Det här examensarbetet inriktar sig på ett aktuellt ämne i dagens samhälle, nämligen hälsa. Syftet med studien är att ta reda på hur en vald högstadieskolas undervisning kring hälsa ser ut och vilka förutsättningar som finns från skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer även att undersökas. Frågeställningarna som utgås från i studien är "hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrån det valda perspektivet som är hälsokorset. I resultatet framkom det bland annat att skolan arbetar med hälsa i många ämnen. Eleverna får även ett aktivitetskort som de får utnyttja fritt. Elevernas vanor varierar något mellan könen, och vanorna skiljer sig emellanåt gentemot tidigare forskning. I diskussionen lyfts först hur lärarnas definition på hälsa och hur deras undervisning verkar påverka eleverna. Sedan diskuteras deras kost- och motionsvanor i förhållande till lärarnas intervjuer, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Diskussionen innehåller även en metoddiskussion. Uppsatsen avslutas med pedagogiska implikationer där det teoretiska perspektivet, förslag på framtida forskning och egna tankar tas upp.

Det primära syftet med denna litteraturstudie är att granska och jämföra de tre senaste svenska avhandlingarna i ämneskombinationen musik, genus och utbildning. Författarna är Cecilia Björck (2011), Carina Borgström Källén (2014) och Victor Kvarnhall (2015). Utifrån dessa avhandlingar syftar föreliggande uppsats även till att identifiera diskurser inom svensk musikutbildning och inom forskningsfältet för genus, utbildning och musik i sig – detta för att synliggöra brister och vita fläckar som är tänkta att ge upphov till nya idéer om framtida forskning. Uppsatsen lutar sig mot ett genusteoretiskt ramverk i huvudsak hämtat från Butler (1990/2007) och Green (1997), och använder begreppen kön och genus som synonymer. Vidare är analyserna i huvudsak byggda på den diskursanalytiska metoden diskursteori. Detta innebär en poststrukturalistisk syn på verkligheten som konstituerad via sociala handlingar. Resultaten består bl.a. i en redovisning av hur det går till när den manliga norm som styr dagens populärmusikdiskurs skapas och reproduceras. Resultatet indikerar även att lärares vetskap om denna norm är avgörande vad gäller att ordna en jämställd musikundervisning i svenska skolor. I min analys framkommer också att även forskningsfältet som sådant präglas av en patriarkal norm, då problembeskrivningar och lösningsförslag tenderar att utformas utifrån en manlig utgångspunkt.

In this study we have analysed six modern books for children and adolescents. The books we chose to analyse were four titles from the series Lassemajas detektivbyrå, Rum 213 and Cirkeln because they are popular among girls in compulsory school. The aim of the analysis was to investigate how girls are presented in the books as regards personality, appearance and relations. We also wanted to investigate the gender relations expressed in the books. We discovered that the books we analysed largely go against traditional norms. This was most visible in Cirkeln. In Lassemajas detektivbyrå there are leading characters who break the norms, but otherwise traditional gender patterns are retained. In Rum 213 it was not as clear that the author wanted to break traditional patterns. In the books we observed a desire to create new spaces for girls to be themselves on the basis of their identity and not their gender. It is our perception that today’s books for children and adolescents are increasingly questioning traditional norms.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anledningar det finns till att flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade i den svenska föreningsidrotten. Vidare undersöks utländska flickors syn på föreningsidrotten och hur de anser att den svenska idrottsrörelsen behöver arbeta för att få fler flickor med utländsk bakgrund att delta. För att besvara studiens syfte och frågeställning har datainsamlingen gjorts genom en kvalitativ datainsamling. De sex respondenterna tillhör målgruppen flickor med utländsk bakgrund. Resultatet och analysen ger en tydligare bild av hur det är att vara flicka med utländsk bakgrund i Sverige. Det framkommer att flickor med utländsk bakgrund upplever två olika former av exkludering. De svenska idrottsföreningarna upplevs som stängda för personer med utländsk bakgrund men de upplever också att de inte heller är välkomna på grund utav att de är flickor. Vägen till en idrottsförening upplevs bestå av fler hinder för målgruppen flickor med utländsk bakgrund än för andra målgrupper.

Studiens syfte är att beskriva och jämföra pojkars respektive flickors matematiska mindset i årskurserna 2 och 3. Detta görs genom att beskriva vad pojkarna respektive flickorna anser utmärka personer som är matematiskt duktiga, vad gemene man behöver göra för att bli matematiskt duktig, samt deras syn på sin egen förmåga i matematikämnet. För att studera detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med tolv elever, sex pojkar och sex flickor. Resultatet visar att eleverna har en samstämmig syn på hur de matematiska kunskaperna kan förbättras och menade att det sker genom övning och träning. Flickorna ansåg att de var duktiga i matematik, men pojkarna hade inte samma tilltro till sin matematiska förmåga. Övriga slutsatser som dras är att det kvarligger stereotyp syn hos pojkarna, vilka ansåg att män är mer matematiska än kvinnor. Detta synsätt återfanns inte hos flickorna. / The aim of the study is to describe and compare the mathematical mindset of boys and girls in grades 2 and 3. This is done by describing what the boys and girls think distinguish people who are mathematically proficient, what they think one needs to do to become mathematically proficient, and their beliefs about their own mathematical ability. To receive answers on these research questions semi-structured interviews were conducted with twelve students, six boys and six girls. The result indicates that the students have a consistent view of how mathematical knowledge can be improved and meant that this is done through practice. The girls thought they were good at mathematics, but the boys did not have the same confidence in their own mathematical ability. Other conclusions drawn are that the boys seem to have a more stereotypical approach than the girls as they considered that men are more mathematical than women. This view was not found for the girls.

The aim of this Master’s thesis is to investigate articles in Swedish library journals on children’s reading from gender and sex perspectives. Gender theory as it has been developed by Yvonne Hirdman and Robert W. Connell is used to analyze the articles. The thesis includes a chapter on previous research in the fields of gender in relation to children, reading and the library. The analysis of the articles reveals that the differences between girls and boys and their reading are both a product of notions of sex and gender. In the articles boys are described as avoiding reading and/or certain books because they associate it with girls and “girly” things are seen as forbidden for them. Other articles, that describe the differences as a product of sex, argue that girls and boys like reading different types of books and that these differences should be encouraged because otherwise children may loose interest in reading. / Uppsatsnivå: D

Självskadebeteende innebär att skada sig själv på något sätt. Avsikten är inte att ta livet av sig utan att dämpa sin ångest och inre smärta. Majoriteten av personer med självskadebeteende är flickor i tonåren. Socialstyrelsen (2004) rapporterar att cirka en procent av alla flickor mellan 13-18 år någon gång skadat sig själva på något sätt. Syftet med studien är att få en uppfattning av hur självskadande tonårsflickor upplever bemötandet i vården. Studien är en kvalitativ innehållsanalys som gjorts med hjälp av tre självbiografier där flickorna berättar om sina upplevelser av bemötandet i vården. Resultatet presenteras i kategorierna: Känslan av hopplöshet vid bemötande, där vi belyser flickornas upplevelser av förtvivlan när löften inte hålls och när de inte blir tagna på allvar av vårdpersonal. Upplevelsen av utsatthet vid bemötandet, belyser flickornas upplevelser av personalens maktövertag och känslan av att bli behandlad som ett objekt. Möjlighet till stöd vid bemötandet, belyser betydelsen av vårdpersonal som lyssnar och vilket stöd det är för flickorna. I resultatdiskussionen diskuterar vi flickornas upplevelse av bemötande. Genom att komma fram till begreppen vårdlidande och trygghet, som vi anser speglar de bemötande flickorna upplevt i vården kan vi se hur dessa två områden tydligt har framträtt ur biografierna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syftet med denna studie är att undersöka en personalgrupps upplevelse av Almamodellen skapad av Kristina Collén (2018), en modell för att arbeta med och öka kunskapen om flickor i skolan med blanddiagnosen autism och ADHD. Almamodellen tar sin utgångspunkt i teorier om samverkan utifrån Lev Vygotskijs (1999) 1sociokulturella lärande vilket innebär att människor hela tiden lär sig i alla sociala sammanhang och lägger tonvikten på vad, snarare om en individ lär sig. Metoden jag använt mig av i studien är en tematisk analys med enkäter som underlag. Studien utgår från forskning som handlar om inkluderande skola, kollegialt lärande samt flickor med blanddiagnosen autism och ADHD. Resultatet visar att personalens kunskap samt insikt om hur att identifiera, bemöta och anpassa kring flickor med autism och ADHD ökat efter deltagandet i modellen.

Syftet med arbetet är att studera och analysera hur flickor bedöms idag inom juridiken och det sociala arbetet. Forskning visar att under tidigare versioner av lagstiftning för tvångsomhändertagande har flickor bedömts efter sin sexuella aktivitet och lössläppthet och trots att lagar förändrats kopplas fortfarande bedömningar av flickors förbrytelser till deras sexualitet. Forskning visar också att det finns ett betydande könsrollstänkande inom socialt arbete och att det tycks råda en allmän moralpanik över flickors sexualitet. Teorier och begrepp som hjälpt oss tolka de domar som vårt forskningsunderlag består av, är moralpanik och queerteorins heteronormativitet vilka ryms inom socialkonstr­u­k­tionismen. Vi har med ett feministiskt intresse och en hermeneutisk ansats gjort en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av LVU-domar för att se på vilka grunder flickor omhändertas på grund av eget beteende enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Trots förändringar i lagstiftningen visar det sig fortfarande att en förlegad kvinnosyn och heteronormativa könsroller tycks påverka i juridiska domslut. Detta indikerar att den nuvarande praktiken upprätthåller och reproducerar könsroller.

<p>Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags– och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har varit, dels genusteorin där Hirdmans genussystem fått fungera som analysverktyg, dels tre förklaringsmodeller för att undersöka vilka orsaksförklaringar som ges till depressionerna: sociokulturella, psykosocial och biologiska/genetiska. Diskursanalysen ligger till grund för hela denna studie där den kritiska diskursanalysens fått utgöra uppsatsens analytiska ram. Resultatet visar att de biologiska/genetiska och psykologiska orsaksförklaringarna dominerar i tidningarna samt att avsaknaden av ett genusperspektiv är stort. Tidningarnas framställningar bidrar därmed stort till att reproducera genussystemet men även till att skapa psykisk ohälsa.</p>