This study aims to analyse the changes in the capital structure of Swedish real estate companies over the past five years, with a particular focus on the period 2022-2023, characterised by the policy interest rate increasing from zero to 3.5 percent. The study further explores the potential risks these companies face concerning interest rate exposure and liquidity. The research process involves a comprehensive literature review, quantitative analysis of financial key figures, and qualitative interviews with banks and consultants in the real estate market. The findings suggest that the capital structure of real estate companies is highly influenced by the cost of capital and the companies’ credit ratings. While large companies with the highest credit ratings have coped with increased capital costs in the bond market and continue issuing bonds, remaining investment grade companies have turned to the bank sector as the prices in the bond market have increased. Increased competition in bank financing has made the banks more selective, prioritising existing customers and making it challenging for high-yield and non-existing bank customers to secure debt. The high demand for bank financing further opens up possibilities for alternative financing to increase market shares. As a consequence of escalated risk in the real estate sector, financiers are increasing credit margins and implementing stricter credit terms. A key factor for assessing the risk in today’s market is the capability of the cash flow to cover the rising cost of capital, exposing the low- yielding residential segment. To mitigate liquidity risk, the findings suggest an increased need for equity and expected share issuance and asset sales. However, a stress test conducted based on the Interest coverage ratio suggests that the real estate market is able to handle additional interest rate increases, not facing alarming distress until interest rates increase by an additional 3%. By examining theories such as the Pecking Order and Trade-off Theory, this research contributes to the existing literature, shedding light on the evolving capital structure of Swedish real estate companies and the impact of interest rate fluctuations on financing strategies and risk evaluation. / Denna studie syftar till att analysera trender i svenska fastighetsbolags kapitalstruktur under de senaste fem åren, med fokus på perioden 2022-2023, färgad av höjningar i Riksbankens styrränta från noll till 3.5%. Studien utforskar även potentiella risker för fastighetsbolag avseende ränta och likviditet. Forskningsprocessen inkluderar en omfattande litteraturgenomgång, kvantitativ analys av finansiella nyckeltal och kvalitativa intervjuer med banker och konsulter på fastighetsmarknaden. Resultaten antyder att kapitalstrukturen för fastighetsbolag i hög grad påverkas av kapitalkostnad och företagens kreditbetyg. Medan stora företag med högsta kreditbetyg har kunnat hantera ökade kapitalkostnader på obligationsmarknaden och fortsätter att emittera obligationer, har återstående företag med investment grade rating vänt sig till banksektorn när priserna på obligationsmarknaden har ökat. Ökad konkurrens för bankfinansiering har gjort bankerna mer selektiva, med prioritet för befintliga kunder, vilket har gjort det utmanande för high-yield betygsatta och icke-existerande bankkunder att säkra skulder. Den höga efterfrågan på bankfinansiering öppnar också upp möjligheter för alternativ finansiering att öka i marknadsandel. Som en följd av ökad risk inom fastighetssektorn ökar finansiärer kreditmarginalerna och inför striktare kreditvillkor. En viktig faktor för att bedöma risken på dagens marknad är förmågan hos kassaflödet att täcka den stigande kapitalkostnaden, vilket exponerar det lågavkastande bostadssegmentet. För att minska likviditetsrisken antyder resultaten ett ökat behov av eget kapital och förväntade aktieemissioner och försäljningar av tillgångar. Studien inkluderar ett stresstest genomfört baserat på räntetäckningsgraden, vilket emellertid antyder att fastighetsmarknaden klarar av ytterligare räntehöjningar och uppnår ordentliga finansiella svårigheter först vid en räntehöjning på ytterligare 3 procentenheter från dagens läge. Genom att undersöka teorier som Pecking Order och Trade-off Theory bidrar denna forskning till befintlig litteratur och belyser den utvecklande kapitalstrukturen för svenska fastighetsbolag samt påverkan av räntefluktuationer på finansieringsstrategier och riskbedömning.

Denna studies syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk i svenska onoterade aktiebolag. Tidigare forskning har riktats mot noterade aktiebolag och då huruvida det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och företags finansiella- respektive rörelserisk. Dessa två komponenter utgör tillsammans total risk varför det ter sig intressant att undersöka hur denna påverkas av andel kvinnliga styrelseledamöter. Utifrån detta formas studiens tre hypoteser, vilka är att det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk, respektive finansiell risk samt rörelserisk i ett svenskt onoterat aktiebolag. Studien genomförs i positivistisk tradition, och därmed utförs statistiska tester utifrån kvantitativ data. Detta för att kunna urskilja ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln, total risk, och den oberoende variabeln andel kvinnliga styrelseledamöter. Den empiriska datan samlas in via databasen Retriever, där information från onoterade aktiebolags årsredovisningar samlas in för bokslutsåret 2015.   Studiens resultat visar ett mycket svagt positivt samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk- respektive finansiell risk samt rörelserisk. Följaktligen förkastas studiens samtliga nollhypoteser. Sambanden mellan beroende och oberoende variabel är dock mycket svaga, vilket gör att resultaten skiljer sig från en svensk studie på svenska noterade aktiebolag av Adams och Funk (2012). Studien lämnar bidraget att andel kvinnliga styrelseledamöter inte har någon betydande inverkan på total risk i svenska onoterade aktiebolag.   Denna studie undersöker endast ett bokslutsår. Förslag till vidare forskning är därmed att undersöka en längre tidsperiod för att således jämföra flera bokslutsår med varandra. Studien finner att kontrollvariabeln, bolagets ålder, har störst inverkan i samtliga regressioner och ytterligare förslag till vidare forskning inom området är därmed att undersöka sambandet mellan bolagets ålder med de olika riskmåtten. / The aim of this study is to examine a possible correlation between the proportion of women on corporate boards and firm risk in an unlisted Swedish corporation. Recent studies have focused on listed companies, and whether there is a correlation between the proportion of women on corporate boards and financial risk respectively business risk. These two measures of risk together defines as firm risk. How women effect firm risk is therefore by interest to investigate further. This study is computed with a positivistic approach through statistical tests and analysis to discover an eventual correlation between the proportion of women on corporate boards and firm risk in an unlisted Swedish corporation. All empirical data is collected from the database Retriever The results of this study show that the proportion of women on corporate boards correlates with the firm, financial- and business risk correlates in Swedish unlisted corporations. Whether the results actually show a greater impact in practice can be further discussed. The contribution of this study is therefore that the gender diversification does not impact the firm risk in Swedish unlisted corporations. For future studies we suggest to do more research on how the time aspect impact the relation between women on corporate boards and firm risk. As a suggestion, the age of the corporations can be examined, since this factor had the greatest impact on the risk measures.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om införandet av lag (SFS 2016:947) påverkat omfattningen av företags hållbarhetsredovisning och om faktorerna finansiell risk, lönsamhet, storlek och bransch kan förklara frivillig hållbarhetsredovisning. Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosfin och med ett deduktivt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs på 142 årsredovisningar från 2018 respektive 2015 för att undersöka mängden redovisad hållbarhetsinformation. En multipel regressionsanalys görs för att fastställa vilka faktorer som påverkar mängden hållbarhetsredovisning. Resultat & slutsats: Studien kom fram till att företagen redovisade mer hållbarhetsinformation 2018 jämfört med 2015 och att lagen haft en påverkan, samt att det finns ett samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och faktorerna storlek och bransch. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap om vad som förklarar frivillig hållbarhetsredovisning, men även kunskap om regleringens påverkan. Det praktiska bidraget är kunskap om hur mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag påverkas när det regleras. Det ger därmed en indikation på hur effekten av reglering skulle se ut i länder med liknande redovisningstradition som Sverige. Förslag till fortsatt forskning: I vidare forskning föreslås att göra en liknande studie med företag verkande i andra länder, men även icke-noterade eller statligt ägda företag. Denna studie har undersökt hållbarhetsredovisningens kvantitet och det skulle därmed vara intressant att undersöka hur kvaliteten påverkas av reglering. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att arbeta mer med innehållsanalysen för att uppnå ett mer trovärdigt resultat av redovisningsmängd. / Aim: The aim of this study is to investigate whether law (SFS 2016: 947) has affected the extent of sustainability reporting and whether the factors financial risk, profitability, size and industry can explain voluntary sustainability reporting. Method: The study is based on the positivist research philosophy and with a deductive approach. A content analysis is conducted on 142 annual reports from 2018 respectively 2015, to investigate the amount of sustainability information reported. A multiple regression analysis is conducted to determine which factors affect the amount of sustainability reporting. Result & Conclusions: The study found that the companies reported more sustainability information in 2018 compared to 2015 and that the law had an impact, and that there is a connection between the amount of sustainability reporting and the factors size and industry. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is an increased knowledge of what explains voluntary sustainability reporting, but also knowledge about the impact of regulation. The practical contribution is knowledge of how the amount of sustainability reporting in Swedish companies is affected when regulated. It thus gives an indication of what the effect of regulation would look like in countries with a similar accounting tradition as Sweden. Suggestions for future research: In further research, it is suggested to do a similar study with companies operating in other countries, but also unlisted or state-owned companies. This study has examined the quantity of sustainability reporting and it would therefore be interesting to investigate how the quality is affected by regulation. Further proposals for continued research are to work more with the content analysis to achieve a more credible result of the accounting.

Bakgrund: Relationen mellan avkastning och risk har länge varit debatterad. Den klassiska modellen Capital Asset Pricing Model, CAPM, är en av standardmodellerna inom finans. CAPM har dock brister och kompenserar inte investerare för den företagsspecifika risken som tas. Senare forskning har visat på att det är den företagsspecifika risken som utgör den största delen av total aktierisk och har fortsatt att öka under de tre senaste decennierna. Detta medför att det finns ett intresse att undersöka och analysera sambandet mellan den interna risken som företag har och den aktievolatilitet som återfinns på marknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan företags interna risk i form av nyckeltal och aktievolatilitet på svenska noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2007 till 2018. Studien kommer att specifikt undersöka sambandet mellan två typer av risk; finansiell risk och operationell risk. Metod: För att uppnå syftet med studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka och analysera två dataset bestående av aktievolatilitet och nyckeltal baserad på data från kvartalsrapporter. Studien har använt en obalanserad paneldata av kort karaktär. Resultat: Studiens resultat tyder på att omkring hälften av aktievolatilitet kan förklaras av den interna risken. Intressant är att resultaten även indikerar att investerare värderar den finansiella och operationella risken som lika värdefulla vid bedömningen av den interna risken. Författarnas slutsats blir att den företagsspecifika risken har en relativt stor påverkan på aktievolatilitet och att det är värt i framtiden att diskutera hur investerare adekvat ska kompenseras för den faktiskt tagna risken. / Background: A long debated area within financial theory is the relationship between risk and return. The classic Capital Asset Pricing Model, CAPM, has long been the preferred model within finance. CAPM is however not without its flaws and do not compensate the investors for the idiosyncratic risk that is taken. Recent research has suggested that it is the idiosyncratic risk that is the main driver of the total risk in stock volatility, and that the impact of this risk have continued to increase over the last three decades. Considering this, it is of interest to examine and analyze the relationship between the internal risk of companies and the stock volatility reflected on the market. Aim: The aim of this study is to examine and analyze the effect the internal risk, in the form of key ratios, has on stock volatility on Swedish public companies listed on Nasdaq OMX Stockholm during the time period of 2007 to 2018. The study will especially focus on two types of internal risk; financial risk and operational risk. Methodology: This study has used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of the study. The study has used an unbalanced panel data of short character to examine and analyze the datasets consisting of stock volatility and data retrieved from quarterly reports. Results: The results indicate that approximately half of the stock volatility can be attributed to the internal risk. The results further indicate that investors value the financial and operational risk equally when assessing the internal risk in the company. The authors conclusion from the study is that the idiosyncratic risk has a relatively large effect on stock volatility and that a future discussion, about the compensation investors receive is adequate to the actual risk that is taken, is needed.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Gustav Johannesson och Martin Westport Handledare: Andreas Stephan Medbedömare: Anna Stafsudd Titel: Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag Bakgrund: Företags sociala ansvar har ständigt funnits på företagsagendan under senaste åren efter ökade globala utmaningar och större påtryckningar från intressenter. Man kan se allt större risker som är kopplade till företags hållbarhetsarbete. Med bakgrund till detta finns det ett stort intresse och en uppåtgående trend kring hållbara investeringar där Norden är ledande inom området. Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan Corporate Social Performance, både på en sammanslagen och individuell nivå, och finansiell risk. Metod: Genom den deduktiva forskningsansatsen och den kvantitativa forskningsstrategin som är baserad på paneldata testar författarna sina hypoteser. Författarna bygger sina hypoteser på intressentteorin och riskhanteringsteorin som testas med ett nordiskt urval på 144 företag under tidsperioden 2002-2016. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan Corporate Social Performance och finansiell risk. Det finns även ett negativt samband mellan företags sociala prestationer och finansiell risk. Detta är i linje med författarnas förväntningar. Däremot visar resultatet inga samband mellan företags miljömässiga och styrningsmässiga prestationer och deras finansiella risk. / Degree Project, The Business Administration and Economics Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University Authors: Gustav Johannesson and Martin Westport Supervisor: Andreas Stephan Co-assessor: Anna Stafsudd Title: The relationship between Corporate Social Performance and Financial Risk - A quantitative study that examines Nordic companies Background: Corporate Social Responsibility has been on the corporate agenda in recent years following increased global challenges and greater pressure from stakeholders. One can see more risks associated with corporate sustainability. This has led to a great interest globally and an upward trend in Socially Responsible Investing where the Nordic region is at the leading edge. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between Corporate Social Performance, both at a combined and an individual level, and financial risk. Method: Through the deductive research approach and the quantitative research strategy that is based on panel data, the authors test their hypotheses. The authors base their hypotheses on stakeholder theory and risk management theory and test them with a Nordic sample of 144 companies over the period 2002-2016. Conclusion: The study results show that there is a negative relationship between Corporate Social Performance and financial risk. There is also a negative relationship between social performance and financial risk. This is in line with the authors’ expectations. However, the results show no relationship between companies’ environmental and governance performance and their financial risk.

Bitcoin är en teknologi som har blivit allt mer etablerad i det svenska samhället. Trots att så pass många känner till teknologin är det fortfarande väldigt få som använder den. Denna studie ämnar undersöka vad som påverkar det svenska folkets acceptans av Bitcoin med hjälp av det teoretiska ramverket TAM, samt med tillägg för finansiell risk och med ett fokus på demografiska variablers (externa faktorers) påverkan på acceptansen. En kvantitativ surveyundersökning genomfördes genom en webbenkät, där totalt 204 respondenter deltog. Resultaten från enkäten analyserades med hjälp av dataanalysmetoden PLS-SEM vilket visade att upplevd användarnytta hade en signifikant positiv påverkan på en individs attityd mot Bitcoin. Vidare visade studien en signifikant positiv koppling mellan den upplevda användarvänligheten och den upplevda nyttan av Bitcoin. Dock fann studien att de testade externa faktorerna samt att tillägget av finansiell risk inte hade någon signifikant påverkan på resultatet. / Bitcoin is a technology that has become increasingly established in Swedish society. Despite the fact that so many people know about the technology, very few actually use it. This study aims to investigate what affects the Swedish people's acceptance of Bitcoin using the theoretical framework TAM, as well as with additions for financial risk and with a focus on the influence of demographic variables (external factors) on acceptance. A quantitative survey was conducted using a web survey, in which a total of 204 respondents participated. The results from the survey were analyzed using the data analysis method PLS-SEM, which showed that perceived usefulness had a significant positive impact on an individual's attitude towards Bitcoin. Furthermore, the study showed a significant positive link between an individual's perceived ease of use and their perceived usefulness of Bitcoin. However, the study found that the tested external factors and that the addition of financial risk had no significant impact on the result.

This thesis examines the risk profile of Electronically Traded Funds and the dependence of the ESG rating on risk. 527 ETFs with exposure globally were analyzed. Risk measures considered were Value-at-Risk and Expected Shortfall, while some other metrics of risk was used, such as the volatility, maximum drawdown, tail dependece, and copulas. Stress tests were conducted in order to test the resilience against market downturns. The ETFs were grouped by their ESG rating as well as by their carbon intensity. The results show that the lowest risk can be found for ETFs with either the lowest ESG rating or the highest. Generally, a higher ESG rating implies a lower risk, but without statistical significance in many cases. Further, ETFs with a higher ESG rating showed, on average, a lower maximum drawdown, a higher tail dependence, and more resilience in market downturns. Regarding volatility, the average was shown to be lower on average for ETFs with a higher ESG rating, but no statistical significance could be found. Interestingly, the results show that investing sustainably returns a better financial performance at a lower risk, thus going against the Capital Asset Pricing Model. / Denna studie undersöker riskprofilen för elektroniskt handlade fonder och sambandet mellan risk och hållbarhetsbetyg. 527 ETF:er med global exponering analyserades. De riskmått som användes var Value-at-Risk och Expected Shortfall, och några andra mått för risk användes, däribland volatilitet, största intradagsnedgång, samband i svansfördelning, och copulas. Stresstest utfördes för att testa motsåtndskraften i marknadsnedgångar. ETF:erna grupperades med hjälp av deras hållbarhetsbetyg och deras koldioxidintensitet. Resultatet visar att lägst risk finns i ETF:er med högst respektive lägst hållbarhetsbetyg. Generellt har ETF:er med högre hållbarhetsbetyg en lägre risk, med endast viss statistisk signifikans. Därtill har ETF:er med högre hållbarhetsbetyg, i genomsnitt, en lägre största intradagsnedgång, högre samband i fördelningssvansarna och är mer motståndskraftiga i marknadsnedgångar. Volatiliteten är i genomsnitt lägre desto högre hållbarhetsbetyget är, men detta resultat saknar statistisk signifikans. Ett intressant resultat är att om man investerar hållbart kan man få en högre avkastning med en lägre risk, vilket går emot Capital Asset Pricing Model.

This project aims to analyze the risk measures Value-at-Risk and Conditional-Value-at-Risk for three stock portfolios with the purpose of evaluating each method's accuracy in modelling Black Swan events. This is achieved by utilizing a parametric approach in the form of a modified (C)VaR with a Cornish-Fisher expansion, a historic approach with a time series spanning ten years and a Markov Monte Carlo simulation modeled with a Brownian motion. From this, it is revealed that the parametric approach at the 99\%-level generates the most favorable results for a 30-day-(C)VaR estimation for each portfolio, followed by the historic approach and, lastly, the Markov Monte Carlo simulation. As such, it is concluded that the parametric approach may serve as a method of evaluating a portfolio's exposure to Black Swan events. / Denna rapport syftar till att analysera riskmåtten Value-at-Risk och Conditional-Value-at-Risk för tre aktieportföljer med målet att utvärdera respektive metods precision i att modellera Black Swan-händelser. Detta uppnås genom att utnyttja en parametrisk metod som tar formen av en modifierad (C)VaR med en Cornish-Fisher-utveckling, en historisk metod med en tidsserie som sträcker sig tio år, och en Markov Monte Carlo-simulering modellerat med en Brownian Motion. Från detta påvisas det att den parametriska metoden vid en 99\%-ig nivå genererar de mest rättvisande resultaten för en 30-dagars-(C)VaR-estimering för respektive portfölj, följt av den historiska metoden och, till sist, Monte Carlo-simulering. På så sätt dras slutsatsen att den parametriska metoden skulle kunna tjäna som en metod för att utvärdera en aktieportföljs exponering till Black Swan-händelser.

In January 2019, a new leasing standard called IFRS 16 was implemented because of the criticism received by the previous leasing standard, IAS 17. The main criticism of the previous standard was that significant assets were not being correctly reported on the balance sheet. The new standard requires that previous operating leases are now reported as a right-of-use asset and a lease liability on the balance sheet. IFRS 16 has resulted in a change to the financial position of companies, with the retail sector expected to see significant changes in key financial ratios. The purpose of the study was to increase understanding of the effects the new standard has on the risks and profitability of the retail sector. The study collected data from 44 companies operating in Scandinavia and key financial ratios were examined. Three comparison groups were selected to increase understanding of the differences between the various sectors. The Scandinavian retail sector's ROA, ROE, solidity, and leverage ratios showed significant changes after the implementation of IFRS 16. The financial risk, operating risk and profitability of the Scandinavian retail sector were indirectly affected as these are measured using the key financial ratios used in the study. The analysis model used in the study showed differences between the comparison groups, with the retail and air transport sectors having the greatest impact of the new standard. The study's conclusion is that the risks and profitability of the Scandinavian retail sector have changed after the implementation of IFRS 16, as the selected key financial ratios showed significant changes. / I januari 2019 beslutades det att en ny leasingstandard vid namn IFRS 16 skulle implementeras som en följd av den kritik den tidigare leasingstandarden IAS 17 fått motstå. Kritiken mot den tidigare standarden var till stor del att väsentliga tillgångar inte redovisades korrekt i balansräkningen. Den nya standarden innebär att de tidigare operationella leasingavtalen nu ska redovisas som en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld i balansräkningen. IFRS 16 innebär att företagens finansiella ställningen förändras, där detaljhandeln är en av de sektorerna som förväntas få störst förändringar i nyckeltalen. Syftet med studien är att beskriva hur implemeteringen av IFRS 16 har påverkat den skandinaviska detaljhandelns risker och lönsamhet. Studien har genomförts med hjälp av datainsamling från 44 bolag verksamma inom Skandinavien och väsentliga nyckeltal har undersökts. Tre jämförelsesektorer valdes ut för att skapa en ökad förståelse i skillnaderna mellan de olika sektorerna. Den skandinaviska detaljhandelns ROA, ROE, Soliditet och skuldsättningsgrad visade väsentliga förändringar efter implementeringen av IFRS 16. Den finansiella risken, rörelserisken och lönsamheten för den skandinaviska detaljhandeln fick indirekt en påverkan eftersom dessa mäts med hjälp av de använda nyckeltalen. Analysmodellen som studien använde sig av visade skillnader mellan jämförelsesektorer där detaljhandeln samt flygtransport har påverkats mest av implementeringen av den nya standarden. Studiens slutsats är att den skandinaviska detaljhandelns risker och lönsamhet, har förändrats efter implementeringen av IFRS 16 eftersom de utvalda nyckeltalen visade på signifikanta förändringar.

<p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, <em>Rt</em> och <em>Re</em>. Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och <em>t</em>-test.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och <em>t</em>-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som <em>Re</em>. Studien visar även att det finns inget samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal eller <em>Rt</em>. Valet av finansiell risk fungerar alltså som finansieringsstrategi i verkligheten om lönsamheten är definierad som <em>Re</em>.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Resultaten påvisade att det finns samband mellan finansiell risk och <em>Re</em> precis som teorin förespråkar.</p>