<p>Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna. Idag har judarna ett eget land, Israel. Israel skapades av de judar som invandrade till Palestina.</p><p>Jag försökte ge svar på tre frågor och jag tycker att det är viktigt att ge läsaren en uppfattning om de viktiga bakgrundsfaktorer som orsakade den svårlösta konflikten mellan Israel och Palestina. I första frågan försökte jag ge svar på om den sionistiska rörelsens uppkomst på 1800-talet och de första idéerna att skapa ett judiskt nationellt hem. Sedan beskrev jag sionisternas desperata kamp för att få de dåvarande stormakternas stöd för att bilda det nationella hemmet i Palestina. Resultatet av sionisternas kamp om att övertyga stormakterna lyckades 1917 när britterna skriver under Balfourdeklarationen. Denna innehåller den brittiska regeringens stöd till judarna att etablera ett hem i Palestina och samtidigt ger britterna löfte till araberna om ett självständigt styre i Palestina (britterna höll aldrig sitt löfte till araberna och självständigheten blir en dröm för palestinier).</p><p>I andra frågan beskrev jag de viktiga aktörernas roll i Israel-Palestinakonflikten och deras stöd till judarna när FN presenterade sin delningsplan och efter att staten Israel grundades 1948. FN:s delningsplan var en av de viktigaste orsakerna till konflikten mellan Israel och Palestina, eftersom judarna fick behålla mer än hälften av Palestina efter delningen. Araberna avvisade delningsplanen och tyckte att delningsplanen var orättvis. Trots FN:s orättvisa delningsplan och arabernas reaktion mot delningsplanen, utropade judarna staten Israels självständighet år 1948. Strax efter att Israel utropat sin självständighet, förklarade flera arabstater krig mot Israel medan USA, Sovjetunionen, Frankrike och Storbritannien erkände staten Israel.</p><p>I den tredje frågan försökte jag beskriva några av de viktiga krig som uppstått mellan Israel och arabstaterna. Dessa krig orsakade också att denna konflikt blev ännu värre och mer svårlöst. Efter att Israel utropat sin självständighet, tills idag, har en rad olika krig ägt rum mellan arabstater och Israel. Sexdagarskriget, oktoberkriget, första och andra intifadan är bara några av dessa krig. Anledningen till alla dessa krig för araberna var att återfå sina förlorade områden från Israel. Under denna konflikt uppstod det många arabiska och judiska nationalistiska grupper.</p><p>Idag ockuperar judarna den största delen av Palestina. Förutom Egypten och Jordanien erkänner inga arabländer staten Israel. Palestina kämpar fortfarande för att återfå sina ockuperade områden från Israel. Israel-Palestinakonflikten fortsätter och hittills har man inte hittat någon lösning på den välkända konflikten.</p>

<p>The setting of pupils' final grades in the Swedish upper secondary school system is the responsibility of their teachers and once grades are set, they are not open to appeal. This can be compared with the British system where an external, central examination board sets the final grades based on the result of externally marked examinations (A-levels). These grades are then open to appeal if it is felt that an injustice has been made.</p><p>This research paper has been an investigation into how pupils in one Swedish upper secondary school attempt to influence their teachers in the grade-setting process and how these teachers are affected by these different methods. Five teachers in total were interviewed in a qualitative case study. The study has also taken up the controversial issue of how grades, which are set individually by thousands of teachers across the country, can be deemed to be fair and equivalent.</p><p>The study revealed that pupils employ many different methods when trying to influence their teachers in the grade-setting process e.g. bribery and negotiation, threats of physical violence, psychological pressure and blackmail as well as flattery. It was established though, that out of all the interviewed teachers, not one of them claimed to have been influenced by the pupils' behaviour. However, all the teachers admitted that their emotional wellbeing was affected negatively in one way or another by the psychological strain.</p><p>Finally, whilst the study showed that the interviewed teachers set grades fairly and equivalently in that they were not influenced by the pupils' behaviour, none of them believed that the system had a chance of functioning effectively on a nationwide basis due to grading discrepancies occurring between teachers and schools.</p>

The setting of pupils' final grades in the Swedish upper secondary school system is the responsibility of their teachers and once grades are set, they are not open to appeal. This can be compared with the British system where an external, central examination board sets the final grades based on the result of externally marked examinations (A-levels). These grades are then open to appeal if it is felt that an injustice has been made. This research paper has been an investigation into how pupils in one Swedish upper secondary school attempt to influence their teachers in the grade-setting process and how these teachers are affected by these different methods. Five teachers in total were interviewed in a qualitative case study. The study has also taken up the controversial issue of how grades, which are set individually by thousands of teachers across the country, can be deemed to be fair and equivalent. The study revealed that pupils employ many different methods when trying to influence their teachers in the grade-setting process e.g. bribery and negotiation, threats of physical violence, psychological pressure and blackmail as well as flattery. It was established though, that out of all the interviewed teachers, not one of them claimed to have been influenced by the pupils' behaviour. However, all the teachers admitted that their emotional wellbeing was affected negatively in one way or another by the psychological strain. Finally, whilst the study showed that the interviewed teachers set grades fairly and equivalently in that they were not influenced by the pupils' behaviour, none of them believed that the system had a chance of functioning effectively on a nationwide basis due to grading discrepancies occurring between teachers and schools.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna. Idag har judarna ett eget land, Israel. Israel skapades av de judar som invandrade till Palestina. Jag försökte ge svar på tre frågor och jag tycker att det är viktigt att ge läsaren en uppfattning om de viktiga bakgrundsfaktorer som orsakade den svårlösta konflikten mellan Israel och Palestina. I första frågan försökte jag ge svar på om den sionistiska rörelsens uppkomst på 1800-talet och de första idéerna att skapa ett judiskt nationellt hem. Sedan beskrev jag sionisternas desperata kamp för att få de dåvarande stormakternas stöd för att bilda det nationella hemmet i Palestina. Resultatet av sionisternas kamp om att övertyga stormakterna lyckades 1917 när britterna skriver under Balfourdeklarationen. Denna innehåller den brittiska regeringens stöd till judarna att etablera ett hem i Palestina och samtidigt ger britterna löfte till araberna om ett självständigt styre i Palestina (britterna höll aldrig sitt löfte till araberna och självständigheten blir en dröm för palestinier). I andra frågan beskrev jag de viktiga aktörernas roll i Israel-Palestinakonflikten och deras stöd till judarna när FN presenterade sin delningsplan och efter att staten Israel grundades 1948. FN:s delningsplan var en av de viktigaste orsakerna till konflikten mellan Israel och Palestina, eftersom judarna fick behålla mer än hälften av Palestina efter delningen. Araberna avvisade delningsplanen och tyckte att delningsplanen var orättvis. Trots FN:s orättvisa delningsplan och arabernas reaktion mot delningsplanen, utropade judarna staten Israels självständighet år 1948. Strax efter att Israel utropat sin självständighet, förklarade flera arabstater krig mot Israel medan USA, Sovjetunionen, Frankrike och Storbritannien erkände staten Israel. I den tredje frågan försökte jag beskriva några av de viktiga krig som uppstått mellan Israel och arabstaterna. Dessa krig orsakade också att denna konflikt blev ännu värre och mer svårlöst. Efter att Israel utropat sin självständighet, tills idag, har en rad olika krig ägt rum mellan arabstater och Israel. Sexdagarskriget, oktoberkriget, första och andra intifadan är bara några av dessa krig. Anledningen till alla dessa krig för araberna var att återfå sina förlorade områden från Israel. Under denna konflikt uppstod det många arabiska och judiska nationalistiska grupper. Idag ockuperar judarna den största delen av Palestina. Förutom Egypten och Jordanien erkänner inga arabländer staten Israel. Palestina kämpar fortfarande för att återfå sina ockuperade områden från Israel. Israel-Palestinakonflikten fortsätter och hittills har man inte hittat någon lösning på den välkända konflikten.

Non-state actors, such as international environmental organisations, business associations and indigenous peoples organisations, increasingly take on governance functions that can influence the delivery of global public goods. This thesis examines the roles of these actors in the field of global climate change governance. Specifically, the thesis examines why and how non-state actors are involved in global climate change governance, the governance activities that they may perform and are perceived to perform, and their views on climate change solutions. The thesis also discusses the implications of their roles for how authority is shared between states and non-state actors in global climate change governance. The research questions are addressed by triangulating several empirical methods. The results show that the roles of non-state actors are continuously evolving and depend on the changing nature of relations between state and non-state actors as well as efforts by non-state actors to expand their policy space by justifying and seeking recognition for their participation. Moreover, the findings point to the importance of differentiating between groups of non-state actors, as they represent diverse interests and have different comparative advantages across governance activities. Which non-state actors participate and to what extent therefore has implications for the effects of their involvement in global climate change governance. On the basis of a systematic assessment of a set of non-state actors, this thesis concludes that the key role-categories of non-state actors in global climate change governance are broadly: shapers of information and ideas, brokers of knowledge, norms and initiatives, and doers of implementing policies and influencing behaviours. Different non-state actors carry out activities within these role-categories to different extents. In addition to the empirical mapping of the roles of non-state actors in global climate change governance, this thesis contributes to two strands in the literature: one theoretical focusing on the authority and legitimacy of non-state actors in global environmental governance, and the other methodological, offering a toolbox that combines survey data with qualitative methods. / Icke-statliga aktörer, exempelvis internationella miljöorganisationer, näringslivsorganisationer och ursprungsbefolkningsorganisationer, fyller alltmer framträdande funktioner i den globala klimatstyrningen. Dessa organisationer kan därmed påverka utformningen av globala kollektiva nyttigheter. Denna avhandling undersöker dessa aktörers roller inom den globala klimatstyrningen. Avhandlingen utforskar varför och på vilket sätt icke-statliga aktörer deltar i den globala klimatstyrningen, uppfattningar om vilka styraktiviteter de utför, och ifall de bidrar till en mer pluralistisk syn på klimatproblematikens lösningar. I avhandlingen diskuteras vilka konsekvenser de icke-statliga aktörernas roller har för hur auktoritet delas mellan stater och icke-statliga aktörer i den globala klimatpolitiken. Forskningsfrågorna behandlas genom att triangulera flera empiriska metoder. Resultaten från dessa undersökningar visar att de icke-statliga aktörernas roller utvecklas kontinuerligt och att dynamiken dels beror på den skiftande relationen mellan statliga och icke-statliga aktörer, dels på de icke-statliga aktörernas egna ansträngningar att öka sitt politiska handlingsutrymme och få erkännande för sitt deltagande. Dessutom pekar resultaten på vikten av att skilja mellan olika grupper av icke-statliga aktörer, eftersom de representerar skilda intressen och har komparativa fördelar i olika styraktiviteter. En konsekvens av detta är att det spelar roll vilka grupper av icke-statliga aktörer som ges tillträde till den internationella klimatdiplomatin. Baserat på en systematisk  bedömning av vad några av de icke-statliga aktörerna anses göra, dras slutsatsen att de viktigaste rollkategorierna som icke-statliga aktörer har är: formare av information och idéer, mäklare av kunskap, normer och initiativ, och görare genom att bidra till implementering och påverka beteenden, men att olika icke-statliga aktörer utför dessa roller i olika utsträckning. Utöver den empiriska kartläggningen av icke-statliga aktörers roller i den globala klimatstyrningen, bidrar avhandlingen dels till den teoretiska litteraturen kring icke-statliga aktörers auktoritet och legitimitet inom den globala miljöstyrningen, dels metodologiskt genom att utveckla analysverktyg som kombinerar enkätdata med kvalitativa metoder.

Bakgrund: Revisorn har till uppgift att kvalitetssäkra sitt klientföretags redovisning, vilket ger en ökad pålitlighet för allmänheten. Att revisorn har en relation till sitt klientföretag som präglas av förtroende har visat sig vara viktigt för att få ut nödvändig information och kunna utföra revisionen på ett korrekt sätt, men samtidigt har revisorn krav på sig om att vara helt oberoende mot företaget de reviderar. De står inför påtryckningar från allmänheten om mer öppenhet och information om företaget, vilket kan ställas i relation till dess tystnadsplikt. Utifrån dessa dilemman har vi genomfört vår studie, där vi undersöka kommunikationen och relationen mellan revisorn och klientföretaget. Syfte: Att bidra till kunskap om den kommunikation som sker mellan revisor och företagsledning och deras uppfattningar kring det. Metod: För att genomföra vår studie har vi använt en deduktiv ansats där vi utgått från befintlig teori som sedan legat till grund för vår empiriska studie. Vi har genomfört intervjuer med revisorer och representanter från företagsledningar, och materialet härifrån har vi sedan analyserat för att få fram vårt resultat. Resultat: Det som både revisorer och representanter för företagsledningarna anser vara mest centralt för att bygga förtroende, är revisorns oberoende, tystnadsplikt och kompetens. Studien har också visat att revisionsberättelsen, som är revisorns kommunikation ut till allmänheten, till stor del förlorar sin nytta om den till största del består av standardtext, vilket gör att revisorn inte alltid uppfyller allmänhetens förväntningar. I relationen mellan revisor och företagsledning, upplevs ingen misstro mellan parterna, vilket blir en positiv effekt av det uppbyggda förtroendet. / Background: The auditor is responsible for quality assurance of his client company's accounts, which gives increased public confidence. That the auditor has a relationship with his client which is based on trust has proven to be important in order to obtain the necessary information and to be able to perform the audit properly, but at the same time the auditor is required to be completely independent of the company they are auditing. They are faced with pressure from the public regarding more transparency and information about the company, which may be in conflict to its confidentiality. Based on these dilemmas, we have conducted our study, examining the communication and relationship between the auditor and the client company. Purpose: To contribute knowledge about the communication between auditor and the top management team and their perceptions about it. Method: In order to complete our study, we have used a deductive approach, based on existing theory which has been the foundation of our empirical study. Conclusions: What both auditors and representatives of the top management teams consider to be most central to building trust are the independence of the auditor, confidentiality and competence. The study has also shown that the audit report, which is the auditor's communication to the public, largely loses its usefulness if it consists mostly of standard text, which means that the auditor does not always meet the public's expectations. In the relationship between the auditor and management, no mistrust is experienced between the parties, which will be a positive effect of the build-up of confidence.

This study is an initial attempt to investigate the relationship between banks and developers in Stockholm and its regions. It gives a good impression about the field of construction and project developments in terms of the finance and the negotiations associated with these types of projects. Main actors of the Stockholm’s construction financing market were of major interest for this study. On this regard, the relationships and ramifications of this group were investigated by using a qualitative and quantitative research method. The aim of the study was to analyze the attitudes of banks and developers, their partnerships and individual expectations. This empirical study was conducted between January and April 2015. In order to give a brief overview of the construction market in Stockholm, the study starts with an explanation of different characteristics and unique features of the real estate and construction field. Based on this, the study continues with a detailed presentation of the financing process with its loan terms, negotiations and regulations. In a subsequent chapter, the risk part within construction will be emphasized and explained. The theory part of the study closes with an exposition of the transaction cost theory and strategy as well as with a portrayal of the decision-making process of banks and developers in a construction project, the different types of partnerships and the according advantages and disadvantages. While keeping the above listed aspects in mind, all study participants were asked for their opinion on partnerships between banks and developers. In general, the study results prove the existence of a significant interest in partnerships between banks and developers. For both parties, a close relationship provides many benefits like a lower time-consumption or smoother loan negotiations. However, the following analysis also shows that due to reserved attitudes and a low interest of banks to change their investment strategies in construction and development projects, it seems very difficult to meet the full expectations of both parties on a level where both sides would agree on entering a strategic partnership. / Den här studien är ett inledande försök i att undersöka förhållandet mellan banker och byggföretag i Stockholm och dess tillhörande närområden. Den ger en god överblick i byggande och byggprojekt, framförallt när det kommer till finansiering och förhandlingar associerade med byggprojekt. Huvudintressenterna i studien var de största aktörerna på Stockholms bygg- och finansieringsområde. Dessa grupper undersöktes med hjälp av både en kvalitativ och en kvantitativ metod med mål att analysera deras attityder, partnerskap och individuella förväntningar på närmare sammarbeten. För att ge en bra överblick av byggbranschen i Stockholm så inleds studien med en förklaring av karaktärsdrag hos fastigheter och byggande. Studien fortsätter sedan med en mer detaljerad redovisning av finansieringsprocessen och dess lånevillkor, förhandlingar och regelverk. Sedan i följande avsnitt så presenteras och förklaras de risker som kan kopplas till byggande. Teoridelen av studien avslutas med en utläggning av en teori kring transaktionskostnader, relevanta strategier, en skildring av beslutsfattande av banker och byggföretag samt olika sorter av partnerskap och dess tillhörande för- och nackdelar. Med teorin i bakhuvudet så ställdes aktörer på marknaden frågor om vad de anser kring partnerskap mellan banker och byggföretag. Sammanfattningsvis, studiens resultat visar på ett tydligt intresse av partnerskap mellan banker och byggföretag. För både banker och byggföretag så genererar ett nära sammarbete många fördelar så som kortare projekt med smidigare förhandlingar. Dock så visar analysen att på grund av återhållsamma attityder och ett begränsat intresse från banker att ändra på sin investeringsstrategi kopplat till byggprojekt så verkar det svårt att uppfylla de förväntningar som de båda parterna har på ett partnerskap dem emellan.

<p>Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.</p><p>Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European</p><p>Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa.</p><p>Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna.</p><p>I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde.</p><p>Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?</p>

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång. Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa. Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna. I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde. Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?

The United Nations climate change conferences are the utmost platform for climate change negotiations and are convened under an international treaty known as the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). The causes of greenhouse gas emissions are deeply embedded in the economic and social activity on a global scale and yet, developing countries are expected to evolve into developed countries without straining the environment further. Knowledge of the interest of the participants at the COP is limited since no other research projects have measured it quantitively and at a large scale. This thesis aims to examine the professional interest in adaptation of delegates to the UNFCCC relative to other issue areas (mitigation and financing) and if there has been a shift in focus pre- and post-Paris Agreement. This thesis uses quantitative survey data gathered by The International Negotiations Survey (INS) together with two external indexes and data regarding CO2 emissions per capita for each country. While the chosen indexes to some extent overlap, they both contribute to the analysis by allowing to (1) measure the economic and social development of a country (HDI), (2) measure a country´s vulnerability to climate change (ND-GAIN). The results in this thesis show that there is a difference in interest among respondents that represent different HDI-categories. Results show that when comparing interest in adaptation to the external indexes, the more vulnerable a country is to the effects of climate change according to their ND-GAIN score the more interested their delegates are in adaptation. The results also indicate that respondents that represent countries that are most capable of addressing the effects of climate change show the least interest in doing so.