This master thesis has been performed at Sectra Communications AB in Linköping where they manufacture electronic encryption devices. In cryptology it is essential that an eavesdropper cannot find the plain text. To assure that a system is safe, all devices are thoroughly examined so that they don’t emit any secret information, so called Compromising Emanations (CE). This is done by comparing the secret signal with measured signals on the screen of an oscilloscope, a process that is very time consuming and furthermore, the risk of missing compromising emanations is high. The purpose of this thesis is to investigate the possibilities to let a computer do this job. Two methods for comparing the signals have been suggested and implemented; cross covariance and model estimation. In the cross covariance method, the cross covariance is calculated and its highest value determine how well the signals match. In the model estimation method, a number of ARX models are estimated, and if the best model is successful in explaining the output signal, it is assumed that there exists CE. The work shows that both these methods are functional for solving the task, yet with a few limitations. Both methods announce CE for clock signals, which really aren’t compromising. The cross covariance method is limited only to find compromising emanations that look like the secret signal or certain frequently occurring non-linearities of it. The model estimation method is more general and detects CE for all linear systems, along with the known non-linearities. However, this method has a flaw: the time delay in the system must be known approximately. Further, the results show that the model estimation method is considerably more time consuming than the cross covariance method. The measurement is carried out with a computer communicating with oscilloscope and spectrum analyzer via the GPIB interface. The implementation has been done in LabView with calculation modules coded in C++.

Syftet med denna uppsatts är att utreda hur befintliga servitut påverkas vid fastighetsbildning– vad som gäller enligt svenskt regelverk och hur det tillämpas praktiskt. Fastighetsbildning innebär förändring av fastigheter, genom antingen nybildning eller ombildning. Ett servitut är en begränsad rättighet som är belägen på en fastighet, som belastas av rättigheten, och som får nyttjas av en annan fastighet, som har förmån av rättigheten. I samband med fastighetsbildning kan befintliga servitut komma att påverkas på olika sätt. De metoder som använts är: (1) en litteraturgranskning där den svenska lagstiftningen studeras; (2) en fallstudie där utförda förrättningar studerats om huruvida befintliga servitut påverkats vid fastighetsbildning och (3) en intervjustudie med yrkesverksamma förrättningslantmätare som arbetar på Lantmäteriet. Undersökt litteratur visar att Jordabalken och Fastighetsbildningslagen reglerar hur befintliga servitut påverkas vid fastighetsbildning. Utredningen visar att olika typer av servitut påverkas på olika sätt, och att olika lagrum tillämpas för olika typer av fastighetsbildningsåtgärder. Resultaten från litteraturstudien presenteras i en sammanställning som kallas Lagrumsguide för hantering av befintliga servitut vid fastighetsbildning. Fallstudien uppvisar att följderna för verkan på servitut vid fastighetsbildning grundas på lagstiftningen, men det är ovanligt att laghänvisningar anges i förrättningsakterna. I intervjustudien framkommer att Lantmäteriet har egna riktlinjer för hantering av servitut, men att riktlinjerna inte direkt visar vilka lagrum som hanteringen grundar sig på. Studien uppvisar att den praktiska hanteringen av befintliga servitut vid fastighetsbildning fungerar väl inom Lantmäteriet, med undantag för att det råder tolkningssvårigheter av vissa begrepp. Lagrumsguiden som skapades kan ses som ett komplement för att underlätta arbetet för många yrkesverksamma förrättningslantmätare och vara behjälplig i utbildningssyfte, eftersom lantmätarna inte alltid är säkra på vilka lagrum som faktiskt tillämpas. / The purpose of this thesis is to investigate how existing easements are affected when a property is reforming, according to Swedish real estate law and how the easements actually are dealt with in practice. Property formation implies modification of property, either as creation of new property units or the change of already existing properties. An easement is a limited property right, located on a property which serves another property with an advantageous right to utilize this located area in a specific way. In connection with property formation, existing easements can be affected in different ways. The methods used are: (1) a literature study of the Swedish Real Estate Law with connected literature; (2) a case study of authority documents, in which affections of existing easements within property formation are studied; and (3) an interview study in which interviews are performed with land surveyors from the Swedish Ordnance Survey (Lantmäteriet).  The results from the literature review show that different forms of easements can be affected diversely according to the Swedish Land Code (Jordabalken) and the Real Property Formation Act (Fastighetsbildningslagen), and different sections of the law are relevant for different kinds of property formation. The results from the literature study have been summarized in a quick reference guide, called Guide to sections of law for handling of existing easements within real property formation. The case study shows that the effects of the easements within property formation are grounded in the legislation, but it is unusual with references to sections of the law in the authority documents. The interview study shows that Lantmäteritet has its own guidelines for handling of the easements, but it does not show which sections of law the handling is based on. This study shows that most of the practical handling of existing easements when property is reformed is well-operated within Lantmäteriet, with the exception of some translation confusions regarding certain concepts. The reference guide which has been created can be used as a facilitating supplement for many land surveyors in their work, and that it can be helpful in education, as not everyone is sure of which part of the law that is actually used in the decisions.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Företag med koncernbidragsrätt har en möjlighet att överföra enstaka till-gångar till underpris utan att tillgångens övervärde uttagsbeskattas. För att få genomföra en kvalificerad underprisöverlåtelse som leder till undantag från uttagsbeskattning finns ett villkor i 23:16, 1 st. IL. Villkoret stadgar att för-värvaren måste vara skattskyldig för tillgången i Sverige. Det innebär att moderbolag inte kan genomföra gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbolag utan att transaktionen leder till uttagsbeskattning. Syftet med uppsatsen är att utreda om det nämnda villkoret strider mot EU-rätten.</p><p>Villkoret i 23:16, 1 st. IL, utgör en inskränkning av etableringsfriheten då transaktioner till ett bolag som har hemvist i en annan medlemsstat särbe-handlas i relation till en intern transaktion. Då inskränkningen utgör en sär-behandling på grund av bolagens skattemässiga hemvist kan inskränkningen rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse. Det tvingande all-mänintresse som villkoret i 23:16, 1 st. IL, söker att uppnå är att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt.</p><p>Det är inte möjligt att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas be-skattningsrätt vid gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbo-lag genom att tillämpa mindre ingripande åtgärder än det villkor Sverige har uppställt. Bestämmelsen i 23:16, 1 st. IL, står således i proportion till syftet att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt.</p><p>Inskränkningen i etableringsfriheten som det svenska villkoret utgör kan så-ledes rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse som dessutom är proportionerligt till syftet villkoret söker att uppnå.</p></strong></p>

Sammanfattning Företag med koncernbidragsrätt har en möjlighet att överföra enstaka till-gångar till underpris utan att tillgångens övervärde uttagsbeskattas. För att få genomföra en kvalificerad underprisöverlåtelse som leder till undantag från uttagsbeskattning finns ett villkor i 23:16, 1 st. IL. Villkoret stadgar att för-värvaren måste vara skattskyldig för tillgången i Sverige. Det innebär att moderbolag inte kan genomföra gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbolag utan att transaktionen leder till uttagsbeskattning. Syftet med uppsatsen är att utreda om det nämnda villkoret strider mot EU-rätten. Villkoret i 23:16, 1 st. IL, utgör en inskränkning av etableringsfriheten då transaktioner till ett bolag som har hemvist i en annan medlemsstat särbe-handlas i relation till en intern transaktion. Då inskränkningen utgör en sär-behandling på grund av bolagens skattemässiga hemvist kan inskränkningen rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse. Det tvingande all-mänintresse som villkoret i 23:16, 1 st. IL, söker att uppnå är att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt. Det är inte möjligt att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas be-skattningsrätt vid gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbo-lag genom att tillämpa mindre ingripande åtgärder än det villkor Sverige har uppställt. Bestämmelsen i 23:16, 1 st. IL, står således i proportion till syftet att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt. Inskränkningen i etableringsfriheten som det svenska villkoret utgör kan så-ledes rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse som dessutom är proportionerligt till syftet villkoret söker att uppnå.

Vilka ekonomiska frågor ligger närmast de svenska brevskrivarnas hjärtan? Två svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett världsunikt data set innehållande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frågor rörande ekonomi. Utgångspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie. Med hypotestest påvisas skillnader och där dess eventuella bakomliggande faktorer undersöks vidare. Detta görs genom en granskning av media och arbetslöshetens påverkan på brevskrivarna. Svaren blev tvetydliga, media har visserligen en påverkan, men i princip negligerbar. För arbetslösheten återfanns inget samband. Detta kopplas samman med den bedömning författarna gjorde angående att de flesta av brevskrivarna är pensionärer. / What economic issues are closest to the Swedish correspondents´ hearts? In 1998 two Swedish professors, Becker and Jonung, examined what these issues could conceivably be. This study examines a unique data set consisting of 536 letters addressed to the Prime Minister Fredrik Reinfeldt during his length in office, 2006-2014. By doing so, a general view of correspondents´ most central economic issues appears. The aim of this study is to compare these two, to see if changes in correspondents´ opinions has emerged. Differences between the studies have been shown through hypothesis testing, and it´s underlying factors are examined further. This is done through an examination of media and employment. Results indicate that media has a slightly positive effect on correspondents´ opinions, something that could not be concluded by the rate of unemployment due to the fact that most incoming letters probably are written by senior citizens.

Denna uppsats problematiserar hur kollektiva förvaltningsorganisationer fördelar pengar insamlade från offentligt framförd klubbmusik samt undersöker hur etablerade dj’s och producenter ser på dagens system och tror sig påverkas av detta. Med djupintervjuer av fyra personer undersöker uppsatsen även hur dessa ser på rapportering av den spelade musiken, vilka problem som kan uppstå och om det finns tekniska möjligheter att underlätta för korrekt fördelning. Resultaten visar att intervjupersonerna skiljer sig åt i vilken typ av karriär de har och därmed hur man förhåller sig till dagens system. Ingen ställde sig dock positiv till att rapportera in spellistor med vad de spelat som dj’s, man lyfte även fram problemet med att ersätta musik som spelas men ännu inte släppts officiellt. Det framkom också att vi idag har tekniska möjligheter att övervaka vad som spelas genom användandet av akustiska fingeravtryck. Jag diskuterade att det är först när ett sådant system är på plats som vi kan se hur mycket fel dagens pengar fördelas.

En effektiv klimatomställning kräver aktiv inkludering av rättvisa i forskningen och att specificera hur samhällsgrupper särskilt påverkade av klimatomställningen definierar rättvisa. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad människor bosatta på landsbygden upplever är en rättvis klimatomställning samt att förstå vad som krävs för att åstadkomma en rättvis klimatomställning. Fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrån olika dimensioner av rättvisa som utgör begreppet rättvis omställning; rättvis fördelning, proceduriell rättvisa, rätt till erkännande, rumslig rättvisa och rättvis bild av landsbygden. Resultatet visar att landsbygdsbor inte upplever rättvisa utifrån någon av dimensionerna och att åtgärder behöver vidtas för att de ska göra det. Vad som krävs är för att åstadkomma rättvisa i klimatomställningen är att beakta och ta hänsyn till landsbygdens skilda förhållanden, att värdera landsbygdens välmående och att prioritera utveckling av landsbygden. Resultaten bidrar också till att utveckla begreppet rättvis omställning. / An effective low-carbon transition requires an active inclusion of justice in research to specify how societal groups especially impacted by the low-carbon transition defines justice. The aim of this essay is to describe what people living in rural areas experience as a just transition and to understand what is required to achieve a just transition. Focus groups have been conducted and analysed through different dimensions of justice that make up a just transition; distributional justice, procedural justice, recognitional justice, spatial justice and a just image of the periphery. The results show that people living in rural areas does not experience justice through any of the dimensions and that action is needed for them to do so. What is required to achieve a just transition is to consider and take into account the different conditions specific to rural areas, to value the wellbeing of rural areas and to prioritize development in rural areas. The results also contribute to develop the concept just transition. / Inkluderande klimatomställning – dialoger om att leva hållbart bortom staden

Cykling må vara ett smidigt och miljövänligt transportmedel, men den bakomliggandeplaneringen och de politiska besluten har en problematisk sida. Tidigare forskning visar attgrupper med större politiskt inflytande och högre social status tenderar att få högre prioritetpå bekostnad av andra grupper som riskerar att bli marginaliserade och förbisedda iplaneringen. Det kan i sin tur leda till olika typer av transportfattigdom och förstärktaojämlikheter i samhället. Inga tidigare studier angående den här aspekten av cykling hargjorts i en nordisk kontext. Den här studiens syfte är att undersöka om liknande trenderexisterar i Stockholm. Genom att utveckla och använda en metod för att analysera mängd ochkvalitet av cykelvägar i olika områden, och sedan jämföra resultaten från denna undersökningmed socioekonomisk och demografisk data, identifieras korrelationer mellan tillgången tillcykelinfrastruktur och social status. Resultatet visar att den totala mängden cykelvägar (uttryckt som förhållandet mellancykelvägar och bilvägar) är större i områden med lägre social status, men kvaliteten ökar medhögre status. Skillnaderna är inte jättestora, men kan vara ett tecken på ojämlikhet som inteuppmärksammats tidigare. Utöver det huvudsakliga syftet med studien visar det sig också attStockholms stads data över cykelinfrastrukturen saknar nödvändiga detaljer för den här typenav undersökningar, och vetskapen om hur områden skiljer sig åt är begränsad. Den härstudien uppmärksammar därmed nuvarande brister och behovet av att lyfta frågor gällandeojämlikheter i cykelplanering. / Though cycling may be a convenient and environmentally friendly mode of transport, thepolitics and planning behind it has a troublesome side. Research in other contexts shows thatgroups with larger political influence and higher social status tend to be prioritised at theexpense of other groups, which may risk being marginalised and overlooked in planning. Inturn, this could lead to different kinds of transport poverty and reinforced injustices betweengroups. No earlier research regarding this aspect of cycling has been carried out in a Nordiccontext. This study will investigate whether similar trends exist in Stockholm. By developinga method for assessing the amount and quality of bike lanes in different areas, and comparingthe results from this assessment with socioeconomic and demographic data, correlationsbetween cycling infrastructure and social status are identified. The results show that the total amount of bike lanes (expressed as ratio between bike lanesand roadways) are larger in areas with lower social status, but the quality increases withhigher status. The differences are not extensive, but could be a sign of injustice that are notdiscussed today. In addition to these main findings, it is discovered that the City ofStockholm’s data over cycling infrastructure lacks sufficient information for this type ofassessment, and their knowledge about how areas differ is limited. This study thus highlightsthese issues and the need for considering inequalities in bicycle planning.

Sveriges befolkning förändras med en ökande andel äldre invånare. Invånare som är i behov av rehabilitering för att återskapa en normal funktionsförmåga efter sjukdom eller skada. Syftet med denna uppsats var att undersöka profesionellas; fysioterapeuter- och arbetsterapeuters, erfarenheter av hur insatser inom rehabilitering fördelas och prioriteras i en vård- och omsorgsförvaltning i en mellanstor kommun. En kvalitativ dekriptiv design användes med semi-strukturerade intervjuer. Åtta intervjuer genomfördes och inkluderades i resultatsammanställningen. Följande resultat har presenterats; Rehabiliteringsverksamheten i den aktuella kommunen är uppdelade i 12 geografiska områden och organiserade under hemsjukvården i vård- och omsorgsförvaltningen. De vanligaste rehabiliteringsinsatserna som erbjöds var olika typer av kompenserande hjälpmedel, exempelvis rullatorer samt träning i olika moment, så som körning med rullstol eller förflyttningsträning. I verksamheten genomfördes prioriteringar av rehabiliteringsinsatser utifrån behov, skadetyp, allvarlighetsgrad på problemet, möjligheten att ta sig till primärvården och fallrisk. Det saknades riktlinjer och prioriteringsordningar i verksamheten, vilket ledde till att den enskilde rehabiliteringspersonalen var ansvarig för bedömningen. Beroende på i vilken del av vård- och omsorgsförvaltningen som personen bodde i kunde det skilja sig åt vilken insatsen som erbjöds. Rehabiliteringspersonalen gjorde olika typer av prioriteringar samt erbjöd olika typer av insatser på grund utav avsaknaden av riktlinjer för fördelning och prioritering. / Sweden's population is changing with an increasing proportion of elderly people. Individuals that are in need of rehabilitation to restore their functional capacity after illness or injury. The aim of this thesis was to investigate professionals; physiotherapists and occupational therapists, experiences of how efforts in rehabilitation are distributed and prioritized in a care and welfare administration in a medium-sized municipality. A qualitative descriptive design was used with semi-structured interviews. Eight interviews were preformed and included in the result. The following results have been presented; The rehabilitation operation in the municipality are divided into 12 geographical areas and organized under the home health care in the care and welfare administration. The most common rehabilitation intervention offered were different types of compensatory aids, such as walkers and training of various sorts, such as wheelchair driving or movement training. In the rehabilitation operation, priorities were made for rehabilitation interventions based on need, type of injury, severity of the problem, the possibility of accessing primary care and the risk of falling. There were no guidelines and prioritization schemes in the operation, which led to the individual rehabilitation staff being responsible for the assessment. Depending on which part of the care and welfare administration the person lived in, it could differ in what intervention was offered. This is because each rehabilitation staff can make different types of prioritization and offer different types of interventions because there are no guidelines for distribution and prioritization.

Fuktbevarare är de produkter som oftast skrivs och rekommenderas av dermatologer, och den vanligaste typen av fuktgivare är lotioner och krämer. Dessa produkter är emulsioner, vilka ofta innehåller medicinsk vit olja (MWO) på grund av deras skyddande egenskaper samt enastående hudkompabilitet. Traditionellt så har de MWO som används varit parafinska. Då naftenoljor ofta har visat sig ha bättre emulsions stabilitet, har detta examensarbete ämnat attjämföra emulsions stabiliteten för Nynas ABs nya MWO, N-MWO, med en parafinsk motsvarighet, P-MWO. Jämförelsen av de två oljorna genomfördes genom att variera följande faktorer: olje- och emulgator typ, koncentration av emulgator samt både med och utan parfym. De två emulgator system som användes bestod av Promulgen D (en kommersiell produkt från Lubrizol) samt kombinationen av Tween 80 och Span 20. Bättre emulsionsstabilitet och mindre droppstorlek och fördelning utficks då högre koncentration Promulgen D användes. En högre koncentration av Tween 80 och Span 20 gav dock inte samma gynnsamma effekt. Resultaten från samtliga tester påvisade att emulsions stabiliteten inte påverkades utav parfym. Det som istället gav störst påverkan var typ av emulgator. De prover som innehöll P-MWO samt Tween 80 och Span 20 fasseparerade. Detta berodde dock troligen mer på att P-MWO inte var kompatibel med dessa emulgatorer eftersom oljetypen inte påverkade emulsionsstabiliteten när Promulgen D användes som emulgator. / Moisturizers are the most prescribed products in dermatology, and the most common type of moisturizer delivery systems are lotions and creams. These are emulsions and often contain medical white oil (MWO) due to their protective properties and excellent skin compatibility. The MWO used in cosmetics have traditionally been paraffinic. However, as naphthenic oils often have been proven to create better emulsion stability, this thesis aimed to compare Nynas AB's new MWO, N-MWO, with a paraffinic oil, P-MWO, with similar properties regarding their emulsion stability. The two oils were compared by analyzing their emulsion stability using a rheometer and a Mastersizer 3000 while varying the following factors: type of oil, type of emulsifier, emulsifier concentration, and with and without perfume. The two emulsifying systems used were the commercial product Promulgen D from Lubrizol and the combination of Tween 80 and Span 20. Better emulsion stability and smaller droplet size distribution were obtained when a higher content of Promulgen D was added. However, a higher concentration of Tween 80 and Span 20 did not have the same favorable effect. The results showed that the addition of perfume had no effect, while the type of emulsifier influenced the emulsion stability the most. The samples made from Supela 240 and Tween 80 and Span 20 phase separated. This was more likely due to P-MWOs incompatibility with these emulsifiers as oil type did not influence the emulsion stability when Promulgen D was used as an emulsifier.