I denna uppsats studeras Facebooks roll i politisk representation genom att se till huruvida det skapas en så kallad filterbubbla på Facebooks “Gilla-sidor”-sida. “Gilla-sidor”-sidan ger en Facebook-användare rekommendationer till nya sidor att gilla vilket räknas ut efter information om användaren. Informationen kan härstamma från det användaren har delgett Facebook via personlig information eller sidor som användaren tidigare har gillat och interagerat med. Rekommendationerna kan även påverkas av vänner på Facebook samt genom att surfa på andra hemsidor. Dessa två påverkansfaktorer har dock lämnats utanför denna studie och fokus ligger således på de två förstnämnda faktorerna. Studien tar förutom teorin om filterbubblan upp teorier som cyberbalkanisering, echo chamber och selektiv exponering för att förklara hur information kan påverka och påverkas av människors val på internet. Studien diskuterar resultat i ljuset av de stora konsekvenser som information har på medborgare och samhället i stort. Experimentdelen i studien innefattar skapandet av olika personas, eller fiktiva användare, på Facebook. Genom statistik har en så högt representerad medelanvändare som möjligt återskapats. Dessa användare har sedan interagerat med politiska partier. Sedan studeras Facebooks “Gilla sidor”-sidan med en kvantitativ innehållsanalys för att se vad som studsar tillbaka på användaren utifrån den genomförda interaktionen. Centralt i denna undersökning är att förstå den globala debatt om Facebooks roll som politiskt avgörande i det amerikanska presidentvalet som skedde samtidigt som studien genomfördes. Vid studiens startpunkt var filterbubblan något som diskuterats inom forskarvärlden och bland insatta medie-intresserade. När presidentvalet var avgjort kulminerade diskussioner om Facebooks roll som desinformatör genom att falska nyheter spreds för att påverka väljare i olika riktningar. Det fick till följd att Facebooks VD Zuckerberg gick ut med att nya lösningar skulle implementeras för att stävja detta utan att specificera hur. Denna studie har kunnat se förändringar på “Gilla sidor”-sidan som kan få konsekvenser för den politiska debatten på Facebook. Dessa förändringar har däremot inte på något sätt kommunicerats ut av Facebook. Därför tar denna studie även upp problematiken i att studera sociala medier online och efterfrågar en större transparens och förståelse för hur Facebook agerar. Resultaten analyseras utifrån två undersökningstillfällen som visar att Facebook tidigare har lyft upp politiska sidor för användare i hög utsträckning men numera skapar en mer lokalt förankrad “Gilla sidor”-sida. Författarna drar slutsatser om att Facebook i det första undersökningstillfället tydligt politiserade en politiskt aktiv användare medans en icke-politisk person inte tog del av politiska sidor i lika hög utsträckning. Studien visar även att en filterbubbla skapats utifrån blockpolitiska preferenser där mer likgiltig politisk information presenterades för en persona utifrån politiska block. Slutstatser kan dras om att förändringen som studien presenterar kommer få konsekvenser för den roll som Facebook spelat som politiskt samlingsplats. Även om studien enbart fokuserar på en plats på nätverket kan de förändringar som pekas på i uppsatsen göra plattformen till mindre politiskt engagerande hos användare och således få konsekvenser för politisk diskussion i Sverige och potentiellt världen. / This paper is about Facebook’s role in political representation. The goal of the study is to examine the occurrence of filter bubbles on Facebook’s  recommendations-page. This page is called “Like pages” and provides Facebook-users with recommendations of new pages to like and is created by algorithms that take into account personal information of the user, which pages the user has liked earlier, friends on the network and other websites the user has visited. The two latter factors however have been left aside in this study, which focuses instead on personal information and interaction with Facebook-pages.                       Besides the filter bubble-theory, this paper includes theories about “cyberbalkanization”, “echo chambers” and “selective exposure” in order to explain how information can influence and is influenced by people’s choices on the internet. The results of this research are discussed in the light of the large consequences which information has on internet users and society in general.                       The experimental part of the study includes the creating of six fictitious Facebook-profiles with help of several statistics, in order to make the profiles as representative as possible. Those profiles then interact with different political pages from Sweden. That has an impact on the recommendations-page, which subsequently is studied with help of a quantitative content analysis to see what content the user gets back, based on her earlier interactions.                       A central aim of this paper is to understand the global discussion about Facebook’s role as a political influencer in the US-election 2016, which has taken place during the same period of time as this paper has been written. When beginning this research, “filter bubbles” was something that was discussed in science and among media-interested. After the results of the election were final, the discussions about Facebook’s role as a propagator of fake-news culminated and the company was accused to have influenced voters. As a reaction to this, Facebook’s CEO Zuckerberg announced the company will find ways for stopping the distribution of fake-news on Facebook. Those consequences are already visible in this research and possible consequences on a political debate on Facebook are discussed. However, the changes that have been made on Facebook have not been communicated publicly in any way by the company. For this reason this study also discusses problems that can occur studying online-content and makes demands on a higher transparency of how Facebook’s algorithms work.                       The analysis of the results show that Facebook before the changes has recommended its users pages with political content in a much higher extent than after the change, when the recommendations-page is mainly based on local-fixed Facebook-pages. The authors draw the conclusion that Facebook, before the changes, politicized a political active user, while a political inactive user is not presented for political material in the same extent. Even a filter bubble could be observed, based on block-political preferences of the user. The authors agree upon that the changes, Facebook made will have an impact on Facebook’s role as a political forum. Even if this study only focuses on the recommendations-page on Facebook, the changes that Facebook made can make Facebook to a less political platform and potentially affect the democracy in Sweden and all around the world.

Personalisering av webbaserade tjänster är en stor del av dagens digitala vardag. Utan personalisering hade det varit svårt för användare att snabbt hitta det de letar efter då det finns så pass mycket information på webben idag. Det har i tidigare studier framkommit att användare har en bättre inställning till webbsidor som använder personalisering (Lavie et al., 2010). Samtidigt visar andra studier på att användare är oroliga för att det samlas in data om dem (Seungsin et al., 2015). Insamling av personlig data krävs för att personalisering ska gå att genomföra. Därav behandlar denna studie de båda aspekterna oro och inställning för att undersöka sambandet mellan dem. Även kunskap om personalisering undersöks för att se om detta påverkar de andra variablerna.Studien mäter kunskap, inställning och oro för personalisering, insamling av personlig data samt effekter av personalisering. Dessa ställs mot varandra samt att statistiska samband undersöks mellan aspekterna. Studien är genomförd med en kvantitativ metod, med enkät som verktyg. I enkäten deltog 150 stycken respondenter. Resultaten visar att respondenterna generellt är positivt inställda till personalisering av tjänster, de är inte speciellt oroade över insamling av personlig data samt att de har en medelnivå av kunskap. Dessutom visar resultatet på att det finns svaga samband mellan inställning och oro samt mellan inställning och kunskap. Mellan kunskap och oro finns det inga samband att tyda.

Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag som undersöker hur högstadieelever skattar sin egen sök- och källkritiska förmåga. Detta har sedan jämförts med hur de presterar i verkligheten när de söker och värderar information. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan årskurserna 7, 8 och 9. Studien är genomförd med hjälp av en webbenkät där eleverna fått skatta sin egen förmåga i ett antal olika påståenden. Vid sista frågan ska eleverna själva söka information i en aktuell samhällsfråga, ange sina källor och motivera sina val. Resultatet visar att de flesta elever skattar sig som bra eller mycket bra på att söka och granska information på nätet. I verkligheten presterar de dock inte så bra som de själva angett. Få elever har använt fler källor än en och få har även lyckats motivera sina val på ett källkritiskt sätt. Pojkar tenderar att skatta sin egen förmåga högre än flickor. I praktiken syns dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Årskurs 7 både skattar sin förmåga lägst, och presterade lägst, vilket kan förklaras med att de gått i skolan färre år än årskurs 8 och 9. Sammantaget innebär detta resultat att sök och källkritik fortsatt är ett viktigt ämne att undervisa om i den svenska skolan och det finns skäl att fundera på hur detta görs på bästa sätt.

I detta kandidatarbete diskuterar vi ansvar hos utvecklare samt användare när det gäller spridningen av media och filtrering på sociala medier. Med sociala mediers ökade popularitet växer utvecklarnas och användarens ansvarstagande. Många användare uppmanas indirekt till att sprida falsk media för en större publicitet. Vi utgår från Donna Haraway’s begrepp situerad kunskap för att utforska hur media samspelar med användare. Vi använder oss även utav Lucy Suchmans begrepp accountability för att diskutera hur vi som webbutvecklare bär ansvar för hur vår plattform används och hur användare är accountable för källkritik och den spridning de utför. Vår gestaltning undersöker hur utvecklare och användare inom sociala medier kan fördjupa sin förståelse för olika typer av källor på sociala medier. Gestaltningen är utformad som ett socialt medium och ska ge användarna en tankeställare om filterbubblan. För att utveckla vidare på gestaltningen har vi gjort användartester. Resultatet och diskussionen av användartesterna visar hur bra användare förstår det budskap om filterbubblan och filtrering som sker på sociala medier.

Studien undersöker hur ungdomar som växt upp i en digital värld förhåller sig källkritiskt tillinformation de tar del av på digitala plattformar, hur medvetna de är angående personaliseringen påinternet och hur det påverkar deras flöde. Syftet med studien är att ta reda på hur unga förhåller sig tilloch upplever de uppkomna effekterna som följd av deras användande. Vidare diskuterar studien hurungdomar värderar olika typer av källor och vad deras erfarenheter eller upplevelser är av detpåverkade flödet.Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod genom tre stycken fokusgrupper. Empirinutgörs av datainsamling via samtal med fokusgrupper om fyra deltagare vid tre olika tillfällen. Varjesamtal varade mellan 45 - 60 minuter.Resultatet visar att respondenterna märkt av att deras flöde personaliserats men att de inte vet varföreller hur det går till. Vidare visar också resultatet att samtliga respondenter upplever att de är väldigtkällkritiska och att de pratar mycket om värdet av källkritik i skolan, men då endast förankrat tillfaktasökande. I diskussionerna togs det upp hur användaren också kan eller bör ha källkritik gentemotinfluencers, olika nyhetssajter och privatpersoner. / The study examines how young people who grow up in a digital world relate to critical information tothe information they take on digital platforms, how aware they are about personalization on theinternet and how it affects their flow. The purpose of the study is to find out how young people arerelated to and experience the effects that arise from their use. Furthermore, the study discusses howyoung people value different types of sources and what their experiences or experiences are from theinfluenced flow.The survey was conducted with a qualitative method through three focus groups. The empirical dataconsists of a collection via conversation with focus groups of four participants on three differentoccasions. Each call lasted between 45 - 60 minutes.The result shows that respondents noticed that their flow was personalized but that they do not knowwhy or how they are. Furthermore, the result shows that all respondents feel that they are very sourcecriticaland that they talk a lot about the value of source criticism in school, but then only anchored tothe fact-finding requests. In the discussions it was raised how the user may or should have sourcecriticism against influencers, different news sites and individuals.

Filterbubblor är för många fortfarande en relativt okänd process som ändå pågåroavbrutet när vi använder exempelvis sociala medier. Uppsatsen söker att undersökaunga människors vanor på sociala medier, om de känner att de begränsas, deras kunskapi ämnet filterbubblor och dess kopplingar till begränsningar genom personalisering, ochdemokrati. Uppsatsens urvalsgrupp är män och kvinnor mellan 18 och 28 år. Genom 15enskilda intervjuer i kombination med kvalitativ textanalys har vi kommit fram till attanvändarna känner att de begränsas av sociala medier och att det anses vara ett problem.Många användare ansåg också att filterbubblor skulle kunna vara ett hot mot demokrati.Dessutom har vi kommit fram till att kunskapen om filterbubblor bland respondenternaär bristande, om än inte obefintlig. De är däremot överlag mindre intresserade av attändra sina vanor för att motarbeta digital isolering och polarisering, även om deerkänner att förändrade vanor hade gynnat dem. Konsekvenserna av fortsattbegränsning är att vi kommer att glida ifrån varandra än mer. Det kommer att leda tillett mer hätskt politiskt klimat och mer oförståelse för sådant och sådana som ärannorlunda än oss själva. / The making of filter bubbles occurs every time we use social media, although for a lotof people it's still a relatively unknown process. This paper analyzes young people'shabits on social media, if they feel restricted, their knowledge about filter bubbles andtheir connections to restrictions through personalization, and democracy. In this paperwe have sampled men and women between the ages of 18 and 28. After conducting 15individual interviews, we've come to the conclusion that young users feel restricted onsocial media and that they think it could be a problem. Many users considered filterbubbles to be a possible threat to democracy. We've also found that the knowledgeabout filter bubbles among the interviewees is lacking, though not non-existent. Despitethese findings, users are not very interested in changing their habits to combat digitalisolation and polarization, even though many admitted that it would be beneficial tothem. The consequences of continuing restriction is both isolation and polarization. Thiscould lead to a more rancorous political climate and a diminishing tolerance of thingsand people who are different from us.

Detta kandidatarbete fokuserar på ideologisk polarisering som orsak till den stora mängden falsk information som har spridits den senaste tiden. Jag undersöker hur selektiv exponering och filterbubblor har bidragit till att den ideologiska polariseringen har följt med in på webben, och hur nyhetsfeed har agerat som en grogrund för detta. I ett försök till att minska den ideologiska polariseringen i nyhetsfeed skapade jag en webbapplikation i form av ett nyhetsfeed med nyhetsartiklar som med hjälp av algoritmer låter användaren se utanför sin filterbubbla för att balansera nyhetsfeedet mellan flera olika nyhetskällor. / This bachelor thesis focuses on ideological polarization as cause for the vast amount of false information that have been spread lately. I examine how selective exposure and filter bubbles have contributed to the ideological polarization that followed into the web, and how newsfeed have been acting as a breeding ground for this. In an attempt to reduce the ideological polarization in newsfeed I created a web application in the form of a newsfeed with news articles, that with the help of algorithms let the user see beyond its filter bubble to balance the newsfeed between different news sources.

The aim of this thesis is to study how students perceive and handle internet’s continuous flow of information in everyday life, through news report, social media and targeted advertising. By examining the students attitudes and thoughts about the extent to which they find the information they meet relevant this study seeks to understand how they find what is relevant to them and how they limit the intake of information by different combinations of selection processes. For this purpose interviews were carried out with seven university students from different fields and levels. Three categories of theories about selection processes serves as a theoretical framework for the analysis and results. The categories are referred to as external, personalized and personal factors. The external factors include gatekeeping theory, news valuation and agenda theory and the personalized factors include theories about filter bubbles and echo chambers. The personal factors include strategies to avoid information overload such as filtering and withdrawing, it also includes satisficing as a stop rule for information seeking.  The study shows that the three categories of selection processes are affected by emotional factors referred to as simplicity, interest and sensation. These drives the student to get more deeply informed. The students attitudes towards personalized information shows to be divided between if it should be more firmly adapted to each individual, or if that would increase the feeling of being monitored. In the students reflections regarding saved information emerges three feelings of negativity described as reluctance, lack of control and unease. Despite these feelings of negativity the phenomenon is accepted. Seeing that the alternative is disconnecting from modern society and life, acceptance shows to be the most reasonable alternative.

Serendipity innebär ett överraskande, lyckligt utfall som introducerar en ny upptäckt av värde för användaren. Till skillnad från dagens algoritmer, som ofta enbart ger rekommendationer baserat på relevans, innefattar design för serendipity fler komponenter för att göra innehåll på sociala medier intressant för användaren. Serendipity beskrivs därför i flera studier som ett lovande sätt för att öka chansen att användare tar del av innehållet. I dagens sociala medier introduceras allt kraftfullare algoritmer för att personalisera innehåll. Detta kan medföra att användaren inte ser tillräckligt varierad information, och riskerar att få en dålig förståelse om varierande åsikter. För att förebygga detta ämnar studien undersöka hur design för serendipity kan användas för att öka användares bredd av exponering av innehåll, även kallat exponeringsvariation. Baserat på den identifierade litteraturen gällande serendipity formulerades tre designförslag, vilka sedan designades in i en prototyp. Designförslagen berör behovet av ett varierat innehåll genom användningen av existerande sociala kontaktnät som kan användas för att uppnå detta, behovet av ett upplevt värde för användaren och användarens behov av kontroll. Då tidigare studier gällande serendipity har identifierat en brist på utvärderingar med användare skapades en prototyp över ett alternativt informationsflöde på Facebook. Informationsflödet har konstruerats i syfte att exponera användarna för nytt och oväntat innehåll och skapa förutsättningarna för att serendipity ska uppstå. Informationsflödet har sedan utvärderats med användare och visar att de upplevt variationen som positiv samt en känsla av kontroll kopplat till större valfrihet. Användningen av designförslagen har således visat hur de kan främja användares exponeringsvariation och även möjliggör för serendipity att inträffa. / Serendipity means a surprising, happy outcome that introduces a new discovery of value for the user. Unlike today's algorithms, which often only provide recommendations based on relevance, serendipity design includes more components to make social media content interesting to the user. Serendipity is therefore described in several studies as a promising way to increase the chance that users take part in the content. Today's social media introduces increasingly powerful algorithms for personalizing content. This can result in users not seeing sufficiently diverse information, and a risk of gaining a poor understanding of varying opinions. To prevent this, we intend to investigate how design for serendipity can be used to increase users' breadth of content exposure, also called diversity exposure. Based on the identified literature regarding serendipity, three design proposals were formulated, which were then designed into a prototype. The design proposals concern the need for a diverse content through the use of the users existing social networking contacts that can be used to achieve this, the need for a perceived value for the user and the user's need for control. As previous studies regarding serendipity have identified a lack of evaluations with users, a prototype was created of an alternative information feed on Facebook. The feed has been designed with the aim of exposing users to novel and unexpected content and creating the conditions for serendipity to arise. The information feed has since been evaluated with users and shows that they have experienced the variation as positive and a sense of control linked to greater freedom of choice. The use of the design proposals has thus shown how they can promote users' diversity exposure and also enable serendipity to occur.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur filterbubblor och ekokammare skapar politisk polarisering. För att uppnå detta syfte appliceras en diskursanalys på debatten om koranbränning. Trådar på Flashback forum och kommentarsfält på Twitter undersöks för att urskilja eventuella retoriska strategier, diskursiva yttringar och sociokulturella aspekter som kan bidra till polarisering. För att uppnå detta appliceras Fairclough’s tredimensionella modell för att utföra en kritisk diskursanalys av innehållet på de definierade filterbubblorna / ekokammarna. / The aim of this study is to analyze how filterbubbles and echochambers affects political polarization. A discourse analysis will be applied on the debate that has broken out due to recent burnings of Qurans. More specifically, this method will be applied on Twitter and Flashback to study rhetorical strategies, discursive utterances and sociocultural views that is affecting polarization. Fairclough’s three-dimensional model will be applied to perform a critical discourse analysis on the defined filterbubbles / echochambers.