Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieeleverupplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Minförhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändrafysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Minaforskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken. Denna påverkas av individernas olika maskuliniteter ochgenussymbolism. I min undersökning som bygger på enkäter och intervjuer medgymnasieelever undersöker jag hur elever kombinerar fysikinlärning till stor del sedd utifrånpraktikgemenskapen på laboratoriet med sina identiteter och genus på sin resa med målet attlära sig fysik och kanske för vissa av dem även att så småningom kunna kalla sig fysiker. Jagundersöker också en möjlig genuskodning av fysikuppgifter och hur denna i så fall påverkarom en uppgift uppfattas som tilltalande att lösa och eventuell koppling mellan könskodningen,elevens kön och om eleven tror sig kunna lösa uppgiften. I uppsatsen diskuteras situeratlärande i klassrumsmiljö som Sadler (2009) beskriver den i kombination med detidentitetsskapande som enligt Sadler (2009), Connell (1995), Paechter (2003a, 2003b)samtidigt sker där sett i ett genusperspektiv. Enligt Squire et al (2003) måste alla som vill blien del av fysikpraktikgemenskapen som den beskrivs av Lave & Wenger (1991) hitta ett sättatt förhålla sig till denna. Det visar sig att det finns flera sätt att göra detta på om man villinkludera sig själv i praktikgemenskapen. Vad gäller fysikuppgifterna visar det sig att eleverupplever att dessa har en genuskodning. Anledningarna skiljer sig däremot. Tjejer menar attgenuskodningen beror på vem som gör något i en uppgift eller vad som görs. Dengenuskodning killar menar finns verkar mer slumpartad och beror på vilka associationer degör. Det går att se en koppling mellan genuskodningen och hur tilltalande eller svår uppgiftenanses vara att lösa, men denna koppling bygger på att genuskodningen inte beror påslumpartade associationer.

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen. De slutsatser vi dragit av vår studie är att pojkarna i både förskolan och förskoleklassen får mer uppmärksamhet från pedagogens sida än flickorna. Samtalen som pedagogen i förskolan förde med barnen skiljde sig inte i tonläge mellan flickor och pojkar, däremot såg vi en tendens att använda förminskande tilltalsnamn till flickor och samtalsämnena skiljde sig åt något. Kommunikationen med pojkarna i förskoleklassen bestod mestadels av förmaningar och korta kommandon, medan pedagogens kommunikation med flickorna bestod av samtal. Dessa samtal tenderade dock att bli avbrutna av pojkar som bland annat genom att vara högljudda tilläts uppta stor del av talutrymmet. Vi kan därmed se att kommunikationstekniken med flickor och pojkar i förskola och skola skiljde sig åt. / This student essay is about the communication between pedagogues and children during the pedagogic lunch situation in pre-scool and school seen from a gender perspective. The main question in the essay is: How does the communication during the pedagogic lunch look like from a gender point of view? We wanted to see how pedagogues in pre-school and school talk to girls and boys and if there is any difference in the way they are treated. We also wanted to investigate the pedagogues' thoughts about working with gender questions in pre-school and school.

Antalet tjejer på elprogrammet/datorteknik har alltid varit lågt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda på vilka faktorer som hindrar tjejer från att söka elprogrammet och om man kan påverka dessa faktorer.Faktorer som undersöks är sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man använder sig av tekniken. Det finns både faktorer som går att påverka och faktorer som inte går att påverka. Samhällets inställning till tjejer som satsar på teknik är svårare att påverka än att tjejer inte tycker att datorer och teknik är roligt.Undersökningen visar att det största problemet är tjejernas tilltro till sin praktiska förmåga, men det verkar i alla fall som att det går att påverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser.

Föreliggande studie behandlar problem som kan uppstå när en studie- och yrkesvägledare på grundskolan möter flickor som vill genomföra sitt gymnasieval till yrkesprogram som domineras av pojkar. Flickor som ska välja till yrkesprogram som är mansdominerade är tveksamma på hur de motiverar sitt val. Gymnasievalet är dessutom ett viktigt val för eleverna som kan avgöra deras framtida karriär. Samt hur har deras omgivning, som består av föräldrar, kompisar och skolan, påverkat deras valintresse. Syftet med denna studie är att belysa och klargöra studie- och yrkesvägledarens syn om hur flickor talar om sitt valintresse till yrkesprogram som är könsdominerande. Studien har också berört studie- och yrkesväglednings neutralitet i relation till mötet med elever.Studien är utförd med en kvalitativ metod, där resultatet analyseras med hjälp av teoretiska begrepp som Careership habitus, handlingshorisont och pragmatiskt och rationellt val, Gottfridsons begräsningprocess och Compromise, Resultaten visar enligt respondenterna att elevernas val påverkas väldigt mycket av familjen och omgivning. Studie- och yrkesvägledning och andra skolpersonal arbetar jämt för att motverka den könsfördelning som påverkar elevernas val. Studie- och yrkesvägledarna håller sig neutrala genom att inte framföra egna värderingar eller föreställningar som kan påverka elevernas val.

Vänskap för oss, Madlen Memet och Tina Kronljung, är en viktig del av våra liv och har alltid varit det, enda sedan barnsben. Därför är vi övertygade om att vänskapens betydelse har en stor inverkan för alla människor. Syftet med vår studie är att bilda oss en större uppfattning och förståelse om mångfalden i barns vänskapsrelationer. Vårt mål är att förbättra vår pedagogiska syn och få en fördjupad kunskap om vårt forskningsområde som handlar om Barns vänskap. Vi vill ta reda på hur elever uppfattar vänner och vänskap och hur vänskapsrelationer ser ut mellan flickor och mellan pojkar. Urvalsgruppen består av 16 grundskoleelever i skolår två och tre, varav åtta flickor och åtta pojkar. I vårt val av genomförande har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svår på våra frågeställningar. För att underlätta intervjuerna har vi valt att låta eleverna rita egna bilder på hur de uppfattar vänskap. Alla bilder har varit väldigt givande och vi har valt att lyfta fram fyra bilder i resultatet. Slutligen har vi genom våra informanter kommit fram till att vänskap har en betydelsefull roll för barns sociala utveckling, där de bland annat lär sig beteendemönster och normer. Det viktigaste för de elever vi intervjuat är att inte känna utanförskap utan samhörighet och gemenskap i klassen.

Målet med vårt arbete är att genom en enkätundersökning ta reda på elevers attityder till matematik i skolår 4, 5 och 6 och jämföra eventuella skillnader och förändringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen är gjord på två skolor där två klasser per skolår undersöktes. Enkätundersökningen är utförd på 139 elever. Resultatet visar att det sker en förändring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolår 4 skiljs åt jämfört med skolår eleverna ur skolår 5 och 6, dvs. elevers attityder är mer positiva till ämnet matematik i skolår 4 än i skolår 5 och 6. Angående pojkars och flickors uppfattningar av sig själva när det gäller matematik visar resultatet att flickornas självuppfattning minskar genom skolåren.

Flickor och pojkar har olika förutsättningar i matematikundervisningen. Vi behandlar flickor och pojkar olika bara för att de är flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gällande hur flickor och pojkar går tillväga för att lösa problem. Syftet är att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fått matematiska problem som de ska lösa. De har även fått svara på en enkät, som bl a visar deras självuppfattning i matematik. / Girls and boys have different assumptions in mathematic teaching. We treat girls and boys different, just because they are girls and boys. Research show that there are differences in strategies when girls and boys solve mathematical problems. We want to look into these differences and discuss the reasons to the differences. Some selected pupils got a test with mathematical problems, which they solved. We also did a opinion poll with the pupils. Results are shown in this work.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barn i åldern tre till fem år leker i den fria leken utifrån deras könsroller. Som metod observerade jag barn på två förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat två förskolelärare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar väljer övervägande pojkar att leka med och flickor övervägande flickor att leka med. Pojkar leker lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan flickor leker stillsammare och ritar, läser i bilderböcker och pysslar. Populärt för både flickor och pojkar är dockrummet. Den som bestämmer i leken är den som är starkast i gruppen och pedagogerna jag intervjuade går inte in och stör för mycket i barnens lek utan de vill att barnen ska lösa konflikter som uppstår själva först innan de ingriper.

Sammanfattning/Abstract Karlsson-Fridh, Christoffer och Nittmark, Maria (2024). Jag är ju inte överkänslig, jag har en högre känslighet - Sex autistiska kvinnors upplevelser av stödinsatser i skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är lärdomar kring hur kvinnor med autism har upplevt de stödinsatser som de erbjudits under sin skolgång, samt hur dessa hade kunnat utformas på ett bättre sätt enligt kvinnorna själva. Dessa lärdomar kan vägleda specialpedagoger och annan skolpersonal i att förbättra skolgången för flickor med autism.  Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att låta kvinnor med högfungerande autism berätta om sina erfarenheter av stödinsatser i det svenska utbildningssystemet och att därigenom bidra med kunskap om de unika utmaningar som dessa kvinnor stått inför, samt vilka typer av stöd som varit mest effektiva för att hjälpa dem att lyckas akademiskt och socialt i skolan.  Hur upplever kvinnor med högfungerande autism att de fått stöd från skolväsendet? Hur kan skolväsendet bäst stödja kvinnor med högfungerande autism under deras skolgång, enligt deras egna utsagor? Teori För att tolka och analysera studiens empiri har två teorier valts: socialkonstruktivismen och teorier om kognitionsvetenskap. Resultatet visar att kvinnornas könstillhörighet och funktionsnedsättning påverkat hur de behandlats av skolväsendet och samhället. Socialkonstruktionismen (Sjöberg, 2021; Wenneberg, 2010) har använts för att försöka undersöka och belysa de socialt konstruerade verkligheter som grundar sig i normer och stigman kring genus och funktionsnedsättningar. Eftersom autism är något som ofta påverkar människors kognitiva funktioner valdes kognitionsvetenskap (Andersson och Svensson, 2021) som teoretisk utgångspunkt eftersom det kan bidra till att förklara kvinnornas upplevda svårigheter, samt finna lösningar till dessa. Metod Studien har en kvalitativ och förståelseinriktad ansats. Genom att intervjua sex kvinnor med högfungerande autism har vi avsett att gå in på djupet i deras erfarenheter av stödinsatser under skolgången. Intervjuerna har varit semistrukturerade och detta har möjliggjort för oss att både ställa frågor med hjälp av en intervjuguide och spontana frågor utifrån vad varje kvinna ansett som viktigt att berätta. Samtliga kvinnor har gått ut grund- och gymnasieskolan och varierat i ålder från 20-59 år. Resultat Resultatet av vår studie visar att kvinnorna i hög utsträckning haft svårigheter med att hantera den fysiska skolmiljön på grund av att de är känsliga för intryck. Ett återkommande tema har varit att kvinnorna känt sig mobbade eller att de levt i ett socialt utanförskap under stora delar av grundskolan. Mobbningen och utanförskapet har dels berott på att de haft svårt att förstå sociala koder och dels för att andra barn sett dem som annorlunda. Stödinsatserna från skolans håll har varit få och de har mötts av skepsis och ifrågasättande från skolpersonal kring deras svårigheter. Det har i de flesta fall krävts en diagnos för att kvinnorna ska erbjudas individuella stödinsatser. Det framkommer också att de flesta av kvinnorna uppnått akademiska framgångar. Deras utmaningar har främst varit det sociala samspelet och den psykiska hälsan. Trots att många av kvinnorna uppnått akademiska framgångar beskriver flera av dem att de fått kämpa för att uppnå dessa och att de haft ett behov av tydliga instruktioner och strukturer i undervisningen. Samtliga av kvinnorna har positiva erfarenheter av gymnasiet då de upplevt att de hittat likasinnade och passat in på ett sätt som de inte gjorde i grundskolan. Det framkom även att flera kvinnor hade goda erfarenheter av olika vuxenutbildningar som de genomgått. Specialpedagogiska implikationer Det behövs mer kunskap om flickor med autism i skolan och samhället. Specialpedagoger ska ha särskilda kunskaper kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där bland annat autism ingår och borde därför kunna vara en av professionerna som kan upptäcka och stötta flickor med autism. Det faktum att specialpedagoger ofta är ansvariga för att genomföra pedagogiska utredningar och upprätta åtgärdsprogram gör att de har en stor påverkan kring vilka stödinsatser som erbjuds till elever i svårigheter. Specialpedagoger har även en viktig roll i att handleda och rådge skolpersonal så att de i sin tur tillgängliggör lärmiljön för flickor med autism. Slutligen kan de med hjälp av sin samtalskompetens föra samtal med elever och vårdnadshavare och lyfta deras röster som inte alltid tas tillvara i skolans värld.

Sammanfattning Denna studie handlar om att ta reda på hur klassrumsinteraktionen i matematikundervisningen är ur ett genusperspektiv i Sverige jämfört med Bosnien och Hercegovina. Det muntliga samspelet mellan lärare och elev beroende på om eleven är flicka eller pojke undersöks i studien. Genus är den teoretiska utgångspunkten som används i undersökningen. Metoden som används är observationer av sex olika lärare med varsin klass i Bosnien och Hercegovina och Sverige. Informanterna observerades under matematiklektionerna. Därefter genomfördes en jämförelse mellan Bosnien och Hercegovina och Sverige. Frågeställningar studien behandlar är följande: Vem får mest talutrymme i matematikundervisningen, flickor eller pojkar? Vem talar mest, lärare eller elev? Skiljer sig interaktionen mellan lärare och elev åt i Sverige och Bosnien och Hercegovina? Tidigare forskning visar på att pojkar främst får mest talutrymme i olika klassrum. Studierna har olika syften men behandlar liknande aspekter och går att koppla till vår studie. Resultatet från observationerna i Bosnien och Hercegovina var att talutrymmet var jämnt fördelat mellan pojkarna och flickorna, men det fanns mest utrymme för lärarna att tala. I Sverige blev resultatet att pojkarna fick mer talutrymme än flickorna. I Bosnien och Hercegovina var eleverna mer aktiva för att visa den kunskap de bar på genom att räcka upp handen och ta plats i klassrummet. I Sverige hade pojkarna mer talutrymme för att majoriteten av eleverna var pojkar, och det visade sig att de fick ordet flest gånger i samtliga klasser. Resultatet från skolorna diskuteras som avslutning i studien.