Att besöka olika typer av evenemang har blivit ett alltmer vanligt sätt att förgylla vardagen. Ofta är det ett fåtal personer som ligger bakom planeringen av ett evenemang, men för att lyckas genomföra det på ett framgångsrikt sätt krävs det mer personal, och detta ofta i form av volontärer. Då dessa ställer upp utan finansiell ersättning, är det lätt hänt att det råder en brist på motivation. Avhopp av volontärer är vanligt förekommande och kan ge evenemanget ödesdigra konsekvenser, så det ligger i arrangörens intresse att försöka få dem att stanna och detta genom att hålla dem motiverade. I denna studie har det undersökts vad som skiljer olika personlighetstyper åt när det kommer till motivation. Genom att låta ett antal studenter genomföra ett personlighetstest baserat på modellen The Big Five och sedan genomföra intervjuer med 14 av dem, har det bildats enklarare uppfattning kring hur olika individer motiveras på bästa sätt. Efter att intervjuerna analyserats med hjälp av två personlighetsklassificeringsmodeller samt två motivationsteorier, har vissa skillnader funnits. Studien har fått fram både väntade samband mellan vilken personlighetstyp respondenten klassificerats som och vad denna anser sig motiveras av, men även somliga mer oväntade resultat. / It has become more and more common to visit different kinds of events as a way to glorify the everyday life. Usually, it is only a few people working with planning an event, but to get a successful result more staff is required, and in many cases these are consisting by volunteers. Since these people are helping without any monetary compensation, it can be hard to keep the volunteers motivated, which can be a devastating consequence for the event. Therefore, it is very much in the interest of the arrangers to keep the motivation high throughout the whole event. In this study it has been examined what differs the different personality types when it comes to motivation. By letting a number of students fill out a personality test which was based on The Big Five model and then letting 14 of them go through an interview, a clearer picture has been formed about how different individuals are getting motivated the best way. When the interviews had been analyzed through two different personality models and two motivation theories, some differences have been found. This study has found some relationships between which personality the respondent has been classified as and what they consider themselves to be motivated by. Some findings have been expected while others have been more surprising.

Alla har en personlighet men forskare är fortfarande oense om vad personlighet egentligen är. Det de är ense om är att det är personligt och att alla är olika. Intresset för personlighet och personlighetsdrag har ökat de senaste åren men inom idrotten finns det knappt någon forskning om hur personlighet och idrotthör ihop. Syftet med denna studie är att ta upp ifall det finns ett samband mellan personlighet och idrott, hur personligheten skiljer sig mellan lagidrottare och individuella idrottare, om personligheten harpåverkat valet av idrott samt ifall idrotten påverkar personligheten. Detta är en kvantitativ studie som med hjälp utav ett personlighetstest och en enkät ska ta reda på syftet och frågeställningarna. Personlighetstestet ligger till grund för att få fram fem olika personlighetsaspekter och enkäten ska behandla deras egen syn på hur personligheten påverkat idrottenoch hur idrotten påverkat personligheten. Resultatet analyserades och kodades i programmet SPSS samt med teorin femfaktormodellen. Resultatet visade att det inte skilde sig så mycket mellan lagidrottarna och de individuella idrottarna. Det som stack ut var att lagidrottarna hade ett högre resultat på energi, som är en personlighetsaspekt om hur vi ser världen och tar in information. 84 % av lagidrottarna var realistiska, som är ett personlighetsdrag som tillhör personlighetsaspekten energi och betyder att de fokuserar på vad som har hänt och vad som händer nu. Det var även viktigare för lagidrottarna att kompisar höll på med samma idrott än det var för de individuella idrottarna. Slutsatsen för denna studie är att huruvida det finns ett samband mellan personlighet och idrott eller om personligheten spelar roll i valet utav idrott är från person till person. Det går inte att fastslå att personligheten påverkar eller ej. Det går heller inte slå fast en större skillnad mellan lagidrottare och individuella idrottare utan det är helt personligt. / The aim of this study was to check if there is a connection between personality and sports, if the personality is different between team- and individual sports and how the sport influence their personality. This is a quantitative study that with the help of a personality test and a questionnaire will answer the purpose and questions of this study. The personality test is the base to get five personality aspects and the questionnaire will show their own views on how their personality has affected their sport and how the sport has affected their personality. It will be analyzed in the program SPSS and with the five-factormodel. The result didn’t show a big difference between individual and team sport when it came to personality traits and their answers about how personality affected their choice. Those in a team sport prefered a sport that their friends also played. Those in an individual sport didn’t care that much about that. The conclusion of this study is that it’s individual if the personality affect the choice of sport. There is no big difference between team and individual sport, it’s from person to person.

Individuella skillnader i val av copingstrategier är en viktig del av stresshantering och i förlängningen sannolikheten att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att predicera copingstrategier utifrån personlighet och vuxen anknytning och att undersöka korrelationer mellan personlighet och vuxen anknytning. 174 vuxna deltagare (män = 40) i åldrarna mellan 19 och 83 år svarade på enkäten som bestod av Big Five Inventory (BFI), Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) och Brief COPE. BFI mäter personlighetsdragen enligt femfaktormodellen, ENR mäter anknytningsstil enligt de två dimensionerna undvikande respektive ångestladdad anknytning. Brief COPE mäter coping enligt 14 delskalor som kan delas in i problemfokuserad, känslofokuserad och dysfunktionell (undvikande) coping. Resultat avseende korrelationer visade att det fanns en negativ korrelation mellan undvikande anknytning och vänlighet, extraversion samt samvetsgrannhet. Undvikande anknytning och neuroticism korrelerade positivt. Ångestladdad anknytning var svagt negativt korrelerad med samvetsgrannhet samt positivt korrelerad med neuroticism. Ingen av anknytningsstilarna var signifikant korrelerade med öppenhet. Multipla regressionsanalyser visade att extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet och undvikande anknytning predicerade problemfokuserad coping. Känslofokuserad coping predicerades av neuroticism och extraversion. Extraversion och undvikande anknytning predicerade socialt stöd. Självanklagelse predicerades av neuroticism. Neuroticism och ångestladdad anknytning predicerade dysfunktionell coping. Personlighet och anknytning kunde tillsammans predicera problemfokuserad och dysfunktionell coping samt socialt stöd. Anknytning bidrog med unik varians för coping utöver personlighetsdimensionerna. Dock bidrog anknytning med relativt lite förklarad varians även om resultatet var signifikant. / Individual differences in choosing coping strategies are an important part of stress management, thereby affecting the risk of health problems related to stress in the long run. The purpose of this study was the prediction of coping strategies from personality and adult attachment and the examination of correlations between coping and adult attachment. 174 adult participants (men = 40) in the ages between 19 and 83 answered a survey comprised of the Big Five Inventory (BFI), Experiences of Close Relationships (ECR) and Brief COPE. BFI measures personality according to the five-factor model. ECR measures attachment according to the two dimensions of avoidant and anxious attachment. Brief COPE measures coping according to 14 subscales which may be divided into problem-focused, emotion-focused, and dysfunctional (avoidance) coping. Results regarding correlations show that there is a negative correlation between avoidant attachment and agreeableness, extraversion, and conscientiousness. There was a positive correlation between avoidant attachment and neuroticism. No significant correlation between attachment and openness was found. Multiple regression analyses show that extraversion, openness, conscientiousness, and avoidant attachment predicted problem-focused coping. Neuroticism and extraversion predicted emotion-focused coping. Social support was predicted by extraversion and avoidant attachment. Neuroticism predicted self-blame. Dysfunctional coping was predicted by neuroticism and anxious attachment. Together, personality and attachment predicted problem-focused and dysfunctional coping, as well as social support. Attachment added unique variance compared to personality alone. However, even though significant, the unique variance contributed by attachment was relatively small.

Bakgrund: Distansarbete beskrivs vara en arbetsform där arbetstagare, på heltid eller deltid, utför arbetsuppgifter på annan plats än det centrala kontoret för organisationen. Tidigare forskning har lyft hur personliga egenskaper och olika grad av implementering av digitala verktyg kan påverka effektiviteten vid distansarbete.  Problemformulering: Personliga egenskaper och digitala verktygs inverkan på upplevd effektivitet vid distansarbete.  Syfte: Att ta reda på om arbetstagares självskattning av personliga egenskaper kopplade till FFM påverkar deras upplevda effektivitet vid distansarbete. Arbetet syftar även till redogörande för arbetstagares upplevda effektivitet vid distansarbete kopplat till användande av digitala verktyg vid arbetsformen. Metod: För att besvara frågeställningen användes kvantitativ metod. En enkätundersökning genomfördes på ett urval arbetstagare vilka hade erfarenhet av distansarbete. Den empiriska datan utgörs av 56 respondenter från tre kommuner i Västra Götalandsregionen. Analysen genomfördes med enkel linjär regression med effektivitet på distans som beroende variabel och en oberoende variabel satt utifrån respektive hypotes. Slutsats: Av de 8 hypoteser som utformats kan ingen av dem antas. Detta är en konsekvens av att det utifrån resultatet inte kunde påvisas några positiva samband mellan variablerna som sågs signifikanta. I föreliggande studie ses alltså inte hög grad av en viss personlighetstyp påverka den upplevda effektiviteten vid distansarbete. Resultatet visar heller inte att de arbetstagare som uppfattar kommunikationen som enkel, anser att arbetsgivaren anpassat sitt ledarskap eller fått utbildning inom ramen för arbetsformen upplever sig mer effektiva vid distansarbete. / Background: Telework is described as a form of work where employees, full-time or part-time, perform tasks in a place other than the central office of the organization. Previous research has highlighted how personal characteristics and different degrees of implementation of digital tools can affect the efficiency of teleworking. Problem formulation: Personal characteristics and the impact of digital tools on perceived efficiency in teleworking. Aim: To find out whether employees' self-assessment of personal qualities linked to FFM affects their perceived efficiency in teleworking. The work also aims to account for employees' perceived efficiency in teleworking linked to the use of digital tools in telework. Method: A quantitative method was used to answer the question. A survey was conducted on a sample of employees who had experience of teleworking. The empirical data consists of 56 respondents from three municipalities in the Västra Götaland region. The analysis is performed with simple linear regression with efficiency during telework as a dependent variable and an independent variable based on respective hypotheses. Conclusion: Of the 8 hypotheses formulated, none of them can be assumed. This is a consequence of the result not showing any positive relationships between the variables that were seen as significant. In the present study, therefore, a high degree of a certain personality type is not affected by the perceived efficiency of teleworking. The results nighter shows that those employees who perceive communication as simple, believe that the employer has adapted their leadership or have received training within the framework of telework, consider themselves more effective when working remotely.

Syftet med denna uppsats var att undersöka sambanden mellan personlighet, individuella hälsouppfattningar och alkoholkonsumtion hos högskolestudenter. Femfaktormodellen användes för att undersöka personlighetsdragen och The Health Belief Model användes för att undersöka de individuella hälsouppfattningarna. Studien har utgått från en kvantitativ metodologi och genomfördes genom webbenkäter. Enkäten bestod av flera mätinstrument som mätte alkoholkonsumtion, personlighet och de utvalda individuella hälsouppfattningarna. Det utfördes även en kort pilotstudie för att undersöka att enkätens frågor var tydliga. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval på högskolestudenter (N=94). Tidigare forskning visar att både personlighet och individuella hälsouppfattningar påverkar individers alkoholkonsumtion. Vissa personlighetsdrag eller individuella hälsouppfattningar minskar konsumtionen, medan andra ökar den eller inte har någon effekt. För att utforska studiens forskningsfrågor och testa dess hypoteser genomfördes enkla och multipla regressionsanalyser. De centrala resultaten i studien visade att personlighetsdraget extraversion hade ett signifikant positivt samband med alkoholkonsumtion. Även tre individuella hälsouppfattningar, vilka är upplevd mottaglighet, upplevda barriärer och ledtrådar till handling hade positiva signifikanta samband med alkoholkonsumtion. / The aim of this study was to investigate the relationships between personality,individual health beliefs and alcohol consumption in university students. The five-factormodel was used to measure personality traits and The Health Belief Model was used to investigate the individual health beliefs. The study was based on a quantitative methodology and used web surveys. The questionnaire included instruments measuring alcohol consumption, personality, and individual health perceptions. A pilot study was also conducted to ensure the questionnaire's clarity. The sample in this study consisted of a convenience sample of university students (N=94). Previous research shows that both personality and individual health perceptions influence individuals' alcoholconsumption. Some personality traits or individual health perceptions reduce consumption, while others increase it or have no effect. To explore the study's research questions and test its hypotheses, simple and multiple regression analyzes were conducted. The central result was that the personality trait extraversion had a significant positive correlation with alcohol consumption. The three individual health perceptions perceived susceptibility, perceived barriers and cues to action also had a positive significant correlation with alcohol consumption.

Uppsatsens syfte avser att undersöka allmänhetens och yrkesverksammas inställning till myndighetsutövares användning av lågaffektivt bemötande. Den primära forskningsfrågan som ställts är; Vilka faktorer kan förklara en potentiell variation i inställning till användningen av lågaffektivt bemötande av myndighetsutövare? Studien grundar sig i en kvantitativ ansats med bekvämlighetsurval (n=303), där 46,7% angav att de ingår i deras arbetsroll att använda sig av lågaffektiva metoder. I undersökningen identifierades kön, ålder samt personlighet som potentiella faktorer som kan påverka inställningen. Genom en korrelationsanalys framkom resultatet att inställningen till lågaffektivt bemötande korrelerade med kön, ålder samt med personlighetsdraget välvillighet. Detta visar på att kön, ålder samt välvillighet förklarar en del av vad som potentiellt kan förutse variationen i inställningen till lågaffektivt bemötande av myndighetsutövande. Regressionsanalysen synliggjorde sedan att kön förlorade sin signifikans (p=>.05) vid kontrollerandet av ålder och välvillighet gällande inställningen. Resultatet indikerar att inställningen till lågaffektivt bemötande kan förklaras av personlighetsdraget välvillighet. / The purpose of the thesis is to investigate the attitude of the public and professionals to the use of low arousal approach by public authorities. The primary research question is; What factors can explain a potential variation in attitudes towards the authorities' use of the low arousal approach? The study is based on a quantitative approach with convenience sampling (n=303), where 46.7% stated that low arousal approach is a part of their work role. The survey identified gender, age and personality as potential factors influencing the attitude. Through a correlation analysis, the result showed that the attitude towards low arousal approach correlated with gender, age and the personality trait agreeableness. This means that gender, age and agreeableness explain some of what can potentially predict the variation in attitudes towards the usage of low arousal approach by public authority. The regression analysis revealed that gender lost its significance (p=>.05) when controlling age and agreeableness regarding the attitude towards the low arousal approach. The results indicate that the attitude towards low arousal approach is explained by the personality trait agreeableness.

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan personlighetsdragen från femfaktormodellen och graden av självskattad arbetstillfredsställelse. Studien undersökte också om ålder har ett samband med arbetstillfredsställelse. En enkät utformades för att kvantitativt undersöka eventuella samband. Validerade skattningsskalor användes, Ten Item Personality Inventory (TIPI) för personlighetsdrag och Copenhagen Psychosocial Questionnaire’s frågor om arbetstillfredsställelse. Studien omfattas av ett stickprov om 165 deltagare (Mdn=27 år; M=34,08; SD=13,29) varav 133 kvinnor (81%) och 32 män (19%). I analysmomentet i studien genomfördes en Spearman’s korrelationsanalys och en linjär multipel regressionsanalys. Resultatet visade signifikanta samband mellan självskattad arbetstillfredsställelse och emotionell stabilitet, extraversion, vänlighet och ålder. Dessa variabler kan förklara 13,2% av variationen i självskattad arbetstillfredsställelse. / The purpose of the study was to examine the relationship between personality traits from Five Factor-model and the degree of self-assessed job satisfaction. The study also examined whether a relationship between age and job satisfaction exists. A survey was designed to quantitatively identify possible associations. With the use of validated questionnaires, Ten Item Personality Inventory (TIPI) for personality traits and Copenhagen Psychosocial Questionnaire for job satisfaction. The study covers a random sample of 165 participants (Mdn=27 years; M=34.08; SD=13,29) of which 133 women (81%) and 32 men (19%). The results presented significant relationship between self-assessed job satisfaction and emotional stability, extraversion, agreeableness and age. These variables account for 13,2% of the variation in self-assessed job satisfaction.

Dark triad är en kombination av mörka personlighetsdrag som består av subklinisk psykopati, subklinisk narcissism och machiavellism (Paulhus & Williams, 2002). Jones och Paulhus (2013), utvecklade Short Dark Triad (SD3), ett test som mäter dark triads personlighetsdrag. Den föreliggande studiens syfte var att validera en svensk version av SD3. Respondenterna svarade på nio enkäter som ingick i ett forskningsprojekt varav tre användes till denna studie. Respondenterna (N = 103) var mellan 19 och 64 år, och alla var aktiva i arbetslivet. Konvergent validering gjordes genom korrelationsanalyser som kontrollerade sambanden mellan de delar, i beprövade instrument, som mäter personlighetsdrag relaterade till begreppen subklinisk psykopati, subklinisk narcissism och machiavellism. Sambandsanalyserna gjordes mellan SD3 och IPIP-120 som mäter femfaktormodellens dimensioner, samt Swedish universities Scales of Personality (SSP) som grundar sig på biologiska markörer för olika psykiatriska tillstånd. Resultaten gick i huvudsak i linje med tidigare forskning (Furnham, Richards, Rangel, & Jones, 2014) med avseende på sambanden mellan femfaktormodellens dimensioner och SD3. En gemensam kärna i de tre personlighetsdragen i dark triad var ovänlighet, och ett viktigt resultat var de signifikanta negativa sambanden med femfaktordimensionen vänlighet. Den Svenska versionen av SD3 anses validerad. / Dark triad is a group of three dark personality scales consisting of subclinical psychopathy, subclinical narcissism and Machiavellianism (Paulhus & Williams. 2002). The Short Dark Triad (SD3), is the measuring tool and was developed by Jones and Paulhus (2013). The purpose of this thesis was to validate a Swedish translation of the SD3. This was done within an existing research project and included 103 respondents, aged 19-64 years, all being employed. They were assigned to respond to nine different surveys, three of them measuring psychopathy, narcissism and Machiavellianism-related scales. Convergent validation was done by correlation analysis with IPIP-120, measuring the personality of five factor model and Swedish universities Scales of Personality (SSP), measuring personality traits based on biological markers, and how well they measure the SD3. Our results generally confirm earlier research on studies between five factor models personality scales and SD3 (Furnham, Richards, Rangel, & Jones, 2014). One result of particular importance was the negative correlation with the Agreeableness Scale since it is a core for the dark triad personalities. Furthermore, our results followed the expected patterns in the correlations between dark triad personalities and the five factor model. The result of our thesis concludes that the Swedish translation of thPSKe SD3 test is to be considered valid.

Det arbetas mer och mer gränslöst, där gränserna mellan privatliv och arbetsliv suddas ut parallellt medsjukskrivningarna för reaktioner på stress ökar. Hur kan personlighetsdrag predicera upplevd stress ochvälmående? Detta kan tillämpas vid arbete med friskfaktorer som bidrar till välmående på arbetsplatsen.Perceived Stress Scale är den mest använda självskattningen inom stress, välmåendeformuläret visarutmärkt reliabilitet och god validitet. Inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellen(neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet) personlighetsdragen. Enligttidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades där syftetmed studien var att predicera hur personligheten påverkar välmåendet samt benägenheten att upplevastress. Deltagarna som svarade på enkäten var 1545 till antalet i åldrarna 18-71 år utspridda i Sverige.Korrelationsanalyser och multipla regressionsanalysen genomfördes. Hypotesen får stöd i studien,personlighetsdrag kan predicera upplevd stress och välmående. En tydlig korrelation fanns mellanvariablerna stress och samtliga personlighetsdimensioner. / The working life gets more and more boundaryless, the line between private and working life is blurred out and at the same time the sick leave for stress increases. Can personality traits predict perceived stress and well-being? It could be applied to the workplace and contribute to a more healthy life style. Perceived stress scale is the most used questionnaire for stress, the well-being form shows excellent reliability and good validity. Within personality theories, the big five Inventory model (neuroticism, extraversion, openness, kindness and conscientiousness) represents the traits of personality. According to previous research, neuroticism been predicted as a stress factor. Four hypotheses were tested and the purpose of the study was to predict how different personality traits can affect well-being and the tendency to experience stress. The study involved 1545 participants between 18-71 years old in Sweden. Correlation analyzes and multiple regression analyzes were performed. The question is supported in the study, personality traits can predict perceived stress and well-being. There was a clear correlation between the variables stress and all personality dimensions.