Berggrunden på norra Utö har karterats i fält som en del av projektet Metamorphic map of Sweden. Vidare har stuffer analyserats i tunnslip och mikrosond, för att med datorprogrammen THERMOCALC, AX samt Anovitz & Essenses kalcit-dolomit-geotermometer (1987) för kunna fastställa vilken grad av metamorfos området utsatts för. Berggrunden visade sig utgöras främst av pelagiska metasediment som karbonatbergarter och gråvackor, med avbrott i form av felsiska vulkaniter som följer lagringen. I fält såväl som mikroskop indikerade resultaten en relativt låg grad av metamorfos. De geotermobarymetriska uträkningarna som utförs i rapporten stöder detta resultat och bestämmer temperaturen till mellan 430 och 697°C samt trycket 4.5±2.3Kbar, vilket placerar metamorfosen inom ”Amphibolite facies”. Undersökningar kring XCO2-värdet i den fluid som verkat under metamorfosen uppvisade resultat med stora osäkerheter. / metamorphic map of sweden

Det finns ett antal teorier som på ett eller annat sätt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsägelser mellan tre teoriers syn på maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats är Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna från analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, där den politiska realismen fokuserar på både materiella ochimmateriella faktorer och där konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen främst utgörs avsamhällets idéer och den kulturen som råder i samhället. Analysen har även visat att de treteorierna ser det militära maktmedlet som centralt för en stat, när det är handlar omexistentiella frågor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu råder, gynnar stora och mäktiga stater på bekostnad av små stater. Enanledning till detta är den begränsade verkan som internationell rätt har på mäktiga aktörer.En övergripande sammanfattning från uppsatsen är att det är svårt, och kanske ej ens lönt, attfinna en teori som förklarar makt och dess funktioner inom internationella relationer, som allakommer att acceptera. Men ett brett perspektiv på vad makt kan tänkas vara inominternationella relationer kan kanske underlätta tolkningen, och till viss del även hanteringen,av de konflikter som uppstår. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext. De resultat vi har fått fram i samband med vår stuide är bland annat att individens egna subjektiva tankar och upplevelser påverkar hur individen förhåller sig till risker. Hemmet och dess utformning påverkar även i hög grad individens förhållningssätt. Resultatet vissade på en tredje faktor som vi kallar praktiker. Denna infallsvinkel tar hänsyn till hur individens förebyggande åtgärder påverkar synnen på risker.

No description available.

Suicid har minskat i Sverige de senaste decennierna men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i samma åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. ...

No description available.

Studien syftar till att belysa hur åtta grundskollärare F-3 beskriver att de arbetar med studiebesök i So-undervisningen. Studiebesök och undervisning på annan plats än i klassrummet är enligt forskning positivt för elevers kunskapsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av legitimerade grundskollärare. Resultatet visar att alla tillfrågade lärare ställer sig positiva till att använda sig av studiebesök i undervisningen. Emellertid visar även resultatet att mängden studiebesök som lärarna genomför skiljer sig åt beroende på olika påverkansfaktorer. Studien har tolkats med hjälp av det pragmatiska perspektivets syn på undervisning som innebär att teori och praktik ska samspela med varandra samt att undervisningen ska bygga på elevernas tidigare erfarenheter.

The research debate concerning small states and military doctrine development delivers two main arguments for and against the ability of these states to formulate doctrines specifically adapted to their strategic contexts. One argument supports the view that a small state has limited ability to develop properly adapted doctrines because they are influenced by larger states. The opposing argument claims that small states’ ability should be better than those of their larger counterparts due to the fact that small state organizations are smaller and are therefore likely to be more adaptable. These two arguments lay the foundation for this essay. The purpose of this paper is to analyze the Swedish military doctrines from 2012 and 2016 to determine the extent to which they are specifically adapted to Sweden’s conditions. Specific Swedish conditions have been identified in order to enable an analysis of the Swedish military doctrines and how they are attuned to these conditions. Findings of the analysis show that one of the military doctrines exhibits a low level of adaptation to Swedish conditions, while the later military doctrine is found to be partially adapted to Swedish conditions. These findings are vital to the debate on the relationship between small states and military doctrine development and expose the need for further research.

Monogami är normen för förhållanden i Sverige idag. Samtidigt är det relativt outforskat hur man väljer att vara monogam, vad monogami innebär för svenska monogama idag och vilka utmaningar den erbjuder. 20 svenska monogama intervjuades via chattprogram med stöd av intervjuguide för att besvara frågorna “Varför lever man monogamt?”, “Vilka känslomässiga utmaningar ställs man inför som monogam?” samt “Finns det kännetecknande psykologiska mönster för gruppen monogama?”. Tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Resultaten pekar på att seriell monogami har en stark position som norm i Sverige. Informanterna framställde en generellt positiv bild av monogami där de var nöjda med sitt relationsval och inte upplevde stora känslomässiga utmaningar. Resultatanalysen komplicerar bilden genom att lyfta fram en framträdande inkongruens mellan vikten som informanter lägger vid överenskommelser kring monogamin i relationen och hur lite de pratar om monogami med sina partners. Ingångar till vidare forskning i ämnet föreslås.

Bakgrund: Coronavirus disease 19 (COVID-19) är en infektionssjukdom som orsakas av SARS-CoV-2, ett nytt coronavirus som upptäcktes i slutet av 2019. SARS-CoV-2 har orsakat en pandemi som resulterade i en global hälsokris och många dödsfall. Vaccination mot COVID-19 är det effektivaste sättet att förebygga allvarlig sjukdom, död och minska smittspridning. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors förhållningssätt i relation till vaccination mot COVID-19. Metod: En litteraturstudie baserade på en induktiv innehållsanalys av 11 artiklar. Tre databaser användes till den strukturerade sökningen. Sökordskombinationen på engelska var COVID-19 vaccine och nurs*. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudkategorier. I resultatet framkom det att informationsbrist om COVID-19 och vaccinet kunde påverka sjuksköterskans vaccinationsbeslut. Rädsla för biverkningar var en faktor att inte vilja vaccineras mot COVID-19. Vaccinets rekordsnabba utveckling påverkade vaccinationsacceptansen negativt hos sjuksköterskor. Viljan att skydda patienter eller anhöriga påverkade vaccinationsacceptansen positivt. Konklusion: Det behövs en djupare förståelse kring sjuksköterskors förhållningssätt i relation till COVID-19 vaccination. Det för att kunna utveckla adekvat utbildning och stöd som ökar kunskapen om COVID-19 och vaccination mot COVID-19. Sjuksköterskor behöver kunskap för att själv kunna ta beslut om vaccination och för att vägleda patienter i vaccinationsfrågor. / Background: Coronavirus disease 19 (COVID-19) is a disease caused by SARS-CoV-2, a new coronavirus that was discovered in late 2019. SARS-CoV-2 has caused a pandemic that resulted in a global health crisis and many deaths. Vaccination against COVID-19 is the most effective way to prevent serious illness, death and reduce the spread of infection. Aim: The aim was to illustrate nurses’ mindset in relation to vaccination against COVID-19. Method: A literature study based on an inductive content analysis of 11 articles. Three databases were used for the structured search. The keyword combination was COVID-19 vaccine and nurs*. Result: The result consists of three main categories. The results showed that a lack of information about COVID-19, COVID-19 vaccine and fear of side effects was aspects that could negatively influence the nurse's vaccination decision. The vaccine's rapid development had a negative effect on vaccination acceptance among nurses, meanwhile desire to protect family or patients had a positive effect. Conclusion: Nurses' mindset in relation to COVID-19 vaccination needs to be investigated further. This to be able to develop training and support that increases knowledge about COVID-19 and vaccination against COVID-19. Nurses need knowledge to be able to make their decision around vaccination and to guide patients in vaccination issues.