer kan resultera i att barnet kan bli lidande. Syftet med studien var att belysa vad som främjar en optimal smärtlindring hos barn. Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk ansats och en integrerad analys. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i 14 artiklar. Ytterligare tre artiklar inkluderades i studien genom manuella sökningar. Totalt bygger studien på 17 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analys och resultatet utmynnade i två huvudkategorier samt fyra underkategorier. Resultatet visade att det krävs mer utbildning till sjukvårdspersonal inom akutsjukvården för att öka deras kunskaper i att korrekt bedöma barns smärta med hjälp av smärtskattningsinstrument för att sedan kunna ge barnet adekvat smärtlindring inom en rimlig tid. Fentanyl intranasalt och Morfin intravenöst var lika effektivt hos barn som upplevde måttlig till svår smärta. Dock kan barnen gynnas av intranasala läkemedel för att undvika obehag av nålstick vid intravenös venväg. Interaktionen mellan sjukvårdspersonal, föräldrar och barn kan påverka barns upplevda smärta positivt. Barn som inte hade sin förälder närvarande upplevde högre smärta än de barn som hade en förälder vid sin sida. Slutsatsen av denna studie var att mer utbildning och kunskap för personalen behövs, med fokus på smärtbedömning och användandet av validerade smärtskattningsinstrument. Vidare bör sjukvårdspersonalen involvera föräldrar för att minska barnets smärta och ångest. / It is known that children in emergency care do not receive adequate pain relief. This is partly due to knowledge gaps and that there is some uncertainty in assessing children's pain and how to relieve children's pain. These factors can result in the child suffering. The purpose of the study was to shed light on what promotes optimal pain relief in children. The method used was a literature review with a systematic approach and an integrated analysis. Searches were performed in the CINAHL and PubMed databases, resulting in 14 articles. An additional three articles were included in the study through manual searches. In total, the study is based on 17 articles of qualitative, quantitative and mixed method. The articles were analyzed using an integrated analysis and the results resulted in two main categories and four subcategories. The results showed that more training is required for medical staff in emergency care to increase their knowledge of correctly assessing children's pain with the help of pain assessment instruments in order to then be able to give the child adequate pain relief within a reasonable time. Fentanyl intranasally and Morphine intravenously were equally effective in children who experienced moderate to severe pain. However, children can benefit from intranasal drugs to avoid the discomfort of needle sticking by intravenous venous route. The interaction between healthcare professionals, parents and children can positively affect children's perceived pain. Children who did not have their parent present experienced higher pain than the children who had a parent by their side. The conclusion of this study was that more training and knowledge for staff is needed with a focus on pain assessment and the use of validated pain assessment instruments. Furthermore, healthcare professionals should involve parents to reduce the child's pain and anxiety.

Bakgrund: Att skriva anteckningar tar tid, tid som hade kunnat undsättas till patienterna. I vården är journalföring en viktig aspekt eftersom det bidrar till en säkrare vård. Habiliteringscentrumets arbete vid journalföring skulle kunna förbättras för mer effektivitet och tidsbesparing i verksamheten. Vår undersökning är ett steg för att förbättra detta. Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka hur sökordsmallarna i Cosmic kan förbättras för arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna/fysioterapeuterna på Barn- och ungdoms- samt Vuxenhabiliteringen i Region Jönköpings län och ge förslag på en ny mall. Metod: Som metod valde vi att ha aktionsforskning eftersom vår undersökning är en del i ett förbättringsprojekt. Begreppet handlar om att verksamheten ställs mot ett problem och vi använde oss av ett PGSA-hjul för att utforma webbenkäten. Webbenkäten skickades ut till arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna/fysioterapeuter för insamling av empiri. Slutsats: I vår insamlade empiri framkom det att de befintliga mallarna fungerade bra i verksamheten, men att en del sökord som sällan används eller inte används skulle kunna tas bort. Genom att ta reda på vilka sökord som används mest och justera mallen utefter det, skulle sökordsmallarna kunna förbättras. / Background: To write notes takes time, time that could have been set aside for patients. Medical records in health care are an important aspect seeing that it will contribute to safer care. A work improvement to the medical records could be done at Habilitation center for efficiency and time saving. Our survey is a step towards improving this. Purpose: The aim of the study is to investigate how the search term templates in Cosmic can be improved for occupational therapist and physiotherapist at the Child and Youth and Adult habilitation center in Jönköping County and suggest a new template. Method: We chose action research as a method because our investigation is a part of an improvement project. The term is about the workplace facing a problem and we used PDSA (PGSA) to create a survey. The survey was sent to the occupational therapist and physiotherapist to collect data. Conclusion: Our collected data showed that the existing templates worked well at the workplace. But some of the search terms were rarely used or not used at all and could be removed. By researching which search terms were most used and adjusting the template based on that, the search terms template could be improved. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

Detta är en studie som har gjorts i samarbete med fallföretaget TitanX och är ettexamensarbete som är tänkt att ge läsaren en ökad förståelse över hurflaskhalsar kan identifieras med hjälp av simuleringsprogram. Utöver dettaskapas det även förståelse över de förbättringar och åtgärder som kan utföras föratt försöka eliminera funna flaskhalsar och därmed öka produktionsflödet.Tecken på att det fanns flaskhalsar som minskar produktionflödets hastighetupptäcktes vid första besöket hos företaget. Simuleringarna utgjorde grunden förett antal förbättringsförslag som togs fram, det visade sig att den störstaflaskhalsen var en falsmaskin i produktionsflödet. Dennes effektivitet kan efterinförande av forskarnas förslag öka outputen så mycket att antalet tillverkadeprodukter som analyseras i studien skulle kunna ökas med ungefär 50%.

I den här studien utvärderar jag effekter av ett förbättringsprogram i form av nya kunskaper varefter jag studerar hur och under vilka villkor dessa kunskaper används och sprids. Studieobjektet är ett servicehus som ger service till äldre med och utan demenssjukdom. Denna verksamhet har vid två tillfällen deltagit i förbättringsprogram anordnade av Region Skåne. I bägge programmen har man, som förbättringsverktyg använt sig utav Genombrottsmetodiken och båda dessa program ligger i fokus för studien. I denna kvalitativa studie har jag använt mig utav intervjuer som metod för datainsamling medan den teoretiska basen har utgjorts av teorin om innovationsspridning. Resultat visar att en stor del av kunskapen man fått genom dessa förbättringsprogram består av praktisk kunskap, men också teoretisk kunskap. I början av bägge förbättringsprogrammen har arbetet med metodiken varit som svårast. Trots detta har man fortsatt att implementera metodiken i arbetet och i nuläget anser man att användningen av metodiken har blivit standardiserad inom demensavdelningarna. Någon spridning av metodiken till serviceavdelningarna har inte skett, förutom av ett förbättringsverktyg känt som PDSA-verktyget. Anledningarna till att metodiken inte spridits till serviceavdelningarna är många, t.ex. att arbetslagsledarna inte ser förbättringsarbete som en del av sitt uppdrag, hög arbetsbelastning, vissa medarbetarnas negativa attityd gentemot förbättringsarbetet och att avdelningarna haft olika lång tid på sig att införa metodiken. En annan faktor som kan ha påverkat spridningen av metodiken är teamdeltagarnas uppfattning att syftet med förbättringsprogrammen inte varit att sprida metodiken till ser-viceavdelningarna. / In this study, I evaluate the effects of an improvement program in the form of new knowledge whereupon I study how and during which conditions this knowledge is used and disseminated. The object of this study is one service home that supplies and gives accommodation and service to elderly people with and without dementia disease. This service home has at two occasions participated in an improvement program organized of region Skåne. In both these programs an improvement tool called The Breakthrough method has been used and both these programs lie in focus of this study. In this qualitative study, I have used interviews as a method for collection of data while the theoretical basis has been composed of a theory about diffusion of innovations. The results shows that a big part of the knowledge that came out of these improvement programs consists of practical knowledge, but also of theoretical knowledge. At the start of both these improvement programs the work with The Breakthrough methodology has been the most difficult. Despite this, the implementation of the methodology in the work has continued and is now considered standardized within the dementia wards. No dissemination of the methodology to the service wards has happened, apart from off one the improvement tools well-known as the PDSA-tool. The reasons to why the methodology not has been disseminated to the service wards are many, for instance that the team-foremen does not see the work on improvement as a part of their commission, a high work related stress, that certain employees' have got a negative attitude vis-à-vis the work on improvement and that the wards have had various time to introduce the methodology. Another factor that can have influenced the dissemination of The Breakthrough methodology is a view among team-participants´ that the aim of the improvement programs not has been to disseminate the methodology to the service wards.

The background for the study is to investigate the reporting and handling of break deviations from an ambulance department under the Clinic for Prehospital Services in Vestre Viken HF. Deviation management is an important function in organisations that contributes to improving the working environment in organisations, and this applies to the organisation studied. It is therefore important that deviation management takes place in an effective way so that the organisation has the opportunity to look for and implement improvements.  The study has focused on helping the organisation improve their current practices for reporting and handling break deviations reported from the ambulance. Starting with perceptions of this phenomenon and then analysing it to find opportunities for improvement.  Through a qualitative analysis of collected empirical data and theory on quality, deviation management, continuous improvement and more, seven areas for improvement in reporting and handling of break deviations have been identified these are: accessibility, reporting format, feedback, training, data foundation, procedure design, motivation. All improvement areas are based on identified challenges in the reporting and handling of break deviations, of which the study provides suggestions for how the organisation can meet these seven areas. By focusing on the identified areas for improvement, the organisation has the opportunity to improve its practices in the reporting and handling of break deviations and, in the long run, this may help to improve break deviation. / Bakgrunden till studien är att undersöka rapportering och hantering av pausavvikelser från en ambulansavdelning under Kliniken för Prehospitala Tjänster i Vestre Viken HF. Avvikelsehantering är en viktig funktion i organisationer som bidrar till att förbättra arbetsmiljön i organisationer, och detta gäller även för den studerade organisationen. Det är därför viktigt att avvikelsehanteringen sker på ett effektivt sätt så att organisationen har möjlighet att söka efter och genomföra förbättringar. Studien har fokuserat på att hjälpa organisationen att förbättra sina nuvarande rutiner för rapportering och hantering av pausavvikelser som rapporteras från ambulansen. Genom en kvalitativ analys av insamlad empiri och teori om kvalitet, avvikelsehantering, ständiga förbättringar med mera har sju förbättringsområden för rapportering och hantering av pausavvikelser identifierats, nämligen: tillgänglighet, rapporteringsformat, återkoppling, utbildning, datagrund, utformning av rutiner, motivation. Samtliga förbättringsområden baseras på identifierade utmaningar i rapporteringen och hanteringen av rastavvikelser, varav studien ger förslag på hur organisationen kan möta dessa sju områden. Genom att fokusera på de identifierade förbättringsområdena har organisationen möjlighet att förbättra sina rutiner för rapportering och hantering av rastavvikelser, vilket i förlängningen kan bidra till att förbättra rastavvikelserna.

Sammanfattning Detta examensarbete är en studie av logistikrutiner på en byggarbetsplats hos byggföretaget Peab. Rutiner och dokument har en stor roll i vardagen på en byggarbetsplats. Ett stort problem är tidsbrist som oftast uppstår p.g.a. att rutiner och dokument inte använts. Tidsbristen i sig gör att de inte har tid att följa rutiner och dokument. Det är en ond cirkel där de följer varandra. Valda rutiner och dokument undersöks och dessa frågeställningar kommer att besvaras: Används rutiner och dokument i praktiken? Vilka? Om inte, varför?  Hur skulle de kunna förbättras? Skulle det behövas fler dokument/rutiner? Exempel? De rutiner och dokument som har undersökts är följande: Mottagningskontroll Lagringsdokument Uppföljningar Reklamation Leveransplaner Arbetsberedningar gällande leverans och lossning Författarna har utfört insamling av dokument och gjort intervjuer med personal på Peab. Analys av detta har lett till att hälften av de rutiner som skulle tittas närmare på har förbättrats och förenklats. Dessa kan användas i framtiden för att förbättra tidsanvändningen på byggarbetsplatser gällande valda rutiner.

Sammanfattning Med tanke på dagens marknad där allt större konkurrens finns gäller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsställer kunden med rätt produkter, kvalitet och kvantitet. En låg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebär att företag bör kontinuerligt förbättra de interna processerna. Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), där projektet utfördes, är en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plåtdetaljer och färdigställer produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater. Syftet med denna rapport är att presentera förbättringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbättra den interna leveransprecisionen på den produkt som har studerats, den så kallade Ericsson-ram. För att uppnå syftet behövdes två frågeställningar besvaras, nämligen ’Vilka förbättringsområden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?’ samt ’Vilka förbättringsförslag, utifrån de identifierade förbättringsområden, kan presenteras för företaget?’. För att uppfylla detta syfte och svara på frågeställningarna har 14 besök på AQ AB i Vaggeryd gjorts. Dessa besök har bland annat innefattat intervjuer, direkta observationer och tidsstudier för att kartlägga nuläget i produktionen. Metoden som använts för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna är värdeflödesanalys. Resultatet av värdeflödeskartläggningen visade att den tillverkningsorder som följdes tog 14 dagar att passera alla stationer i produktionen medan det för den enskilda Ericsson-ramen som följdes tog det 7,54 dagar. Värdeflödeskartläggningen visade även var produkten tillbringade mest tid i väntan på nästa station. Utifrån den informationen skissades ett framtida läge för företaget, det vill säga vad AQ AB kan göra för att minska liggtiden för produkten i produktionen och förbättra flödet. Slutsatsen är att om AQ AB vill förbättra den interna leveransprecisionen bör företaget genomföra förändringar i produktionen. Med implementering av en FIFU-bana erhåller företaget en bättre kontroll på flödet av Ericsson-ramarna jämfört med dagens situation, vilket bör resultera i att den interna leveransprecisionen blir högre.

I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ”mätningar” är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.

<p><p>I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan.</p><p>Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ”mätningar” är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.</p></p>