Bakgrund: Förlossningsdepression är ett tillstånd som kan uppstå under första året efter förlossningen, där modern upplever depressiva symtom samt humörsvängningar. Tillståndet är ett känsligt ämne och kan orsaka att mödrar lider i tysthet. Många mödrar söker inte vård för förlossningsdepression vilket påverkar modern, barnet och familjen.  Syftet: Syftet med studien är att beskriva mödrars erfarenhet av förlossningsdepression. Metod: En litteraturöversikt utfördes med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Studiens resultat baseras på 15 artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. De inkluderade artiklarna granskades utifrån SBU’s granskningsmall.  Resultat: Resultatet identifierade tre teman: “Erfara stigma”, “Erfarenhet av ensamhet” och “Upplevelse av stöd”. Resultatet visade att mödrarnas erfarenhet av att ha en förlossningsdepression var en upplevelse av stigmatisering. Detta skapade en rädsla att bli dömd. Omgivningens förväntningar på moderskap skapade en press och svårigheter att hantera de utmaningar som uppstod. Mödrarna upplevde känsla av ensamhet och uttryckte både en positiv och negativ upplevelse av stöd från familjen och vården. De upplevde även att ekonomiska svårigheter hade en negativ inverkan på deras förlossningsdepression. Slutsats: Mödrarnas erfarenhet av förlossningsdepression kan ge distriktssköterskan fördjupad kunskap om deras upplevelser. Distriktssköterskan bör visa empati i möten med mödrar, vilket kan skapa en trygg miljö där mödrarna är bekväma att uttrycka sina känslor. Genom ökad kunskap inom ämnet kan förlossningsdepression hos mödrar upptäcks tidigt. Detta kan främja välbefinnande hos dessa mödrar och deras familjer. / Background: Postpartum depression is a condition that can occur during the first year after giving birth, where the mother experiences depressive symptoms and mood swings. The condition is a sensitive subject and can cause mothers to suffer in silence. Many mothers do not seek treatment for postpartum depression, which affects the mother, the child and the family. Aim: The aim of this study is to describe mothers' experience of postpartum depression. Method: A literature review was performed with a descriptive design and qualitative approach. The study's results are based on 15 articles that were retrieved from the CINAHL and PubMed databases. The included articles were reviewed based on SBU's review template. Result: The results identified three themes: “Experienced stigma”, “Experienced loneliness” and “Perceived support”. The results showed that the mothers' experience of having postpartum depression was an experience of stigma. This created a fear of being judged. The environment's expectations of motherhood created a pressure and difficulties in dealing with the challenges that arose. The mothers experienced feelings of loneliness and expressed both a positive and negative experience of support from family and health care. They also felt that financial difficulties had a negative impact on their postpartum depression. Conclusion: The mothers' experience of postpartum depression can give the district nurse indepth knowledge of their experiences. The district nurse should show empathy in meetings with mothers, which can create a safe environment where the mothers are comfortable expressing their feelings. Through increased knowledge in the subject, postpartum depression in mothers can be detected early. This can promote the well-being of these mothers and their families.

Bakgrund: I Mars 2020 infördes restriktioner i samhället på grund av covid-19 pandemin och detta påverkade distriktssköterskors arbete med förlossningsdepression. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av arbetet med förlossningsdepression hos nyblivna mödrar under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tio semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; förändrat arbetssätt och ökad arbetsbelastning samt underkategorierna screening, digitala och fysiska bedömningar, förändrat teamarbete, ökad psykisk ohälsa hos mödrarna och ökat stödbehov hos mödrarna. Konklusion: Arbetet med förlossningsdepression upprätthölls av samtliga distriktssköterskor. Arbetet såg dock olika ut beroende på förutsättningar som fanns och för att få en mer likvärdig vård för denna patientgrupp, om en ny pandemi uppstår, behöver gemensamma riktlinjer upprättas. Studien kan användas i sjuksköterskors specialistutbildningar för att uppmärksamma ämnet och förbättra vården för nyblivna mödrar. Bibehåller mödrar sin hälsa kan de i sin tur ge barnen en trygg uppväxt. Vidare forskning kan inriktas på hur teamet kring distriktssköterskan påverkar arbetet med förlossningsdepression. / Background: In March 2020, restrictions were introduced in society due to the covid-19 pandemic and this affected district nurses who working with postpartum depression. Purpose: The purpose of the studies was to describe district nurses´ experiences of working with postpartum depression in new mothers during the COVID-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with ten semistructured interviews. Data analysis was performed using a qualitative content analysis. Results: In the results, two categories emerged; changed working methods and increased workload as well as the subcategories screening, digital and physical assessments, changed teamwork, increased mental illness among the mothers andincreased need for support among the mothers. Conclusion: The work with postpartum depression was maintained by all district nurses. However, the work differed depending on the conditions that existed, and to achieve more equal care for this patient group, if a new pandemic occurs, common guidelines need to be established. The study can be used in nurses' specialist training to draw attention to the subject and improve care for new mothers. If mothers maintain their health, they can, in turn, give their children a safe upbringing. Further research can focus on how the district nurse team affects the work with postpartum depression.

Förstagångsmammors välbefinnande är ett diskuterat ämne med mycket tidigare forskning bakom sig. Studiens syfte var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan förstagångsmammors fysiska och psykiska välbefinnande och olika faktorer som relationer samt stöd från social omgivning och sjukvård med en kvantitativ analysmetod. Enkäter skickades ut till sociala medier och utefter det sammanställdes resultatet via SPSS. Resultatet av denna studie visar att förstagångsmammor är i behov av stöd från sjukvård och social omgivning. En bra relation till framförallt partner och vänner är viktigt för det mentala måendet. Tidigare psykiska besvär, medicinering för psykiska besvär och diagnostisering av personlighetsstörning påvisar en stor risk att drabbas av förlossningsdepression. En besvärlig förlossningsupplevelse kan också bidra till en förlossningsdepression och deltagarna upplevde att de fått bättre information från sjukvården kring de psykiska bieffekterna av att föda barn än de fysiska bieffekterna, något som sa emot tidigare forskning. / The wellbeing of first-time mothers is a well discussed subject with previous research from all over the world. The aim of this study was to see whether there is a connection between the physical and mental wellbeing of first-time mothers and several factors such as relationships, social support and support from healthcare with a quantitative analysis method. Surveys were sent out on social media and the results were compiled via SPSS. The results of this study indicates that first-time mothers are in need of both support from healthcare and their social surrounding. A good relationship to especially partner and friends are important for their mental health. Previous mental disorders, medication for mental disorders or that the person is diagnosed with a personality disorder could increase the risk of experiencing postpartum depression. A difficult birth experience could also contribute to a postpartum depression and the participants experienced that they received better information about the mental side effects of giving birth rather than the physical side effects, which contradicts previous research.

Bakgrund: ​Förlossningsdepression är ett tillstånd som drabbar upp till 15 procent av kvinnor i              Sverige efter förlossning. Obehandlat kan tillståndet medföra negativa konsekvenser för både           kvinnans och barnets hälsa. Barnmorskan har en viktig roll i att tidigt fånga upp kvinnor som                utvecklat eller är i risk för att utveckla en förlossningsdepression. ​Syfte: ​Att beskriva kvinnors              upplevelser av att genomgå en förlossningsdepression. ​Metod: ​Kvalitativ metasyntes med en           metaetnografiskanalysmetod.Datainsamlinghargenomförtsitredatabaser;PubMed,CINAHLoch           PsycInfo. Totalt ingår 17 artiklar i metasyntesens resultat, där samtliga genomgått en            kvalitetsgranskning. ​Resultat:​Fyra teman identifierades;​En identitet i förändring, En ny roll som             moder, En förhindrad anknytning och En känslomässig storm. ​Slutsats: ​Under en           förlossningsdepression upplever kvinnor känslor av identitetsförlust, svårigheter att anpassa sig till           modersrollen, problem i anknytning med barnet samt en känslomässig berg- och dalbana.            Barnmorskan har en betydande roll i förebyggandet och tidig upptäckt av förlossningsdepression.            Klinisk tillämpbarhet:​Metasyntesen kan användas av barnmorskor inommödrahälsovården,som          utgångspunkt och stöd i förbättringsarbete av vård för kvinnor som utvecklat eller är i risk för att                 utveckla en förlossningsdepression. / Background: Postpartum depression is a condition that affects up to 15 percent of women in               Sweden after childbirth. Untreated, this condition can have a negative effect on the health of both                the woman and the child. Midwives have an important role in identifying women who have               developed or are at risk of developing postpartum depression. ​Aim: ​To describe women's             experiences of postpartum depression. ​Method: ​Qualitative metasynthesis with metaethnographic         analysis method. Data was collected through three databases; PubMed, CINAHL and PsycInfo. A             total of 17 articles are included in the result of this metasynthesis, of which all of them passed a                   thorough quality critique.​Results: Four themes were identified;Achangingidentity,Anewroleas               a mother, A hindered bondingandAnemotionalstorm.​Conclusion:​Duringpostpartumdepression             women experience feelingsoflosingtheiridentity,difficultiesadaptingtomotherhood,problemsin             bonding with the child as well as a rollercoaster of emotions.Themidwifehasanimportantrolein                  prevention and early identification of postpartum depression. ​Clinical implications: This          metasynthesis can be used by midwives working in maternity care, as atooltoimprovethequality                 of care for women who have developed or are at risk of developing postpartum depression.

Syfte: Att studera bvc-sjuksköterskors erfarenheter av familjer med förekomst av nedstämdhet efter förlossning. Bakgrund: Nyblivna föräldrar kan drabbas av förlossningsdepression och nedstämdhet efter förlossning. Detta kan störa den viktiga anknytningen till barnet och ge långsiktiga negativa konsekvenser för barnets fortsatta kognitiva och känslomässiga utveckling. Barnhälsovårdens uppdrag är att förebygga ohälsa hos barnet, bedriva hälsofrämjande och föräldrastödjande samtal, samt bidra till hälsosamma relationer inom familjen. Enligt familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en enhet och om en familjemedlem drabbas av ohälsa påverkar det hela familjen. Design: En kvalitativ design valdes för studien. Metod: Sju bvc-sjuksköterskor intervjuades våren 2017 och den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Bvc- sjuksköterskornas erfarenhet är att föräldrarollen påverkas vid nedstämdhet vilket i sin tur kan påverkar anknytningen till barnet och relationerna inom familjen. Bvc-sjuksköterskornas erfarenheter visar också att det finns fördelar med att involvera hela familjen, men att bvc- sjuksköterskorna inte alltid känner sig trygga i att erbjuda stöd till familjen relaterat till brist på utbildning och erfarenhet. Bvc-sjuksköterskor erfar också att det är en utmanande arbetssituation med nedstämda familjer och att det kan vara svårt att upptäcka dem. Slutsats: Bvc-sjuksköterskors erfarenheter är att hela familjen påverkas vid en nedstämdhet. Det skulle vara betydelsefullt att inom bvc-verksamhet se hela familjen som en enhet eftersom alla i en familj påverkar varandra, men också för att familjemedlemmarnas mående kan vara avgörande för barnets framtida hälsa och utveckling. / Aim: To study child health care nurses’ experiences of families with prevalence of depression after childbirth. Background: New parents may suffer from maternity and paternity postpartum depression ranging from mild to severe. This can interfere with the important bonding to the child and give long-term negative consequences for the child's continued cognitive and emotional development. The child health service’s mission is to prevent childhood illness, to promote health and support parents, and contribute to healthy relationships within the family. According to family-centered care, the family is seen as a unit and if one family member suffers from ill health, it affects the whole family. Design: A qualitative design was chosen for the study. Method: Seven child health care nurses were interviewed in spring 2017 and the collected data was analyzed with qualitative content analysis. Findings: The child health care nurses’ experiences show that parental influence is affected by depression, which in turn can affect the relationship with the child and the relationships within the family. The experiences of the child health care nurses also show that there are benefits of involving the whole family, but the child health care nurses do not always feel confident in providing support to the family due to lack of education and experiences. The child health care nurses also experience that working with depressed families is a challenging work situation and that they can be hard to detect. Conclusion: The child health care nurses’ experience is that the whole family is affected at a postpartum depression. It would be beneficial for the child health care nurses to tend to the whole family as a single unit, partly because everyone inside the family affect each other but also because the overall well-being of the family as a whole can be crucial to the child’s future health and progress.

Bakgrunden till denna studien är baserad på tidigare forskning som har hittat specifika riskfaktorer för att utveckla en förlossningsdepression. En förlossningsdepression klassas som den vanligaste komplikationen av en graviditet och förlossning och påverkar välbefinnandet hos både den drabbade och familjen. Syftet var att belysa nyblivna mammors upplevelser av välbefinnande i relation till föräldraskapet samt att ta reda på hur dessa mammor tycker att ett förebyggande arbete mot nedstämdhet och förlossningsdepression kan se ut. Metoden i studien är en kvalitativ metod i form av två enskilda semistrukturerade intervjuer och tre fokusgruppsintervjuer. Analysmetoden som använts i studien är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade tre huvudkategorier som var ”yttre riskfaktorer som påverkar mammans välbefinnande”, ”individuella riskfaktorer som påverkar mammans välbefinnande” och ”förebyggande arbete ur mammans perspektiv”. Dessa visade att förväntningar, bristande socialt stöd och bristande information var tre huvudresultat som bidrog till nedstämdhet hos de nyblivna mammorna i studien. Konklusionen visar att huvudresultaten spelar stor roll för nyblivna mammors välbefinnande och sjukvården har ett stort ansvar i arbetet kring de nyblivna mammornas välbefinnande. Ämnet behöver mer forskning för det fortsatta preventiva arbetet mot nedstämdhet och förlossningsdepressioner bland nyblivna mammor. / The background to this study is based on former research that has found specific risk factors to develop a postpartum depression. A postpartum depression is classified as the most common complication of a pregnancy and birth and affect the well-being of both the mother and her family. The purpose was to investigate the experience of well-being among mothers that recently give birth in relation to parenting and to find out how the mothers think a preventive work against postpartum depression should be. The used method is a qualitative method with two individual semi-structured interviews and three focus group interviews. The analytical method used in the study is a qualitative content analysis. The result three main categories named “external risk factors that affect the mothers’ well-being”, “individual risk factors that affect the mothers’ well-being” and “preventive work from the mothers’ perspective”. These main categories showed that expectations, lack of support and lack of information were the main results that could affect the mothers’ well-being. The conclusion shows that the main results play a major role for the well-being of mothers who recently gave birth and that the healthcare have a major responsibility in the preventive work of the well-being among them. To continue the preventive work against postpartum depression the subject needs further research.

Paternal postnatal depression has begun to receive attention during the last decade. Studies have shown that the consequences of paternal and maternal postnatal depression are equally serious. There are currently no validated instrument for screening of paternal postnatal depression. In this cross-sectional study a self-report questionnaire, the Edinburgh Gotland Depression Scale (EGDS) is validated against the clinical interview SCID-CV as gold standard, and is further developed. A convenience sample of Swedish fathers (N = 95) who had children in the past year, answered an online questionnaire and a subsample (n = 52) of them were later interviewed with the SCID-CV. The revised EGDS showed improved criterion-related validity, sensitivity and specificity. The scale has problems disciminating between mildly and non-depressed fathers. A cut-off score of ≥8 on the revised EGDS results in sensitivity of 91.7 per cent and specificity of 85.0 per cent. This study should be replicated and cross-validated to provide further evidence of validity. / Postnatal depression hos fäder har börjat uppmärksammas under det senaste decenniet. Studier har visat att konsekvenserna av postnatal depression hos fäder och mödrar är lika allvarliga. Det finns för närvarande inga validerade instrument för screening av postnatal depression hos fäder. I denna tvärsnittsstudie har självskattningsformuläret, Edinburgh Gotland Depression Scale (EGDS) valideras mot den kliniska intervjun SCID-CV som gold standard, och vidareutvecklas. Ett bekvämlighetsurval av svenska fäder (N = 95) som fått barn under det senaste året, besvarade en webbenkät och en undergrupp (n = 52) av dem blev senare intervjuade med SCID-CV. Det reviderade EGDS visade förbättrad kriteriumrelaterad validitet, sensitivitet och specificitet. Skalan har problem med att diskriminera mellan milt och icke-deprimerade pappor. En cut-off poäng ≥8 för den reviderade EGDS resulterar i sensitivitet på 91,7 procent och specificitet på 85,0 procent. Denna studie bör replikeras och korsvalideras för att ge ytterligare belägg för validiteten.