Bakgrund: Hemsjukvård för barn är en ny och växande vårdform i Sverige. Möjligheten att få hjälp av hemsjukvården för sjuka barn ser olika ut beroende på var i landet familjen bor. I Skåne län finns specialiserad hemsjukvård för sjuka barn medan barn i övriga landet får insatser från kommunens distriktssköterskor i hemsjukvården.  Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda barn i hemsjukvård.  Metod: Intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och tre sjuksköterskor och materialet analyserades med innehållsanalys.  Resultat: Samtliga informanter hade erfarenhet men ansåg sig sakna viktig kunskap om vårdandet av sjuka barn. Ett bra samarbete och tydlig kommunikation med ordinerande klinik där barnet vårdades var nödvändigt för att kunna utföra en säker vård i hemmet. De behövde även mer tid för besöken i hemmet, för att kunna bemöta barn, föräldrar och syskon. Slutsats: Vårdandet av barn ansågs positivt och meningsfullt av distriktssköterskorna, men resurskrävande då det eftersträvades att arbeta i par vid hembesök En välfungerande kommunikation mellan ordinerande klinik och hemsjukvård ansågs viktigt. God vårdrelation mellan barnet, familjen och distriktssköterskor var en förutsättning för att kunna bedriva patientsäker vård.  Nyckelord: Familjefokuserad omvårdnad, kommunikation, kunskap, samarbete / Background: Home care for children is a new and growing form of care in Sweden. The possibility of receiving help from home care for sick children looks different depending on where in the country the family lives. In the county of Skåne, there is specialized home care for sick children, while children in the rest of the country receive contributions from the municipality's district nurses in home care.  Aim: The aim was to elucidate district nurses' experiences of caring for children in home care. Methods: Interviews using a qualitative approach were conducted with ten district nurses and three nurses. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: All informants had experience but considered themselves to lack important knowledge about the care of sick children. A good collaboration and clear communication with the prescribing clinic where the child was cared for was necessary to be able to perform safe care at home. They also needed more time for the home visits, to be able to deal with the children, parents, and siblings. Conclusions: The care of children was considered positive and meaningful by the district nurses, but resource-intensive as it was sought to work in pairs during home visits. A well-functioning communication between the prescribing clinic and home health care was considered important. Good care relations between the child, the family and district nurses were a prerequisite for being able to provide patient-safe care  Keywords: Collaboration, communication, family focused care, knowledge

Introduktion: Akutmottagningen är för många ansiktet utåt på sjukhuset och kanske den första kontakten med akut sjukdom och sjukvård. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen. Det sjuka barnet står i fokus men hur hanterar föräldrarna situationen och vad kan vårdpersonalen göra för att skapa en positiv upplevelse av en annars negativ situation?   Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas på en akutmottagning och hur vårdpersonalens bemötande påverkar upplevelsen.   Metod: Beskrivande design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod. De vetenskapliga artiklarna var av kvalitativ design, publicerade mellan 2010-2020. Databaserna PubMed och CINAHL användes för sökning av artiklar. Artiklarna kvalitetsanalyserades innan innehållsanalysen. Begreppet familjefokuserad omvårdnad användes som teoretisk referensram för diskussionen.   Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier som påverkade föräldrarnas upplevelse: Vårdmiljö, Att vara förälder, Föräldrars perspektiv av vårdpersonalen och Bemötande av barnet. Resultatet visade att föräldrar upplever vårdpersonalens bemötande positivt om vårdpersonalen lägger stort fokus på barnet, informerar föräldrarna tydligt och regelbundet, skapar en hygienisk och barnvänlig miljö, samt stöttar föräldrarna och låter dem uttrycka orosmoment och ställa frågor. Finns brister i någon av de fyra huvudkategorierna är chansen för en negativ erfarenhet större.   Slutsats: En viktig aspekt för en positiv upplevelse var att miljön var barnvänlig. Det hade en stor betydelse hur vårdpersonal interagerar med barnet. Det behövs mer forskning inom området, framförallt globalt, för att bidra med perspektiv som vårdpersonal världen över kan nyttja.

Bakgrund Alkoholmissbruk är en av de främsta bestämningsfaktorerna för hälsa i världen. Globalt uppskattas 280 miljoner personer ha ett alkoholmissbruk och i Sverige antas antalet vara 350 000 personer. På grund av alkoholens negativa hälsoeffekter finns det en rad allvarliga följdsjukdomar, därmed är personer med alkoholmissbruk en grupp som personal inom hälso- och sjukvården kommer i kontakt med. Vid sjukdom påverkas anhöriga, ibland positivt men mestadels negativt. De negativa effekterna sammanfattas som anhörigbörda. Bördan påverkar de anhörigas hälsa vilket har konsekvenser för både dem och patienten. Syfte Syftet var att beskriva hur anhörigas hälsa påverkas av en närståendes alkoholmissbruk. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar, av kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo med hjälp av sökord. Artiklarna har därefter genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sammanställning och analys skedde med integrerad dataanalys.   Resultat Studien fann en rad faktorer som påverkade hälsan negativt hos anhöriga till personer som missbrukar alkohol. Dessa påverkansfaktorer fanns på individnivå, social nivå och påverkade de anhörigas hälsomedvetenhet och hantering. Den anhörigbörda detta innebar hade påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa. Att växa upp i en familj drabbad av alkoholmissbruk ökade bland annat mortalitet och förekomst av psykisk sjukdom. Anhörigskapet hade för det mesta negativ inverkan på relationer. Stigmatisering och fördomar mot alkoholmissbruk isolerade generellt de anhöriga. Ett bifynd var att anhörigbörda hanterades på olika sätt. Vissa använde välanpassade copingstrategier, andra inte.   Slutsats Studien visar på vikten av att hälso- och sjukvården uppmärksammar och stödjer de anhöriga för att minska deras börda. De försämrade familjerelationerna som alkoholmissbruket skapar, kan även förklara och ge oss förståelse för anhörigas beteende och hur anhöriga kommunicerar med sina närstående. Stigmatiseringen av alkoholmissbruk ställer krav på ett fördomsfritt och öppet bemötande men också mod vid uppmärksammandet av dessa frågor. / Background Alcohol abuse is one of the main determinants of health in the world. Globally, it is estimated that 280 million people have an alcohol use disorder [AUD]. In Sweden the number is assumed to be 350,000. Due to the numerous negative health effects of alcohol, persons with AUD are encountered in healthcare contexts. Illness affects the family member's capacity for caring for the patient. In some cases, this is a positive experience. However most often it creates a caregiver burden. This burden has consequences in health for both caregivers and the patients. Aim The aim was to describe how alcohol abuse affects family members' health. Method  A non-systematic literature review based on 20 original scientific articles with qualitative or quantitative approach. The articles were obtained from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles have subsequently undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis. Compilation and analysis took place with integrated data analysis.  Results The study found factors that influenced family members’ health negatively that were linked to alcohol abuse on both an individual and social level. This caregiver burden had an impact on physical, mental, and social health. Growing up in a family affected by alcohol abuse increased mortality and the incidence of mental illness, among other things. Alcohol abuse had a negative impact on family relationships. Stigmatization and prejudice against alcohol abuse generally caused isolation. An incidental finding was that caregiver burden was handled in different ways. Some used well-adapted coping strategies, others did not. Conclusions The study shows the need for the healthcare system to support families to reduce their burden. The deteriorating effect from alcohol abuse on family relationships can also explain family communication and behaviour. The stigmatization of alcohol abuse demands a non-prejudiced and open approach, but also the courage to raise these issues.

Bakgrund Förstoppning är ett problem för många barn och prevalensen tros ligga mellan 1–31 procent världen över. Problematiken skapar obehagliga konsekvenser för barnet och enbart läkemedelsbehandling visar sig har otillräcklig effekt då studier visat att cirka 25 procent av barn som diagnostiserats med förstoppning lider även av detta i vuxen ålder. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder till barn med förstoppning. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har inhämtats från databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat I resultatet presenteras de två huvudkategorierna utbildning och bemötande. De omvårdnadsåtgärder som identifierades och gav resultat innehöll att kompetensutveckla sjuksköterskor så att rätt information ges till föräldrar om förstoppning men också att skapa förtroende och använda ett patientanpassat förhållningsätt. Kunskap, information och förhållningssätt var grundläggande faktorer till ett optimalt omhändertagande. Slutsats Litteraturöversikten visar att sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och bemötande har en betydande roll i barnens återhämtning. Sjuksköterskan behöver kunna förmedla egenvårdsundervisning på ett patientanpassat sätt för att förbättra barns möjlighet att tillfriskna och öka föräldrars kunskap. Dessa åtgärder visade sig vara betydelsefulla inslag i omvårdnaden kring barn med förstoppning / Background Constipation is a problem for many children and the prevalence is believed to be between 1-31 percent worldwide. The problem creates unpleasant consequences for the child and medical treatment alone proves to have insufficient effect as studies have shown that around 25 percent of children diagnosed with constipation also suffer from this in adulthood. Aim The purpose of this literature review is to describe the nursing measures for children with constipation. Method The literature review was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result is based on eleven scientific articles.The articles have been obtained from the databases Pubmed and CINAHL. Results The results present the two main categories: education and treatment. The nursing measures that were identified and yielded results included developing the skills of nurses so that the right information is given to parents about constipation but also building trust and using a patient-friendly approach. Knowledge, information and attitude were fundamental factors for optimal care Conclusions The literature review shows that the nurse's knowledge, experience and attitude have a significant role in the children's recovery. The nurse needs to be able to convey self-care education in a patient-adapted way to improve children's opportunity to recover and increase parents' knowledge. These measures proved to be important elements in the careof children with constipation

Bakgrund: I sjuksköterskors omvårdnad och ansvar ingår det att stödja anhöriga i individuella sorgeprocesser vid dödsfall. Enligt riktlinjer ska sjuksköterskor leda omvårdnadsarbete i samverkan med anhöriga. Däremot beskriver anhöriga i tidigare forskning att de upplever bristande bemötande från sjuksköterskor. Enligt anhöriga beror det på en hög arbetsbelastning som kan förhindra möjligheter till ett fullständigt avsked med familjemedlemmar som avlider. Syfte: Att skapa en översikt kring sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades utifrån elva inkluderade artiklar. Totalt inkluderades åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Det identifierades tre olika teman som besvarade valt syfte. De var: Sjuksköterskors emotionella påverkan vid bemötande, Sjuksköterskors förutsättningar att bemöta anhöriga och Kommunikation vid bemötande. Sjuksköterskor erfor att brist på utbildning och praktisk erfarenhet försvårade bemötande till anhöriga. Ytterligare erfor de att kommunikation var bristfälligt men viktigt i bemötande. Det som ansågs främja bemötande var tillit, god relation och respekt gentemot båda parter. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande till anhöriga är bristfälligt. Det framgår att tidsbrist, otillräcklig kunskap och förutsättningar är orsaken till detta. Ett främjande bemötande kan skapas genom att se anhöriga som enheter samt erbjuda tid åt individuella behov de har. / Background: In nurses ‘nursing care and responsibilities it includes of giving support to relatives in their individual bereavement processes in event of deaths. According to the available nurses’ guidelines for nursing they are intended to lead nursing care work in relation with relatives. However, relatives describe in previous research that they can experience a lack of encounter and care from nurses. In accordance with relatives, this may depend on a high workload that can prevent the possibilities of a proper farewell of deceased family members. Aim: To create an overview of nurses ‘experiences when dealing with relatives in connection with deaths. Method: A general literature review was applied based on eleven selected articles. Eight articles were qualitative, two were quantitative and one article containing a mixed method. Results: The three themes that were identified answered the chosen aim. They were: Nurses emotional impact during encounters, Nurses prerequisites of encounters with relatives and Communication during encounters. Nurses experienced a lack of education and practical manners aggravated the encounter with relatives. Relatives’ feelings and experiences affected the feelings nurses experienced. Furthermore, nurses experienced that communication was inadequate but crucial for their’ encounter with the relatives. Trust, good relations, and respect were beneficial regarding both parties. Conclusion: Nurses ‘encounters was inadequate to relatives. It appears that a lack of time, insufficient knowledge, and lack of prerequisites may be the reason behind this. A promoting encounter can be established by seeing relatives as unified units and offering time to individual needs they have.

Bakgrund: I Sverige ska kommuner och regioner arbeta med att främja hälsa hos familjer och barn. Ett sätt att arbeta med detta kan vara genom att samordna resurser vid hembesök. Samordnade hembesök kan möjliggöra tidig identifiering av familjer i behov av utökat stöd och tidigare studier har visat på goda effekter av samordnade hembesök för både enskilda familjer och för samhället. Därför genomförs nu ett förbättringsarbete med samordnade hembesök i Västmanland där barnhälsovårds-sjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och familjevägledare tillsammans gör hembesök till familjer med barn som är åtta månader. Av den tidigare forskningen att döma saknas en inblick i BHV-sjuksköterskors och familjevägledares föreställningar av vad samordnade hembesök kan bidra med för både professionerna och familjerna. Syfte: Syftet är att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskor och familjevägledares föreställningar av att göra samordnade hembesök till familjer med barn som är åtta månader. Metod: Examensarbetet är en intervjustudie med nio BHV- sjuksköterskor och fyra familjevägledare. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ direkt innehållsanalys med deduktiv ansats. SWOT-modellen har varit vägledande för intervjuer och analys. Resultat: BHV-sjuksköterskornas och familjevägledarnas föreställningar av att göra samordnade hembesök handlar om att arbeta för att stödja familjer genom att samarbeta i team. Det framgår att arbetssättet kan medföra försvårande omständigheter i relation till professionen och föräldrarna. Att ha organisatoriska förutsättningar tros kunna möjliggöra arbetssättet trots att verksamheten inte anpassas efter nya omständigheter. Slutsats: Examensarbetets resultat visar att BHV-sjuksköterskor och familjevägledare föreställer sig att samordnade hembesök förväntas bidra till ett förbättrat interprofessionellt samarbete, vilket i sin tur skulle kunna göra att professionerna i större utsträckning kan ge föräldrastöd ur ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv. Att ta reda på BHV- sjuksköterskors och familjevägledares olika föreställningar bidrar till att synliggöra faktorer som kan påverka arbetssättets implementering. / Background: In Sweden municipalities and regions should promote the health of families and children. One way of working with this can be by coordinating resources in home visits. Coordinated home visits can enable early identification of families in need of increased support and previous studies have shown good effects from coordinated home visits for both individual families and for the community. Therefore, an improvement project with coordinated home visits is currently being carried out in Västmanland, where child health (CHC) nurses and family counselors together make coordinated home visits to families with children who are eight months old. Previous research lack insight into BHV nurses and family counselors’ conceptions of why coordinated home visits can contribute to both the professionals and the families. Aim: The aim of this study is to describe child health care (CHC) nurses and family counselors’ conceptions of making coordinated home visits to families with children in the age of eight months. Method: This essay is an interview study with CHC-nurses and family counselors (n=13). The interviews are analyzed by qualitative directed and deductive content analysis. The SWOT-model was guiding in both interviews and analysis. Result: CHC-nurses and family counselors’ conceptions of making coordinated home visits contain working to support families by teamwork. Such clinical practice may contribute to aggravating circumstances in relation to the profession and the parents. Also, having organizational conditions are believed to enable the work despite the fact that clinical practice is not adjusted to new circumstances. Conclusion: The results of this essay show that CHC-nurses and family counselors belive that coordinated home visits are expected to contribute to improved interprofessional collaboration, which in turn could enable the professionals to provide parental support to a greater extent from a family-focused nursing perspective. Finding out about the different conceptions of child health nurses and family counselors contributes to highlighting factors that can influence the way new clinical practices are implemented.

Bakgrund: I Sverige föds omkring 7000 prematura barn varje år. Föräldrars närvaro och delaktighet är viktig för att de ska lära känna sitt barn och ta på sig rollen som barnets primära vårdare, men även för barnets välbefinnande och trygghet.  Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att göra föräldrar delaktiga i omvårdnaden av sitt prematurfödda barn på neonatalavdelning.  Metod: Studien genomfördes på en neonatalavdelning i södra Sverige. Totalt deltog 12 barnsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: När föräldrarna träffade samma personal byggdes en relation mellan föräldrar och barnsjuksköterska vilket främjade föräldrarnas delaktighet. Det var viktigt att låta föräldrarna sköta omvårdnaden men att barnsjuksköterskan fanns vid sidan om som stöd. Genom information och förberedelse hade föräldrarna bättre förutsättningar till delaktighet. Barnets tillstånd, vårdmiljön och familjesituation menade barnsjuksköterskan kunde påverka huruvida föräldrarna ville eller kunde vara delaktiga i omvårdnaden. Genom delaktighet främjades anknytningen genom att föräldrarollen stärktes och föräldrarna lärde känna sitt barn.  Slutsats: Barnsjuksköterskan har en viktig roll där hon bör sträva att få med sig föräldrarna i omvårdnaden så att deras delaktighet ökar. Vikten av att föräldrar är delaktiga grundar sig i att stärka anknytningen vilket har stor betydelse för barnets välbefinnande. / Background: Every year 7000 children are born premature in Sweden. Parents presence and participation is important to get to know their child and to take the role as the primary caregivers, but also for the child’s well-being and safety.   Aim: The aim of the study was to describe paediatric nurses’ experiences of involving parents in the care of their preterm child in the neonatal intensive care unit (NICU). Method: The study took place at a NICU in southern Sweden. Interviews were carried out with 12 paediatric nurses. The analysis was made using qualitative content analysis with an inductive approach.    Results: When parents met the same paediatric nurse a relationship was built which promoted parent participation. It was important to have the parents take care of the nursing but the pediatric nurse was on the side as support. Through information and preparation, the parents had better conditions for participation. The paediatric nurse meant that the child's condition, care environment and family situation nurse could influence whether the parents wanted or could be involved in the care. Through participation, the bonding was promoted by strengthening the parent role and the parents getting to know their child.  Conclusion: The paediatric nurse has an important role and should strive to increase parents participation in their child’s care. The importance of parent participation is because it promotes bonding which is important for the child’s well-being.

Bakgrund: I samband med att Sars-Cov2 viruset började spridas i Sverige så infördes besöksförbud för patienternas närstående på sjukhus. Detta har inneburit att närstående till personer som blivit svårt sjuka och varit i behov av intensivvård som regel inte kunnat besöka personen under vårdtiden på sjukhus. Tidigare studier har visat på betydelsen för närstående att få vara nära personen som är svårt sjuk, men också närståendes stora betydelse för patienten och vårdpersonalen för att kunna åstadkomma en person- och familjecentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på en intensivvårdsavdelning under rådande besöksförbud Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och ändamålsenligt urval. Urvalskriterierna innefattade sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av att arbeta på en intensivvårdsavdelning vars besökspolicy påverkats av pandemin. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudfyndet i vårt resultat visar att sjuksköterskor inom intensivvård värdesätter närvarande närstående högt. Trots att sjuksköterskornas arbetssituation i vissa hänseenden har underlättats vid införande av besöksförbud beskriver de även många utmaningar som uppkommit när de närstående inte får närvara. Slutsats: Vårt resultat talar för att sjuksköterskor som arbetar inom intensivvård ser både positiva och negativa följder av att arbeta under rådande besöksförbud. Närstående till intensivvårdspatienter beskrivs av sjuksköterskor som en betydelsefull del i omvårdnaden då de tillför viktig information och trygghet. Detta gör att sjuksköterskor värderar närståendes närvaro högre än de positiva följder frånvaron av närstående har.

Bakgrund: Många barn lever med en cancersjuk förälder. Dessa barn görs idag inte tillräckligt delaktiga i sin förälders vård vilket leder till oro och lidande. Syfte: Belysa barns upplevelser av att vara anhörig till förälder med cancersjukdom. Metod: En litteraturöversikt över kvalitativ forskning. Resultat: Fyra teman och tolv subteman framkom. Barnen upplever oro och ångest relaterat till sin förälders cancerdiagnos. De upplever att de inte blir delaktiga och får tillräcklig information från vården. Livet kastas om och en ny vardag tar form. Förälderns cancerdiagnos för inte bara med sig negativa känslor utan barnen upplever även positiva effekter i form av nya insikter på livet, de lever hälsosammare och skapar djupare relationer. Slutsatser: Det finns ett tydligt utbildningsgap och avsaknad av rutiner kring att möta barn som anhörig inom vården. Barnens upplevelser kan även överföras på barn som anhöriga till föräldrar med andra allvarliga sjukdomar. / Background: Many children live with a parent with cancer. Currently, these children are not participating in the care of their parent, which leads to unnecessary worrying and suffering. Aim: Highlight the experience of being a dependent of a parent with cancer. Method: A literature review of qualitative research. Results: Four themes and twelve subthemes were found. The research reveals that children experience worry and anxiety concerning their parent’s cancer diagnosis. They feel excluded and that the information they receive from the health provider is insufficient. Life is turned upside down and a new normal dawns. The parent’s cancer diagnosis does not only bring out negative feelings. The children also experience positive effects, such as new insights about life, they become healthier and create stronger relationships. Conclusion: There is a clear educational gap and lack of routines in the meeting with children as relative in healthcare. The children´s experiences are transferable to children dependent on parents with other serious conditions.

Bakgrund: I sjuksköterskors omvårdnad och ansvar ingår det att bemöta anhöriga vid dödsfall. Tidigare forskning visar dock att det finns brister i sjuksköterskors bemötande och anhöriga önskas bli bemötta med empati och god kommunikation. Bemötandet från sjuksköterskor är avgörande för anhörigas sorgeprocess. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter vid bemötande av anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på sammanlagt elva artiklar varav sju var av kvalitativ ansats, tre av kvantitativ ansats samt en mixad metod. Resultat: Analysen av artiklarna resulterades i fyra olika teman, professionell utbildning, erfarenheter av vårdmiljön, erfarenheter av organisatoriskt stöd och kommunikationen vid bemötandet. Sjuksköterskor erfor att brist på tid, avsaknad av professionell utbildning samt vårdmiljön påverkade bemötandet till anhöriga. Kommunikationen till anhöriga erfors även vara bristfällig men hade stor betydelse i bemötandet där sjuksköterskor erfor att rak och god kommunikation var hjälpande. Slutsats: Brister upptäcktes hos sjuksköterskors bemötande till anhöriga. Avsaknad på utbildning och förutsättningar bidrog till detta. Med rätt förutsättningar och att bemöta anhöriga som en enhet så kan bemötandet från sjuksköterskor främjas. / Background: In nurse´s nursing care and responsibility it includes attending to relatives in the correlation of death. However, previous research shows that there´s a lack in nurses’ treatment and relatives want to be treated with empathy and good communication. The treatment from nurses is crucial for the grieving process of relatives. Aim: To create an overview of nurses’ experiences of dealing with relatives in correlation with death. Method: A general literature review was conducted on a total of eleven articles, of which seven were of qualitative approach, three of a quantitative approach and a mixed method. Results: The analysis of the articles resulted in four different themes, professional education, experiences of the care environment, experience of organizational support and the communication in the treatment. Nurses experienced that lack of time, lack of professional education and care environment affected the treatment of relatives. Communication was also found to be deficient, but was of great importance in the treatment, where nurses found that straight and good communication was helpful. Conclusion: Shortcomings were discovered in nurses' treatment of relatives. Lack of education and conditions contributed to this. With the right conditions and to treat relatives as a unit, the treatment from nurses can be promoted.