<p>Denna undersökning avser att belysa flickor som gjort könsbrytande val till gymnasiet. Antalet flickor som gör könsbrytande gymnasieval har ökat något de senaste åren. Enligt vägledningsteorin Social Cognitive Career Theory, SCCT, gör individer ”karriärval” utifrån sin subjektiva prestationsförmåga, den s.k.”self-efficacy”. Beroende av hur individen uppfattar sin egen förmåga och värderar sig själv, vidgas eller minskas handlingsutrymmet. Genom en enkätundersökning ville vi se om flickor som väljer byggprogrammet på gymnasiet har en stark självkänsla, ”self-efficacy” enligt SCCT. Studien omfattar 28 flickor som går på gymnasiets byggprogram i Stockholms län. Av resultaten i studien kan ett mönster ses av hög grad av självvärdering hos de flickor som gjort ett annorlunda val till gymnasiet. Av studien kan också utläsas att flickorna har haft ett starkt stöd från sina föräldrar i sitt otraditionella gymnasieval. Som studie- och yrkesvägledare är denna uppsats viktig för att öka förståelsen för de faktorer som kan påverka könsneutrala karriärval.</p><p>This survey intends to elucidate girls that have made gender-breaking choices to the upper secondary school. The number of such female students has slightly increased the last years. According to the guidance theory Social Cognitive Career Theory, SCCT, individuals make career choices according to their subjective performance ability, so called ”self-efficacy”. Depending on how the individual considers their own ability and evaluates themselves, the scope for action extends or decreases. Through a questionnaire survey, we wanted to see if girls who have choose the construction education in the upper secondary school have a strong self-esteem, “self-efficacy” according to SCCT. The study contends 28 girls in the upper secondary schools construction education in Stockholm County. The results show a pattern of high degree of self-efficacy among those girls that have made an unusual choice to the upper secondary school. The study also shows that the girls have had a strong support from their parents in their untraditional choice. This essay can be of importance to student counsellors in order to increase the understanding of factors that can influence gender-neutral career choices.</p>

<p>Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet. De resultat vi har fått fram är att orsakerna till självskador i huvudsak är ett sätt att hantera svåra känslor på och att det är ett sätt för flickorna att uttrycka sig. Den kognitiva behandlingen är en fungerande metod just för att den lägger fokus dessa bitar och Nyckeln hjälper därmed flickorna att identifiera sina känslor och att hitta andra sätt att hantera dem på. Efter de resultat vi har fått fram i analysen kan vi dra slutsatsen att Nyckelns arbete fungerar. De lyckas behandla en hel del flickor utifrån de kognitiva modeller de använder sig av.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?</p><p>Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.</p><p>I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur. I litteraturen vi använt har det framkommit att litterära karaktärer möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild. Analysen av de två valda bänkböckerna har givit resultatet att de litterära karaktärerna inte ger en önskvärd bild i framställningen av flickor, utan följer rådande normer över hur flickor förväntas vara. Eftersom de läsande flickorna ofta identifierar sig med flickorna i böckerna kan det vara mindre bra att låta dessa böcker läsas av flickorna på egen hand. Däremot ser vi dessa böcker som mycket bra i utbildningssyfte med fokus på just genus, identitet och självbild, då måste dock böckerna läsas och efterbehandlas tillsammans med en lärare eller annan vuxen.</p>

<p>Ett aktivt jämställdhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trots</p><p>detta är det fortfarande olika verkligheter som möter flickor och pojkar i skolan. De kan räkna med att få</p><p>olika mycket hjälp och behandlas på olika sätt av lärare. För att motverka dessa traditionella könsmönster,</p><p>en skyldighet lärare har enligt läroplanerna, är det en förutsättning att rådande könskonstruktioner belyses.</p><p>Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen Skolvärlden</p><p>genom att analysera hur flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar från år 2004. Analysen som</p><p>vilat på en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrån fyra teman: skolarbetet och läsningen,</p><p>tonårstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvården, samt hoten och våldet. I en sammanfattande,</p><p>temaöverskridande analys har konstruktionen av flickor och pojkar renodlats och analysresultaten satts i</p><p>relation till tidigare forskning. Analysen har visat att de konstruktioner av flickor och pojkar som</p><p>framträder som tydligast i tidningens könsdiskurs är pojken som den problematiska, lågpresterande</p><p>förövaren och flickan som det högpresterande offret. Genom konstruktionen av flickor och pojkar</p><p>framträdde en diskurs som på flera sätt skiljde sig från en av tidigare forskning visad, traditionell</p><p>könsdiskurs, men som även hade likheter med en sådan.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet.</p><p>Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i genusteori och tidigare empirisk forskning om genus och svenska i grundskolan.</p><p>Resultatet visar att lärarna inte aktivt arbetar för att skapa lika förutsättningar för flickor respektive pojkar när de skall uttrycka sig muntligt och skriftligt. I viss mån finns det en medvetenhet om att flickor kan hamna i underläge gentemot pojkar i gruppdiskussioner och att pojkar oftast har svårare än flickor för att uttrycka sig i skrift. Samtidigt finns det en uppfattning om att det inte är någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uttrycker sig.</p><p>Uppsatsen problematiserar varför lärarna inte arbetar med ett genusperspektiv i sin svenskundervisning, trots att kursplanen för svenska nämner att ett sådant perspektiv skall finnas. För att kunna ha ett genusperspektiv på svenskämnet krävs tydligare riktlinjer i kursplanen, en förändrad syn på svenskämnet och genusmedvetna pedagoger som uppmärksammar ämnets könsproblematik.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i åldern tre till fem år. Leken är viktig för barns utveckling och lärande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhället. Därför är det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhåller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda på en förskola i nordöstra Skåne. Resultatet visar att pedagogerna på denna förskola tycks ha kommit långt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster. Detta märks bland annat genom att pedagogerna har ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt till pojkar och flickors lek.</p>

<p>En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.</p><p>I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker. Undersökningen visade även på en starkare önskan hos flickor än hos pojkar att oftare använda sig av andra arbetssätt såsom grupparbete och projektarbete. Samtidigt visade undersökningen att flickor var mer positiva till den traditionella undervisningen än pojkar, vilket går emot tidigare studier.</p><p>Människor har ofta en förkärlek att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. Men genom ett fördomsfritt bemötande och en individanpassad undervisning kan, enligt min uppfattning, könets betydelse minskas. Om läraren ser till individens alldeles speciella behov och lyckas tillfredställa dessa kommer individen nå sin fulla potential. På detta sätt når vi en skola och en undervisning för alla oavsett om eleven råkar vara pojke eller flicka.</p> / <p>Among teachers an equal education is seen as a matter of course. In spite of that, there are differences in study results and attitudes among girls and boys. Girls often have poorer self confidence in mathematics and sometimes perform less good than boys on different tests. Other studies show that the traditional mathematics education to a greater extent is more suitable for boys. These differences have been created through a social structure were the man is seen as the standard in our community.</p><p>The purpose of this paper is to make research into differences between boys and girls in their view of mathematics and their view of different mathematics education methods but also to discuss how to carry on equal mathematic instructions.</p><p>In my examination among upper secondary school pupils studying mathematics course C, the result shows a one-sided education were almost every lesson looks the same. The lessons start with an exposition followed by calculations in the textbooks. The examination also shows that girls have a greater wish for other ways of working, like working in groups or working with projects. At the same time the examination shows that girls are more positive to the traditional education than boys, which go against earlier studies.</p><p>People have a special liking to categorise their environment and the sexes are no exception. As a result of these categorisations the subject mathematics has been regarded as a male domain. My opinion is that through an unbiased treatment and an individualized education the significance of the pupil’s sex will be reduced. Satisfying the special needs of the individual is the key to success and makes the individual reach his or her full potential. This is the way to attain a fair school and an education for all pupils regardless of sex.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till unga flickors hälsa?</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9. Totalt skedde fyra intervjuer, två på vardera skola. Respondenterna var en skolpsykolog, skolsyster, en kurator och skolsyster. Intervjufrågorna var inriktade mot faktorer som bidrar till ohälsa i år 9. Som analysredskap har vi använt oss av Thomas Scheffs teori samt Robert Karasek och Töres Thorells krav-stöd-kontrollmodell, vilket redovisas i diskussionsdelen. Det externa bortfallet i vår undersökning uppgick till 13.9 %, inget internt bortfall förekom.</p><p>Resultat</p><p>Studiens resultat visar att sociala faktorer, ett nätverk av vänner och en bra relation till familjen är viktiga faktorer för flickors välmående. Även träning/motion, att ha fritidsintressen, att sova och äta rätt/bra ansågs av dessa flickor som viktigt för deras hälsa. Resultatet visade även att det sociala var den faktor som dessa flickor trodde var viktigast för andra flickors välmående i deras ålder. I intervjuerna med elevvårdspersonal framträder flera faktorer till ohälsa hos unga flickor såsom höga krav, otrygg hemmiljö, skönhetsideal och mobbning, press från vänner eller brister i det sociala umgänget. I intervjuerna kunde även urskiljas att en trygg relation till familjen, ett bra socialt nätverk, en meningsfull fritid, trivsel och rimliga krav i skolan som en bra grund till flickors hälsa.</p><p>Slutsats</p><p>Att ha en god relation till familjen och ett tryggt hem samt goda vänskapsrelationer är de faktorer flickor i år 9 anser sig må bra av. Det är även missförhållanden inom dessa områden som skapar ohälsa bland flickorna. Slutsatsen är att de sociala relationerna är den mest avgörande faktorn till hälsa för flickorna i vår studie.</p>

<p>Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt.</p><p>Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola.</p><p>Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.</p>