Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en år 7-9 skola har jag undersökt hur flickors datoranvändning kan se ut. För att få en helhetsbild av situationen har jag också gjort jämförelser med pojkars datoranvändning. Det jag funnit är att det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning. Jag har också sett att flickorna ligger efter pojkarna när det gäller datorvana. Detta på grund av att flickorna i en mindre omfattning än pojkar väljer datorn som aktivitet på sin fritid.

I mitt examensarbete har jag undersökt om lärare anser att det finns skillnader i flickors och pojkars beteende och om de, om så är fallet, upplever att de bemöter elever olika på grund av detta. Jag ville också veta om de har sett sig föranledda att utverka strategier för att utjämna eventuella skillnader och om de anser att flickor och pojkar är jämställda i undervisningssituationen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare som undervisar i år 3-6. I litteraturgenomgången redovisar jag en del av de tidigare rön som finns i ämnet. De beskriver i stora drag att pojkar åtnjuter mer av lärarens uppmärksamhet i undervisningssituationen på flickornas bekostnad, att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att de blir bemötta på olika sätt beroende av könstillhörighet och att de för det mesta inte är jämställda i undervisningssituationen. I min undersökning framkommer att lärare anser att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att undervisningssituationen inte är jämställd mellan flickor och pojkar och att lärarna har sett sig föranledda att ha vissa strategier för att befrämja ett jämställt klassrumsklimat.

Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet. De hade antingen ingen lust att yttra sig eller så vågade de inte yttra sig av rädsla för att säga fel eller för att bli retade och kallade för"stud"eller"fjäskis". De flesta av tjejerna var medvetna om att de inte yttrade sig så ofta i klassrummet. Tjejerna tyckte också att pojkarna var de som pratade mest i klassrummet och flera tyckte att det var jobbigt att arbeta för att det var så stökigt och pratigt.

Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags– och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har varit, dels genusteorin där Hirdmans genussystem fått fungera som analysverktyg, dels tre förklaringsmodeller för att undersöka vilka orsaksförklaringar som ges till depressionerna: sociokulturella, psykosocial och biologiska/genetiska. Diskursanalysen ligger till grund för hela denna studie där den kritiska diskursanalysens fått utgöra uppsatsens analytiska ram. Resultatet visar att de biologiska/genetiska och psykologiska orsaksförklaringarna dominerar i tidningarna samt att avsaknaden av ett genusperspektiv är stort. Tidningarnas framställningar bidrar därmed stort till att reproducera genussystemet men även till att skapa psykisk ohälsa.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till unga flickors hälsa? Metod Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9. Totalt skedde fyra intervjuer, två på vardera skola. Respondenterna var en skolpsykolog, skolsyster, en kurator och skolsyster. Intervjufrågorna var inriktade mot faktorer som bidrar till ohälsa i år 9. Som analysredskap har vi använt oss av Thomas Scheffs teori samt Robert Karasek och Töres Thorells krav-stöd-kontrollmodell, vilket redovisas i diskussionsdelen. Det externa bortfallet i vår undersökning uppgick till 13.9 %, inget internt bortfall förekom. Resultat Studiens resultat visar att sociala faktorer, ett nätverk av vänner och en bra relation till familjen är viktiga faktorer för flickors välmående. Även träning/motion, att ha fritidsintressen, att sova och äta rätt/bra ansågs av dessa flickor som viktigt för deras hälsa. Resultatet visade även att det sociala var den faktor som dessa flickor trodde var viktigast för andra flickors välmående i deras ålder. I intervjuerna med elevvårdspersonal framträder flera faktorer till ohälsa hos unga flickor såsom höga krav, otrygg hemmiljö, skönhetsideal och mobbning, press från vänner eller brister i det sociala umgänget. I intervjuerna kunde även urskiljas att en trygg relation till familjen, ett bra socialt nätverk, en meningsfull fritid, trivsel och rimliga krav i skolan som en bra grund till flickors hälsa. Slutsats Att ha en god relation till familjen och ett tryggt hem samt goda vänskapsrelationer är de faktorer flickor i år 9 anser sig må bra av. Det är även missförhållanden inom dessa områden som skapar ohälsa bland flickorna. Slutsatsen är att de sociala relationerna är den mest avgörande faktorn till hälsa för flickorna i vår studie.

Denna undersökning avser att belysa flickor som gjort könsbrytande val till gymnasiet. Antalet flickor som gör könsbrytande gymnasieval har ökat något de senaste åren. Enligt vägledningsteorin Social Cognitive Career Theory, SCCT, gör individer ”karriärval” utifrån sin subjektiva prestationsförmåga, den s.k.”self-efficacy”. Beroende av hur individen uppfattar sin egen förmåga och värderar sig själv, vidgas eller minskas handlingsutrymmet. Genom en enkätundersökning ville vi se om flickor som väljer byggprogrammet på gymnasiet har en stark självkänsla, ”self-efficacy” enligt SCCT. Studien omfattar 28 flickor som går på gymnasiets byggprogram i Stockholms län. Av resultaten i studien kan ett mönster ses av hög grad av självvärdering hos de flickor som gjort ett annorlunda val till gymnasiet. Av studien kan också utläsas att flickorna har haft ett starkt stöd från sina föräldrar i sitt otraditionella gymnasieval. Som studie- och yrkesvägledare är denna uppsats viktig för att öka förståelsen för de faktorer som kan påverka könsneutrala karriärval. This survey intends to elucidate girls that have made gender-breaking choices to the upper secondary school. The number of such female students has slightly increased the last years. According to the guidance theory Social Cognitive Career Theory, SCCT, individuals make career choices according to their subjective performance ability, so called ”self-efficacy”. Depending on how the individual considers their own ability and evaluates themselves, the scope for action extends or decreases. Through a questionnaire survey, we wanted to see if girls who have choose the construction education in the upper secondary school have a strong self-esteem, “self-efficacy” according to SCCT. The study contends 28 girls in the upper secondary schools construction education in Stockholm County. The results show a pattern of high degree of self-efficacy among those girls that have made an unusual choice to the upper secondary school. The study also shows that the girls have had a strong support from their parents in their untraditional choice. This essay can be of importance to student counsellors in order to increase the understanding of factors that can influence gender-neutral career choices.

This thesis is a continuation of my licentiate thesis from 2007 “Dansens plats i skolan. Tradition, utveckling och lärande i Skellefteå kommun” [‘The place of dance in schools. Tradition, development and learning and teaching in the Municipality of Skellefteå’]. The overarching aim of the thesis is to interpret and understand dance as a form of expression and phenomenon in schools, which comprises dance teaching, learning in dance, and dance teachers’ attitudes, experiences and ideas. Dance teachers’ experiences and conceptions of dance teaching are at the centre of this thesis. The aim is to interpret and understand dance teachers’ attitude to gender as well as dance as an area of knowledge from dance teachers’ perspective. In the thesis the following will be answered: How do dance teachers describe their experiences and conceptions of gender in the dance teaching of preschools and schools? What is dance teaching in schools from dance teachers’ perspective? The empirical material is principally based on a questionnaire study implemented in the spring of 2008 and answered by 154 dance teachers but also on observations of dance teaching in schools from 2006. The thesis takes a hermeneutic approach. Gender theories and phenomenological theories have been of major importance for the understanding of the result. The thesis deals with central concepts such as ‘gender structures’, ‘masculinities’, ‘relations’, ‘the lived body’, ‘the lifeworld’ and ‘transcendence’. Dance teachers perceive marked differences between girls and boys in three respects. There are fewer boys than girls that are favourably disposed to dance, that clearly try to imitate the dance teacher’s movements and that give full expression to lyrical, peaceful exercises. There is a connection here to dance as a femininely coded subject, homophobic conceptions and the distinction between masculine and feminine movements. As regards wealth of ideas in improvisation exercises, a majority of dance teachers think that there is no difference between boys and girls. Nearly all dance teachers think that they work with the same types of movements for boys and girls, while at the same time they conceive of sex and gender in different ways. This study shows many experiences of dance where gender does not play any role but also that dance in schools may imply a gender-stereotyped attitude. There is also a common view among dance teachers of what dance teaching is. Dance has an existential dimension where the lived body is emphasized. In the thesis the so-called “boy problem” is questioned, since boys’ verbal deprecation is not visible in the dance teaching itself.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkarssjälvkänsla i skolan, samt att finna eventuella genusskillnader. En kvantitativ metod i form aven enkätundersökning användes, där eleverna i årskurs 8 på en högstadieskola i VästraGötalands län deltog. Studien visar att flickorna har lägre självkänsla än pojkarna i skolan.Flickorna skattar sin egen kunskapsnivå lägre än pojkarna, trots att de har högre betyg änpojkarna. Flickor har svårare än pojkar att få fram sina åsikter i skolan. Flickor tycker det ärsvårare än pojkar att prata i helklass. Elever med aktiv fritid hade bättre självkänsla än eleverutan aktiv fritid. Detta resultat framkom bland bägge könen, men speciellt känsliga för dettaverkar flickor vara. Flickor utan fritidsaktivitet var de som hade lägst självkänsla och de somtrivdes sämst i skolan. Samband mellan aktiv fritid och självkänsla behöver tittas mer på.Personer med stark självkänsla upplever ökad livskvalitet och bättre hälsa. Låg självkänsla gersämre livskvalitet och sämre hälsa. Skillnaden mellan flickors och pojkars självkänsla kanantas vara så stor att särskild hänsyn behöver tas till detta i skolan. Skolan behöver ta merhänsyn till de olika behoven mellan könen, så att alla får lika förutsättningar och möjligheteratt kunna utvecklas på bästa sätt. / The purpose of this study was to examine the factors affecting girls' and boys' self-esteem inschool, and to find any gender differences. A quantitative method in form of a questionnairesurvey was used, where students in grade 8 in a secondary school in the region of VästraGötaland participated. The study shows that girls have lower self-esteem than boys in school.The girls estimate their own knowledge lower than boys despite having higher grades thanboys. Girls are more difficult than boys to obtain their views in school. Girls find it harderthan boys to talk when the whole class has lessons together. Students with active leisure timehad better self-esteem than students without active leisure. This result emerged among bothsexes but especially susceptible to this seems to be girls. Girls without leisure had the lowestself-esteem and enjoyed school the least. The links between active leisure and self-esteemneeds to be further looked into.People with strong self-esteem are experiencing improving quality of life and health. Lowself-esteem gives worse quality of life and poorer health. The difference between girls' andboys' self-esteem can be so great that special attention needs to be taken of this in school.Schools need to take more into account the different needs between the sexes, so that all haveequal conditions and opportunities to develop the best.

Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet. De resultat vi har fått fram är att orsakerna till självskador i huvudsak är ett sätt att hantera svåra känslor på och att det är ett sätt för flickorna att uttrycka sig. Den kognitiva behandlingen är en fungerande metod just för att den lägger fokus dessa bitar och Nyckeln hjälper därmed flickorna att identifiera sina känslor och att hitta andra sätt att hantera dem på. Efter de resultat vi har fått fram i analysen kan vi dra slutsatsen att Nyckelns arbete fungerar. De lyckas behandla en hel del flickor utifrån de kognitiva modeller de använder sig av.

No description available.