Vi lever i ett samhälle där det är allt vanligare att man träffar människor som talar andra språk än svenska, detta förekommer mycket inom förskolan. Därför valde vi att studera förskollärares syn på hur den ökande flerspråkigheten har påverkat förskolans verksamhet och hur man kan bemöta flerspråkiga barns språkutveckling för att planera en verksamhet som stimulerar barnens språkutveckling. Syftet med vårt arbete är att utforska hur förskollärarnas arbetsmetoder används för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn och öka deras kunskaper kring språk. Vi använde oss av den kvalitativa metoden som är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar på förskolor med stor andel flerspråkiga barn. Sammanfattningen av vår datainsamling visar dessa förskollärares tankar och erfarenheter om vilka undervisningsmetoder som fungerar bra för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet vi kom fram till är att de flesta förskollärare använder sig av liknande hjälpmedel för att ge barnen lika möjligheter till utveckling av språket. De olika hjälpmedel som används för att utveckla språket är exempelvis digitala böcker, TAKK, bildstöd, sagopåsar, högläsning, pedagoger som är flerspråkiga, planerad och spontan undervisning. I resultatet har vi uppmärksammat utmaningarna som uppstår i undervisningen av flerspråkiga barn och vilka anpassningar som utförs av yrkeserfarna pedagoger. Enligt respondenterna har studiens resultat visat att samverkan med vårdnadshavarna är grunden till de flerspråkiga barnens språkutveckling. Genom att inkludera vårdnadshavarna i förskolans arbetsgång för att få en uppfattning om barnens styrkor och svagheter i språket då kan förskollärare stötta barnen vidare i deras utveckling av sitt modersmål och det svenska språket.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares förhållningssätt och hur de uttrycker sig om sitt ansvar för att skapa trygga och sociala relationer för alla barns utveckling och lärande. I förskolans läroplan anges det att förskolan ska genomsyras av en levande social gemenskap. Förskolan ska dessutom erbjuda alla barn en trygghet och tillsammans skapa lustfyllda stunder att lära. För att uppnå syftet med studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som har delgett sina erfarenheter och uppfattningar om deras förhållningssätt och ansvar för att skapa trygga relationer tillsammans med barnen. Resultatet har kategoriserats utifrån förskollärarnas resonemang och beskrivningar där fem underteman har skapats med hjälp av en tematisk analys. Dessa teman är: Förskollärares beskrivningar om sitt ansvar att skapa trygga relationer, introduktion och trygghet, relationer till barnens vårdnadshavare, förskollärarens förhållningssätt, personal- och tidsbrist. Vår empiri har därefter analyserats ytterligare med hjälp av Maria Fredrikssons tolkningar av Martin Bubers dialogfilosofiska teori samt med hjälp av den relationella pedagogiken. Huvudresultaten i studien visar att förskollärarna är enstämmiga om att sociala relationer och barns trygghet i förskolan är grunden för barnens utveckling och lärande. Förskollärares förhållningssätt som genomsyras av nyfikenhet, ömsesidig respekt, acceptans och empati gynnar en god relation mellan förskollärare och barn. Vidare förklarar förskollärarna att det viktigaste mötet i förskolan är mötet med barnen där barnen får känna sig betydelsefulla och viktiga. Förskollärarna betonar att alla barn är lika mycket värda och att det är deras ansvar att skapa och bevara en god och trygg relation till varje barn. Förskollärarna är enstämmiga om att personal- och tidsbrist är en hämmande faktor för att skapa trygga relationer till barnen, detta menar dem påverkar barns utveckling och lärande.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om förskollärares uppfattningar om materialets betydelse för barnens matematiska lärande. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta yrkesverksamma förskollärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen medierande redskap, proximal utvecklingszon och scaffolding. Studiens resultat visar att en mångfald av material anses av förskollärarna vara av betydelse för barnens matematiska lärande. Material i vardagliga rutinsituationer, till exempel tallrikar, pärlor och siffror, ses som betydelsefulla exempel för barnens lärande och utveckling. Resultatet visar hur material är användbart när man ska arbeta med matematiska områden. Det bidrar till att barnen förvärvar nya kunskaper och begrepp i interaktion med andra barn och vuxna. Resultatet visar betydelsen av att förskollärarna är medvetna om vikten av att synliggöra, benämna och anpassa material som gynnar barnens lärande och utveckling. / The purpose of the study is to contribute more knowledge about preschool teachers' perceptions of the importance of the material for the children's mathematical learning. The method used was semi-structured interviews. Eight professional preschool teachers participated in the study. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on the concepts of mediating tools, proximal development zone and scaffolding. The results of the study show that a variety of materials are considered by the preschool teachers to be important for the children's mathematical learning. Materials in everyday routine situations, for example plates, pearls, and numbers, are seen as important examples for the children's learning and development. The result shows how material is useful when working with mathematical areas. It contributes to the children acquiring new knowledge and concepts in interaction with other children and adults. The result shows the importance of preschool teachers being aware of the importance of making visible, naming and adapting materials that benefit the children's learning and development.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till att arbeta med att barn ska skapa förståelse av sin delaktighet i naturens kretslopp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare gav svar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna har olika erfarenheter av och syn på sin naturkunskapsundervisning, både sin egen från skolan och den som de ska utföra. I resultatet ser vi att de intervjuade förskollärarna ser arbetet med naturens kretslopp som viktigt men att det kan vara komplicerat. Arbetssättet för att lära barn om sin delaktighet i naturens kretslopp varierade beroende på förskollärarnas kunskaper och intressen men en aktivitet som alla nämnde var att vistas i skogen, så att barnen får utforska den. Förskollärarna lyfte även upp fler arbetssätt, exempelvis att följa årstider och gräva ner material i jorden. Slutsatsen är att undervisningen om människans delaktighet i naturens kretslopp för barnen i förskolan får tydliga konsekvenser av förskollärarnas förhållningssätt till ämnet. / The purpose of this study is to examine preschool teachers’ approach to work with children so that they can create an understanding of their participation in the natural cycle of nature. Qualitative semi-structured interviews with eight preschool teachers provided the answers to the study's issues. The results showed that the preschool teachers have different experiences of and view on science education. The results showed that the preschool teachers think of the natural cycle of nature as an important part of their mission but think that it can be complicated. The way to teach varied depending on the preschool teachers’ knowledge and interests but one activity that all of them mentioned was being in the forest so that the children can explore it. The preschool teachers discussed other ways of teaching, for example following the seasons and digging material into the soil. Our conclusion is that the education about humans’ participation in the natural cycle of nature is affected by the preschool teachers’ approach to the subject.

Denna studie undersöker förskolans demokratiuppdrag och förskollärares erfaranden av fenomenet demokratiska arbetssätt i undervisningen av de yngsta barnen. Fokus är på de möjligheter och begräsningar som undervisningen ger för barns inflytande. Syftet med studien är att bidra till förståelse om förskolans demokratiska arbetssätt avseende de yngsta barnen. I förskolans styrdokument beskrivs att förskollärare ska ge barnen inflytande över sin vardag i utbildningen. För att på svar på studiens syfte och frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. I studien intervjuades fyra verksamma förskollärare som arbetar på olika förskolor där de alla arbetar med de yngsta barnen. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en fenomenografisk metodansats. I analysen användes tre centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet, medierade artefakter, proximala utvecklingszonen samt scaffolding, för att förstå kommunikation, interaktion och samspel i ett demokratiskt arbetssätt.Resultatet i studien visar hur förskollärarna kan möjliggöra de yngsta barnens inflytande. Två kategorier framkom i resultatet, dels de fysiska och dels de sociala förutsättningarna. Inom kategorin de sociala förutsättningarna framträder följande aspekter som möjliggör de yngsta barnens inflytande, förskollärarna uppfattar att de måste vara närvarande, lyhörda och nyfikna. Förskollärarna uppfattar att de fysiska förutsättningarna avseende aspekterna barngruppens storlek och materials tillgänglighet är betydelsefulla för deyngsta barnens inflytande i undervisningen. Förskollärarna uppfattar att deras förhållningssätt är avgörande för om ett demokratiskt arbetssätt ska bli möjligt. / Based on preschool teachers experiences of democratic working methods in teaching of the youngest children this study aims to investigate the democracy mission. The study focuses on the possibilities and limitations teachers provide for children’s influence. The purpose of this study is to contribute with further understanding about democratic working methods in preschool. The Swedish preschool curriculum describes every preschool teacher’s obligation to create opportunities for all children to have influence over their everyday life andeducation. Semi-structured interviews were used in this qualitative study to answer the research questions. Four preschool teachers who are working in different preschools where interviewed. The collected empirical data was analyzed with support of a phenomenographic method approach, and from a socio-cultural perspective with focus on three central concepts, mediated artifacts, the proximal development zone and scaffolding.Results of the study show two categories that affect how preschool teachers can enable the youngest children’s influence, these are physical and social conditions. The preschool teacher’s way of being present, responsive and curious was found important for a democratic way of working within the social conditions. The physical conditions which deal with different aspects such as group size and the availability of materials are of great importance for giving children possibility to influence their everyday education. The preschool teachers express an understanding in their pedagogical approach, which is crucial for whether a democratic way of working is possible.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förståelse och tillämpning för förhållningssättet lågaffektivt bemötande och dess möjligheter att främja en inkluderande förskolemiljö. Genom att utforska hur förskollärare tillämpar lågaffektivt bemötande i förskolans praktik och vilka effekter det kan ha, strävar studien efter att bidra till ökad kunskap om strategier för att skapa en inkluderande förskola för alla barn. För att undersöka detta har sex förskollärare intervjuats genom semistrukurerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på tre olika perspektiv, som tillämpas för att analysera förskollärarnas förhållningssätt och bemötande gentemot barn vid utmanande situationer, samt hur detta kan bidra till inkluderande såväl som exkluderade strukturer i förskolan. Resultatet indikerar att förskollärare ser inkludering som en central del av sitt arbete, kopplat till begrepp som delaktighet, trygghet och gemenskap. Lågaffektivt bemötande används som en strategi för att skapa en positiv miljö, där förskollärare betonar vikten av att bevara lugnet och undvika maktkamp. Fördelarna inkluderar en minskning av konfliktsituationer och främjar en positiv och trygg inlärningsmiljö. Utmaningar identifierades, såsom anpassning till ett nytt förhållningssätt samt att balansera empati med att sätta tydliga gränser. Resultaten bidrar till förståelsen av förskollärares praktik och deras roll i inkluderingsarbetet, vilket kan vara vägledande för utvecklingen av effektiva strategier för att stödja inkludering i förskolemiljön.

Syftet med studien är att undersöka vad verksamma pedagoger i förskolan anser är önskvärd samt icke önskvärd lek i förskolans verksamhet. Studien förankrar sig i Basil Bernsteins (1924–2000) teori om inramning. Det insamlade materialet består av tolv stycken intervjuer med verksamma pedagoger och deras utsagor kring vad de anser är önskvärd och icke önskvärd lek i förskolan. Resultatet visade att det var lättare för pedagogerna att beskriva vad de ansåg var icke önskvärd lek än önskvärd lek. Det mest centrala i resultatet om önskvärd lek var att pedagogerna ansåg att önskvärd lek är lek som är inkluderande där alla barn får vara med. Sett till vad pedagogerna ansåg var icke önskvärd lek så var det främst lek där barnen riskerar ta fysisk eller emotionell skada. Enlig vår analys kunde samma typ av lek omslutas antingen av en stark eller en svag inramning utifrån de intervjuade pedagogernas svar. / The purpose of this study is to investigate what active educators in preschool consider is desirable and undesirable play in preschool activities. The study is rooted in Basil Bernstein's (1924–2000) theory of framing. The collected material consists of twelve interviews with active educators and their statements about what they consider is desirable and undesirable play in preschool. The result showed that it was easier for educators to describe what they considered is undesirable play than desirable play. The most central thing in the result about desirable play was that the educators considered that desirable play is play that is inclusive where all children can participate. Seen to what the educators considered about undesirable play it was mainly play where the children could risk taking physical or emotional harm. According to our analysis, the same type of play could be embraced either by a strong or a weak framing based on the interviewed educators response.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö. För att fånga upp hur förskollärare resonerar kring hur de närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö så har intervjuer genomförts. Studiens teoretiska perspektiv utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet. Resultatet av undersökningen visar att förskollärare närmar sig barns perspektiv genom ett medvetet förhållningssätt där de närmar sig barnen fysiskt och försöker förstå omgivningen genom barnens glasögon. Förskollärarna använder även flera metoder som att planera för att kunna närma sig barns perspektiv, aktiviteter där de agerar för att underlätta för barnen att få utrymme att utrycka sina perspektiv samt dokumentation för att både synliggöra barnens perspektiv samt fånga upp barnens perspektiv för att kunna använda det i verksamheten. Resultatet visar även att ett antal förskollärare upplever möjligheter i utomhusmiljön vilket kan främja utomhusundervisning samt att ett antal förskollärare upplever utmaningar med utomhusmiljön vilket kan utmana utomhusundervisningen.