Denna uppsats avser att utforska förskolebarns köns- och subjektskapande i och i förhållande till lekar med ett actiontema, som Superman, tjyv och polis och transformers. Genom deltagande observation har jag samlat empiri som jag med feministiskt poststrukturellt perspektiv och diskursanalys analyserat. Studien går i motstånd mot en uppfattning om dessa actionlekar som sprungna ur ett maskulint behov. Genom att titta på hur tecknet ”kille” kopplas ihop med andra tecken, visar studien hur actionlekarna istället går att förstå som en arena där ting och företeelser konstrueras som maskulina. Studien visar även att actionlekar kan förstås som subjektspositioner i vilka barnen interpelleras in i, snarare än som naturligt inneboende behov för pojkar. En motstridig läsning av actionlekarna gör gällande att dessa inte enbart går att förstå som våldsamma, utan även som odlande av relationer.

The subject of this study is gender norms in the preschool and children who oppose those norms. The aim is to investigate how the discourses are linked with the way in which preschool teachers and teaching assistants talk about children’s gender identity. This study is founded in feminist post-structuralist discourse analysis, which was a basis for the interpretation of the results. My research questions are: • How do educators express themselves concerning gender norms? • What do educators need to work with a gender critical agenda? • How do the educators describe their work concerning gender, gender norms and children who oppose those norms? • For educators who have experience with children who do not identify with the gender they was given at birth, how do educators describe their own treatment of said children, and how would they describe the treatment from the other members of the teaching team? The study consists of qualitative interviews with five educators who were asked questions relevant to: norms, gender, gender criticism and how they work with those topics. I found both positive and negative aspects of gender work in preschool. Generally norms are seen as something you have to adapt to. Sometimes there are collisions between the different approaches from younger and older educators gender work, and sometimes this collision takes place between educators and parents. I found that the educators I interviewed generally want to question the heteronorm, only they sometimes dont realise how affected they are by it themselves.

Den här uppsatsen har till syfte att belysa hur heteronormativitet kan ta sig uttryck i förskolan, och vad några femåringar säger om hur de ser på familjebildning och kärleksrelationer. Undersökningen bygger på intervjuer om familjeformer med åtta femåringar. Intervjuerna genomfördes med utgångspunkt i ett antal bilder föreställande människor i olika familjekonstellationer. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är en normkritisk pedagogik, med rötter i feministisk poststrukturalism och queerteori. Resultatet av undersökningen visar att barnen i studien hade ett starkt heteronormativt sätt att prata om familjebildning. I ljuset av den tidigare forskning som redovisas i uppsatsen, blir det tydligt att förskolans sätt att arbeta med frågor om sexuell läggning inte lever upp till de krav som läroplanen ställer.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att få syn på detta har karaktärernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper så har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv använts som har applicerats på hur bokens karaktärer presenteras.   Metoden som använts är feministisk poststrukturalistisk textanalys där fokus legat på texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism.   Resultatet visar att även om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala så visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete är att vissa könsroller ligger så djupt rotade i vårt samhälle att de kan vara svåra att se. Böckerna som barn kommer i kontakt med i sin vardag är väldigt viktiga när det handlar om hur de lär sig se på genusfrågor och därför är det viktigt att vuxna har en djupare förståelse kring hur de pratar om sådana frågor.   Aspekter på kön och genus är med det feministiska poststrukturalistiska synsättet något som ligger mer eller mindre dolt i hur människor förhåller sig till varandra. Strukturer och handlingsmönster tas för givna och risken finns att de återupprepas och normaliseras om man inte närmare studerar dem. Med en textanalys som den som gjorts i denna text kan man kritiskt granska företeelser som förekommer i böckerna. Genom att se på hur och varför saker presenteras som de gör kan man lättare få diskussionen till ytan. / The purpose of this thesis is to study how boys and girls are described regarding actions in children’s literature through a gender perspective, in order to observe whether the characters are passive or active when it comes to actions. To further deepen the reasoning and to problematize gender stereotypes a feministic poststructuralistic perspective has been applied to observe how the characters are being presented.   The method being used is a feministic poststructuralistic text analysis where focus has been on how text cooperates with pictures. Eleven books has been analyzed based on Maria Nikolajeva’s theories on children’s literature and Hillevi Lenz Taguchi’s research on feministic poststructuralism   The result shows that even though themes and stories seems to be gender neutral at first glance a deeper analysis shows that hidden gender roles are present. The conclusion in this thesis is that some gender roles are so deeply rooted in our society that they might be hard to perceive. Books that children come in contact with during a day are very important when it comes to how they learn about gender issues and therefor it is important that adults have a deeper understanding on how to talk about such issues.   Aspects on sexuality and gender are with the feministic poststructuralistic point of view something that lies more or less hidden when it comes to how people interact. Structures and action patterns are being taken for granted and there is therefore a risk that they are being repeated and normalized if not being studied. With a text analysis such as the one being done in this thesis one can critically study phenomena being present in books. By studying how and why things are presented the way they are one can easier move the discussion to the surface.

Målet med min studie är att undersöka hur pedagoger förstår begreppet utmanande beteende och genom ett genusperspektiv undersöka hur pedagoger bemöter utmanande beteenden hos barn i förskolan. Studien består av en kvantitativ studie i form av en enkät. Studien består även av en kvalitativ fokusgruppsintervju som ligger till grund för min studie. Intervjuerna har analyserats med en innehållsanalys och analysen är gjord med hjälp av ett genusperspektiv och ett maktperspektiv. Studiens resultat visar att hur en ser på ett utmanande beteende är relativt generellt med undantag för några enskilda tolkningar som framkommit genom enkät och fokusgruppintervju. I resultatet synliggjordes även givna normer kring hur skillnader i utmanande beteende syns i förhållande till kön och genus, dessa skillnader är av stor vikt i de åsikter som synliggjorts i enkäten. Deltagarna i intervjun var medvetna om normerna och har reflekterat över de likheter som finns mellan könen när det gäller utmanande beteende. Majoriteten av deltagarna i enkäten svarade att fler pojkar än flickor utmanar, svaren kan tolkas på två sätt. Första tolkningen är att deltagarna formats av normen i sina svar, andra tolkningen är att deltagarna observerat och reflekterat över att det är fler pojkar som utmanar.

Syftet med denna studie är att få reda på mer kring hur pedagoger ser på genus som aspekt i förskolepedagogiken i sitt arbete med barnen. Frågeställningarna berör pedagogers uppfattningar av genus och genusperspektiv i förskolans pedagogik, samt vad pedagoger uppfattar som möjliga verktyg och metoder för att arbeta genusmedvetet i förskolans verksamhet. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ studie med intervjuer med verksamma pedagoger. Vi intervjuade totalt åtta pedagoger i detta arbete. Vi använde oss sedan av tematisk analys vilket är en kvalitativ metod för att bearbeta data. Resultatet i denna studie visade på delvis en osäkerhet kring hur vi kan arbeta med genus i pedagogiken då ämnet genus i sig handlar om att dels ständigt ifrågasätta och dels att synliggöra skillnader som skapats angående könen. Flera olika förhållningssätt beskrivs av pedagogerna kring vikten av att arbeta med genus och hur detta görs, användandet av normkreativ barnlitteratur lyftes som framgångsrikt i arbetet. Överlag visades en stor självsäkerhet enligt vissa pedagoger inom ämnet medan andra menade att ämnet i sig var så stort att det aktivt och ständigt måste arbetas på och är långt ifrån att uppnås i verksamheten, och vi drar slutsatsen att genusarbetet i förskolan kräver kontinuerlig fortbildning. / <p>2020-06-08</p>

Både i och utanför förskolan möts barn av normer kring vad som anses normalt för pojkar respektive flickor. Detta sker bland annat genom böcker, kläder och leksaker. Denna studies syfte är att undersöka hur barn i förskolan (1-5 år) skapar och utmanar genus i spontana egeninitierade literacyaktiviteter. De frågeställningar vi valt att använda är: Genom vilka attribut skapar barn genus i olika literacyaktiviteter? Hur skapar barn genus genom det verbala och kroppsliga språket i dessa aktiviteter? Studien har feministisk poststrukturalism som teoretiskt perspektiv och vi har använt Butlers tankar om kön och genus som socialt konstruerade i analysen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt deltagande observation som metod. Observationerna är dokumenterade med hjälp av filmkamera och fältanteckningar. Studiens resultat visar hur utseende, färger, kläder och leksaker används som attribut i barns skapande av genus men också hur kroppsrörelser, gester och ord används. Resultaten visar också att barnen till stor del, genom attribut och språkliga handlingar, upprätthåller gränserna mellan manligt och kvinnligt men också utmanar dem.

Syftet med denna uppsats är att identifiera mönster för hur Försvarsmakten arbetar med att framställa kvinnor i deras kampanjfilmer. För att kunna uppfylla studiens syfte formuleras följande frågor: Vilka diskursiva grepp använder Försvarsmakten för att framställa kvinnor i deras kampanjfilmer? och Hur kan representationen av kvinnor förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv?. Genom en multimodal kritisk diskursanalys tillsammans med en kombination av analysverktyg behandlar undersökningen tre kampanjfilmer hämtade från Försvarsmaktens hemsida; Vi låter Sverige vara i fred (2017), Vi låter Sverige vara i fred (2018) och Kom som du är (2019). I försök att dessutom nå en övergripande förståelse för den sociala kontextens betydelse i Försvarsmaktens framställning av kvinnor bygger uppsatsens teoretiska ramverk på forskning kring socialsemiotik, intersektionalitet samt feministisk poststrukturalism. Undersökningen identifierar fyra återkommande mönster, medan en del mönster visar på Försvarsmaktens progressiva arbete i framställningen av kvinnor visar andra på motsatsen då en traditionell struktur inom verksamheten fortsätter att bekräftas genom de roller som kvinnor tilldelas, respektive inte tilldelas.

Abstract Denna observationsstudie har som syfte att med utgångspunkt i feministisk poststrukturalistisk teori undersöka pedagogers språkliga bemötande i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte besvaras utifrån frågeställningarna: Hur bemöter pedagoger flickor och pojkar olika utifrån ett genusteoretiskt perspektiv? Hur synliggörs eventuella skillnader i hur pedagoger bemöter barn (i förskolan) baserat på deras ålder och kön? Frågeställningarna besvaras med hjälp av Butlers genusteori (2007) som utgör en del av det feministiska poststrukturalistiska perspektivet. Studier har visat att pedagoger i förskolan bemöter barn utifrån de stereotypa könsnormerna och att det finns en tendens att förstärka könsroller istället för att motverka och arbeta normkritiskt. Nyckelbegreppen som studien utgår ifrån är begreppen kön och genus som är nyckelbegrepp även i Butlers teori (2007). Av resultatet framgår att pedagoger tenderar att omedvetet bemöta barnen utifrån kön och den sociala konstruktionen som skapats kring genus. Pedagogerna skapar skillnader mellan könen och förstärker könsmönster som de egentligen ska arbeta emot.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att beskriva och analysera hur ledarskap inom förskolans arbetslag konstrueras genom diskurser, men även diskutera positioneringar och ledarskap som möjliggörs och omöjliggörs för arbetslagets pedagoger. Med feministisk poststrukturalism som ett teoretiskt ramverk och med fokus på begreppen diskurs, språk, subjektivitet och positionering genomför vi en diskursanalys. I vår konstruerade empiri identifierar vi tre teman: Det osynliga ledarskapet, Mötestid som arena för ledarskap och Delat eller delande ledarskap inom vilka vi synliggör olika diskurser. En diskurs som dominerar är den som på olika sätt handlar om att ledarskapet är gemensamt och att alla pedagoger i arbetslaget får vara med och bestämma. Parallellt råder andra diskurser. Till exempel en som beskriver ledarskap och beslutsfattande processer som något som inte talas om, eller en annan om idén om rutiner och strukturer som kan reglera arbetslagen. Vår slutsats av studien är att ledarskap i form av ett ledande lärande i förskolans arbetslag är ett sätt att möjliggöra ett ledarskap som både gynnar kvaliteten i verksamheten och tar hänsyn till olika kompetenser i arbetslaget.