Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av och perspektiv på mobbning samt beskrivningar av arbetet med att motverka detta i förskolan. Symbolisk interaktionism utgjorde studiens teoretiska utgångspunkter. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio förskollärare från fyra olika förskolor som sammantaget representerade två olika socioekonomiska områden. Analysen av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av metoder från konstruktivistisk grundad teori. Genom denna analysmetod kunde vi dela upp resultatet i olika kategorier och dessa kunde sedan relateras till varandra. I resultatet framkom olika definitioner av begreppet mobbning, olika erfarenheter, orsaker samt arbetssätt men även vilka grunder som fanns för deras uttalanden och strategier. Flertalet förskollärare definierade mobbning som upprepande elaka handlingar och inkluderade även social utfrysning. Stora barngrupper framhölls som en viktig orsak till varför mobbning uppstår. Förskollärarna nämnde olika strategier och arbetssätt vilka bland andra var att dela upp barnen i mindre barngrupper, föräldrakontakt samt närvarande pedagoger. Som stöd för sina resonemang hänvisade de till likabehandlingsplanen, läroplanen samt egna erfarenheter.

I förskolans verksamhet förknippas ofta barns motstånd av förskollärare som någonting negativt och jobbigt. Motståndet kan å andra sidan ses som en förutsättning för barns möjligheter att göra sin röst hörd. Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter om barns motstånd i förskolan. De frågeställningar som väglett studien är vilka uppfattningar av barns motstånd skildras i förskollärares berättelser samt vilka erfarenheter blir synliga i förskollärares berättelser om barns motstånd. För att besvara syftet och frågeställningarna har det genomförts semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Analysen inspireras av Foucaults tankar kring begreppen makt och motstånd. I studiens resultat skildras förskollärares uppfattningar av barns motstånd som en högljudd protest. Genom förskollärarnas erfarenheter blir det däremot tydligt att uppfattningarna kring motståndet kan förändras genom reflektion kring vad motståndet innebär. Resultatet visar således att förskollärares uppfattningar och erfarenheter av barns motstånd påverkas av hur motståndet tas tillvara på av förskollärare och hur de reflekterar kring det.

Syftet med denna forskningsstudie är att studera några förskollärares uppfattningar kring sambandet mellan fri lek och lärande. Det syftet kommer vi att besvara med hjälp av följande frågeställningar: Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria lek?, Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka? och Hur ser förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och lärande?. I studien har vi utgått utifrån barnperspektiv och det sociokulturella perspektivet. De teoretiska begreppen som vi har använt oss av är interaktion och trygghet. Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fyra förskollärare med olika års arbetslivserfarenhet. Studien visar att förskollärarna tolkar sambandet mellan fri lek och lärande olika, men att samtliga var ense om att det är viktigt att stötta barn i deras lek för att de ska känna sig trygga och få förutsättningar för att leka.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på undervisning i naturvetenskap på förskolegården. Två frågeställningar används för att konkretisera studiens syfte. Som metod användes en digital enkät, samt sex personliga intervjuer. För att analysera studiens resultat användes det sociokulturella perspektivet som teorianknytning. Studiens resultat visar att förskollärare ser förskolegården som en möjlig arena för undervisning i naturvetenskap. Resultatet visar även att förskollärare använder olika material när de undervisar i naturvetenskap på förskolegården. Förskollärares närvaro i barnens utforskande inom naturvetenskap på förskolegården är något som är av vikt för att utmana barnen i sitt intresse. Att kunna begreppsliggöra barnens utforskande med naturvetenskapliga begrepp är något som framkommer i studiens resultat. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning och diskuteras med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis beskrivs förslag på vidare forskning samt olika implikationer på förskollärarprofessionen. / The present work is a qualitative study which aims to contribute with knowledge about preschool teachers' perspectives on teaching science in the preschool yard. Two questions are used to concretize the purpose of the study. The method used was a digital survey, as well as six personal interviews. To analyze the results of the study, the socio-cultural perspective was used as a theoretical connection. The results of the study show that preschool teachers see the preschool garden as a possible arena for teaching science. The results also show that preschool teachers use different materials when teaching science in the preschool garden. Preschool teachers' presence in the children's exploration of science in the preschool yard is something that is important to challenge the children in their interests. Being able to conceptualize the children's exploration with scientific concepts is something that emerges in the results of the study. Furthermore, the results are compared with previous research and discussed based on the study's purpose and questions. In conclusion, suggestions for further research and various implications for the preschool teaching profession are described.

Syftet med denna studie avser att undersöka förskollärares didaktiska perspektiv på introduktioner, om dessa förändrades under pandemin samt om nya arbetssätt implementerats i nuvarande arbetssätt. För att svara på detta lutar sig studien mot tre frågeställningar; Förändrades förskollärarens arbetssätt vid introduktionen av nya förskolebarn under pandemin och i så fall på vilket sätt? Hur påverkades relationsskapandet mellan dels förskollärare och barn dels mellan förskollärare och vårdnadshavare under pandemin? Innebar pandemin att arbetssättet för att introducera barn till verksamheten har ändrats i nuvarande arbetssätt?För att få en fördjupad förståelse för förskollärares erfarenheter av introduktioner och hur det påverkades av pandemin har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts. Sammanlagt intervjuades sju respondenter varav alla förskollärare.Anknytningsteorin har valts som ett teoretiskt ramverk i studien. För att få fram ett resultat har den insamlade empiri bearbetats och analyserats utifrån begreppen trygg bas och säker hamn samt primär och sekundär anknytningsperson. Resultatet påvisar vikten av att skapa trygga relationer samt att barnet får en anknytning vid introduktioner till förskolans verksamhet. Vidare framkommer det att relationen till både barn och vårdnadshavare blivit påverkade till följd av det sociala och fysiska restriktioner pandemin medförde. Resultatet lyfter att nya arbetssätt under pandemin tog form såsom introduktioner utomhus.

Studien vill belysa förskollärares syn på språklig undervisning i arbetet med de yngsta barnen på förskolan. Undervisningsbegreppet är ett relativt nytt och svårdefinierat begrepp som tillkommit förskolans läroplan och är därför i behov av mer forskning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där fem förskollärare har intervjuats och där resultatet utgjorts med hjälp av en systematisk innehållsanalys av informanternas svar. I analysen har det sociokulturella perspektivet legat till grund samt tidigare forskning på ämnet. Resultatet visade på att undervisning i förskolan är beroende av förskollärares förhållningssätt och deras närvarande gentemot barnen för att upptäcka barns intressen och på så sätt kunna planera en undervisningssituation som främjar barns lärande. Detta visade sig även vara en utmaning i arbetet med de yngsta barnen då förskollärarna uttryckte det utmanande att skapa undervisning utifrån barnens intresse och samtidigt utgå från ett förutbestämt syfte för undervisningen. Ytterligare en utmaning med ett bedriva undervisning med de yngsta barnen har visat sig handla om hur rutiner såsom matsituationer, vila och personalens schema tenderar att komma i vägen för undervisningen.

Syftet med vårt examensarbete är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens innebär utifrån förskollärares användning av digitala verktyg samt hur de beskriver sin digitala kompetens. Den teoretiska utgångspunkten i studien är design för lärande med centrala begrepp som meningserbjudande, multimodalt lärande samt iscensättning av lärande. Frågeställningarna som har besvarats i studien är: Hur använder förskollärare digitala verktyg i sin undervisning och vilka digitala kompetenser har de? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av en enkät med fasta svarsalternativ samt kompletterande öppna frågor som har delats på olika forum för förskollärare på internet. Enkäten har besvarats av 100 förskollärare från stora delar av Sverige.Resultatet av enkäten visar att de flesta förskollärare använder digitala verktyg minst en gång i veckan i sin undervisning och mer än hälften av förskollärarna önskar att använda digitala verktyg oftare. Digitala verktyg används främst som ett pedagogiskt verktyg och till att utforma lärmiljöer samt dokumentation av verksamheten. Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser att det har god eller mycket god digital kompetens och anser att de har tillräcklig kompetens för att klara sitt uppdrag. Ungefär hälften av förskollärarna vill utbilda sig mer inom digitala verktyg. Endast en liten del av förskollärarna har en negativ inställning till digitala verktygs roll i förskolan. Resultatet visar att utvecklingen av digitalisering i förskolan går framåt men resultatet visar att förskollärare efterfrågar mer utbildning och ett kollegialt lärande inom digitala verktyg.

This study describes transitions from preschool to preschool class. The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers perspectives on their work of adapting transition processes to individual children´s needs and conditions. The focus of the study is preschool teachers descriptions/statements of their work. To answer the research questions qualitative interviews were done with five preschool teachers, from five different preschools. The study´s theoretical starting points are attachment theory and co-produced leadership. The results and conclusions show that the preshool teachers´work of adapting transition processes is conducted in different ways. This study contributes with the knowledge that it is complex to adapt transition processes for children individually and how the work is conducted can affect equivalence. / Den här studien beskriver arbetet med övergångar från förskola till förskoleklass. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt arbete med att anpassa övergångsprocesser till enskilda barns behov och förutsättningar. Fokus ligger empiriskt på deras beskrivningar/utsagor av sitt arbete. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, från fem olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är anknytningsteorin och samproducerat ledarskap. Resultat och slutsatser visar att förskollärarnas arbete med att anpassa övergångsprocesser bedrivs på olika sätt. Den här studien bidrar med kunskap om att det är komplext att individanpassa övergångsprocesser för barn och att sättet som arbetet genomförs på kan påverka likvärdigheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger definierar kategorin barn i behov av särskilt stöd, hur pedagogerna arbetar för att inkludera barn i behov av särskilt stöd, samt vilka hinder som pedagogerna möter när det gäller det inkluderande arbetet i förskolan. Syftet har till stor del växt fram utifrån våra egna upplevelser där vi sett att alla barn inte alltid inkluderas i förskolans verksamhet. För att få svar på våra forskningsfrågor utgick vi från kvalitativa intervjuer i form av en semistrukturerad intervjuguide där sex förskollärare samt tre barnskötare intervjuades, alla verksamma i förskolan. Resultatet från de nio intervjuerna har analyserats med hjälp av det relationella samt det kategoriska perspektivet. Resultatet av vår studie visar att verksamma pedagoger definierar kategorin barn i behov av särskilt stöd på olika sätt. En del pratar om diagnoser och vissa om “andra svårigheter”. Flertalet av de intervjuade pedagogerna pratar om barn med behov av särskilt stöd och inte om barn som är i behov av särskilt stöd. Alltså beskrevs barnen utifrån deras svårigheter medan ett fåtal antydde på att svårigheter kan uppstå i situationer och att individuella anpassningar därefter behövs göras. Vidare visade resultatet på att individuella anpassningar kan vara svåra att göra då alla barn är olika och behöver olika sorters stöd, därav kan det vara svårt att hitta precis de anpassningar som behövs för att hjälpa barnet. Det visade sig finnas en del olika utmaningar i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. En del pedagoger uttryckte att de kände sig otillräckliga, att de hade brist på kunskap samt att de hade dåligt samvete. Några andra pedagoger ansåg att den stora utmaningen låg i hur extra resurser ska fördelas, det vill säga om resurser ska användas för hela barngruppen eller endast för ett specifikt barn. Pedagogerna nämner olika strategier som de använder sig av för att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Den mest dominerande strategin var att dela in barnen i mindre grupper, detta för att öka tryggheten och ge alla barn i den mindre gruppen lika stort utrymme att dels komma till tals och få stöttning av pedagogen. Andra strategier var att anpassa lärmiljön samt att anpassa undervisningen utifrån barnens behov.

Studiens intention är att bidra med en inblick i hur förskollärare talar om sin roll när de deltar i barnens lek och förskollärares perspektiv om hur undervisning kan utgå från barns erfarenheter. Detta då undervisningsbegreppet är nytt i läroplanen för förskolan (2018) samt att det genom Skolinspektionens (2017) rapporter framkommer att det finns en osäkerhet om begreppet undervisning bland förskollärare. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat analyseras utifrån Deweys perspektiv samt tre teoretisk begrepp. Utifrån den insamlade empirin resulterade studien i att studiedeltagarna talar om sin roll i barns lek och om undervisning på ett medvetet sätt men att deras roll i barns lek inte är självklar. Resultatet visade också utmaningar med lek och undervisning samt undervisningsbegreppet. Slutsatsen blev att förskollärare talar om sin roll och delaktighet i barns lek som stöttande och medforskande. Samtidigt som studiedeltagarna talar om att förskolläraren ska vara observerande och skapa förutsättningar för barnen att bli självständiga.