Syftet med studien är att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen på förskolan påverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivåer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans läroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollärare. Deras utsagor har analyserats utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har också analyserats från ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna. Både förskollärare och barnskötare använder värderande termer när de talar om sin egen, och andra yrkesgruppen. Studien har också visat att arbetet i arbetslag är viktigt och att arbetslaget har en stark position i förskolan. Relationerna mellan pedagogerna verkar vara en viktigare fråga än skillnader i de anställdas didaktiska färdigheter. / The purpose of this study is to examine how interpersonal relationships in preschool teams affected by occupational groups different levels of education, and their respective responsibilities as specified in the Swedish pre-school curriculum (Skolverket 2010). I have done interviews with five nursery assistants and five preschool teachers. Their statements were then analyzed from the perspective of power by Michel Foucault's discourse theory. The statements have also been examined from an interpersonal and an intersectional perspective. The result shows that the statements within each occupational category are similar. There are expressions of power, more or less pronounced between the occupational groups. Both preschool teachers and nursery assistants expressed themselves with evaluative terms when they spoke of their own and the other professional group. The study has also shown that the work of the team is important, and that it has a strong position in pre-school. The relationship between the teachers seems to be a more important issue than differences in the employees’ didactic skills.

Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential. Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet. Det empiriska materialet visade bland annat att tonårstjejers agens är influerat av yttre påverkan, gränssättning, skam, självförtroende och kunskap. För att nå en sociologisk förståelse av det empiriska materialet har sociologiska perspektiv på sexualitet, makt samt Foucaults teori om kroppens disciplinering använts. Baserat på professionerna vid ungdomsmottagningarna visade analysen att utvecklingen av sexuell agens gynnas av kunskap och självförtroende, hämmas av påverkan och skam samt både gynnas och hämmas av gränssättning. Den fördjupade analysen visade att sexuell agens kan skapa autonoma beslut, vilket minskar sårbarheten för maktens disciplin och därmed verkar frigörande inom disciplinens egendefinierade gränser. En avslutande slutsats var att upplevelsen av sexuell agens bör förstås som främst disciplinerande. / A concept that has been used in relation to teenage girls and sexuality is sexual agency, to act upon independent decision. The purpose of this study is to reach a better understanding of what influences the development of sexual agency in teenage girls, based on narratives of two professions at youth clinics. It also aims to make a critical analysis and a sociological theorization of the perception of sexual agency and from a power perspective investigate its disciplining and liberating potential. Previous research’s primary conclusion is that there is a lack of desire and knowledge among teenage girls. Their ability to take independent decisions in relation to sexuality depends on their agency. In this study qualitative interviews were conducted with midwives and counselors at youth clinics. Thematic analysis was used in the interpretation process. The empirical material showed that teenage girls’ agency is influenced by external influences, limit-setting, shame, self-confidence and knowledge. To reach a sociological understanding of the empirical material sociological perspectives on sexuality, power and Foucault's theory of disciplining the body have been used. Based on professions at youth clinics, the analysis showed that the development of sexual agency benefit from knowledge and confidence is hampered by influence and shame, and both benefits and hampers by boundaries. The enhanced analysis showed that sexual agency may create more autonomous decisions, reducing vulnerability to disciplining forces and thereby has liberating effects within the self-defined boundaries of the discipline. One final conclusion was that the perception of sexual agency should be understood as primarily disciplining.

No description available.

La divulgation dans les médias de masse des atrocités commises dans les camps de concentration nazis et soviétiques n’a pas ébranlé que les milieux politiques. Plusieurs chercheurs en sciences humaines (on pense immédiatement à l’expérience de Milgram) et en philosophie ont cherché à comprendre le fonctionnement des régimes totalitaires. Hannah Arendt, en plus d’avoir contribué à la popularisation du concept de totalitarisme, a été l’une des premières à en rechercher les origines. Bien qu’il n’ait jamais abordé de front la question du nazisme et du stalinisme, Michel Foucault a, lui aussi, ancré ses recherches sur le pouvoir dans une démarche généalogique. Plus précisément, c’est lors de ses travaux sur la gouvernementalité et la biopolitique qu’il a étudié les rationalités gouvernementales, leurs technologies et leur effet subjectivant. Les objectifs de cette recherche sont de présenter un exposé critique de ces deux approches des phénomènes de pouvoir en Occident et de produire une étude comparative du phénomène totalitaire. / The revelation to light of the atrocities committed in Nazi and Soviet concentration camps has not only shaken the political circles. Several researchers in the humanities (one thinks immediately of the Milgram experiment) and philosophy have sought to understand the functioning of totalitarian regimes. Hannah Arendt, in addition to having contributed to the popularization of the concept of totalitarianism, was one of the first to look for the origins. Although he never tackled head on the issue of Nazism and Stalinism, Michel Foucault, too, grounded his research on power in a genealogical approach. Specifically, it was during his work on governmentality and biopolitics that he studied governmental rationalities, technologies and their subjectification effect. The objectives of this research are to present a critical discussion of these two approaches of the phenomena of power in the West and to produce a comparative study of the totalitarian phenomenon.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Kvinnor utsatta för våldtäkt är en patientgrupp som riskerar att fara illa i mötet med hälso- och sjukvården. Bristen på kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskor, så väl som vårdinrättningars brist på rutiner, skapar utrymme för sjuksköterskornas egna värderingar vilket kan medföra att kvinnan upplever en fortsatt kränkning. Studien syftade till att belysa sjuksköterskors omvårdnadsstrategier i mötet med kvinnor utsatta för våldtäkt, ett område i vilket kunskapen är begränsad. Foucaults arbeten om makt utgjorde utgångspunkt för analys och struktur av data. En hypotes formulerades; maktförhållande finns i varje relation. Ur denna formulerades tre problemområden som, enligt deduktiv teori, är utforskningsbara företeelser som förväntas generera svar som bekräftar eller förkastar hypotesen; på vilket/vilka sätt utövas makten?; vilka avsedda konsekvenser har maktförhållandet?; och vilka oavsedda konsekvenser har maktförhållandet? Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor med en, för studien, relevant kunskap och erfarenhet. Data analyserades deduktivt för att svara på de tre problemområden som deducerats ur hypotesen. De fyra teman som erhölls genom analys tyder på att den makt sjuksköterskan innehar i egenskap av profession och kunskap kan utgöra ett mycket kraftfullt verktyg för att skapa förutsättningar för en god vård av kvinnor utsatta för våldtäkt. / Women who are victims of rape are a group of patients who is likely to suffer when in contact with health care services. Nurses´ lack of knowledge and experience, as well as lack of routines in health care facilities create space for personal values, factors that might contribute to cause a continuing experience of being wronged. This study aimed at enlighten nurses ´ strategies in the encounter with women victims of rape, an area in which knowledge is limited. The work on power by Foucault provided the point of departure for the data analysis. A hypothesis was formulated; power relations exist in every relationship. Based on the hypothesis three questions were asked; 1. In what way/ways are the power exercised?; 2. What intended consequences have the exercise of power? and 3. What unintended consequences have the exercise of power? Data was collected through semi-structured interviews with nurses with, for the particular study, relevant knowledge and experience. A deductive method was used to analyze data. Four themes were found that suggests that the power the nurse holds, in terms of her profession and knowledge, might be a powerful tool to create conditions for a good care of women victims of rape.

Die vorliegende Studie untersucht die gesellschaftliche Rolle des gegenwärtigen Mathematikunterrichts an deutschen allgemeinbildenden Schulen aus einer soziologisch-kritischen Perspektive. In Zentrum des Interesses steht die durch den Mathematikunterricht erfahrene Sozialisation. Die Studie umfasst unter anderem eine Literaturdiskussion, die Ausarbeitung eines soziologischen Rahmens auf der Grundlage des Werks von Michel Foucault und zwei Teilstudien zur Soziologie der Logik und des Rechnens. Abschließend werden Dispositive des Mathematischen beschrieben, die darlegen, in welcher Art und mit welcher persönlichen und gesellschaftlichen Folgen der gegenwärtige Mathematikunterricht eine spezielle Geisteshaltung etabliert. / This study examines the social role of contemporary mathematics classes at German schools of general education from a sociological-critical perspective. At the centre of attention is the socialisation experienced by mathematics education. The study includes but is not limited to a discussion of literature, the development of a sociological frame on the basis of the work of Michel Foucault, and two sub-studies on the sociology of logic and calculation. Conclusively, I present dispositives of the mathematical, which show in which way and with which personal and social consequences contemporary mathematics education establish a special mentality.

This thesis investigates the early field of library knowledge in Sweden between 1912 and 1939 (circa) through the lens ofFoucault’s archaelogy using a number of official documents (reports, bills, and statutes) as well as a number of articlesand speeches published in the journal Biblioteksbladet (founded 1916). It seeks to answer the question of how it becamepossible to form a field of knowledge, which external relations structured and enabled the field to exist, and which internalrelations of power and authority made it possible for librarians, state officials, ministers of education, and other experts toagree and disagree on the proper management of public libraries during the period.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri måndag, framställs i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar från både lokala och rikstäckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade på internet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla på något sätt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör. Dessa teman är: politik, miljö, ekonomi, etik och hälsa. Resultaten visar att det, inom alla teman, har kunnat identifieras motstridiga diskurser som skiljer sig i sin framställning av vegetariska kampanjer och som använder sig av olika strategier i denna process. Ett av de mer intressanta resultaten visar på en tydlig skillnad i framställningen av vegetariska kampanjer mellan de två diskurser som identifierats inom det politiska temat. Vidare så anser vi att denna skillnad kan knytas till de politiska ideologierna liberalism respektive socialism och den motsättning avseende grundläggande värden som där föreligger. Något förvånande var frånvaron av artiklar under det etiska temat då de etiska implikationerna av köttätande förväntades spela en central roll i förespråkandet av vegetariska kampanjer. En slutsats som möjligtvis kan dras av detta är att vegetariska kampanjer bör betraktas som en del av miljörörelsen snarare än som en vegetarisk rörelse vilket namnet antyder. / This essay aims to study how vegetarian campaigns, for instance Meatless Mondays, are presented in Swedish newspapers. This is done by a discourse analysis of newspaper articles, which include both regional and nationwide newspapers, as well as articles that are only available through the Internet. The essays theoretical background stems from Foucaults thoughts on the discourse and its relation to power and knowledge as well as Laclau & Mouffes discourse theory. All of the articles that have been selected for further analysis are in some way related to vegetarian campaigns. In the analysis of the gathered material, the articles have been sorted under five different themes, which in some way relate to the subject matter of the different articles. These themes are: political, environmental, economical, ethical and health. The results show that several contradicting discourses can be identified in all of the themes. These discourses differ in their presentation of vegetarian campaigns and utilize different strategies in doing so. One of the more interesting results showed that there is a clear difference in how the two discourses, that were identified in the politics theme, presents vegetarian campaigns. Furthermore we believe that this difference can been linked to the two ideologies liberalism and socialism and more specifically to the way in which they differ in their primary values. Somewhat surprising was the absence of articles in the ethical theme as we were expecting the ethical implications of meat eating to play a central role in the advocating of vegetarian campaigns. A conclusion that one might be able to draw from this is that vegetarian campaigns should be viewed as part of the environmental movement rather than as a vegetarian movement that the name suggests.

The aim of this study is to enlighten how todays working environment affects young individuals descriptions of how to reach success in work life, now often titled as ”career”. Our purpose has been to analyse how the term career is constituted discursively among young people in jobs characterized by flexibility. The study is based on six qualitative interviews with young adults in the media industry, all between 20-30 years old. By utilising a Foucaultdian discourse analysis we want to expose how the competing and dominating discourses, that our interviewees’ statements are based on, can be associated with a wider social context.    The study reveals that our interviewees describe career in two separate ways, both positively and negatively. A more traditional definition of career, where the term is described as promotion, is explained to have a negative tone. This traditional definition has in the majority of our interviews been replaced with explanations of career as personal. We can also distinguish that even though not all of our informants describe career as desirable, everyone talks about success in work life as self-fulfilment. The demands from today’s individual work environment appears discursively regardless negatively or positively interpretation of the term career.   Our analysis demonstrates further that all interviewed talks about an increased illness and problems with the balance between work and personal life. It is described to be a problematisation caused by the pursuit of career success, in a work life characterized by flexibility and insecurity.   The results from our study can be derived to recent research regarding a change in work environment. A more flexible and insecure labour market is forcing the individual to take more responsibility and makes success to a personal project. It gives hope of self-fulfilment but also threats of physical and mental illness. / Syftet med vår uppsats har varit att belysa hur en omvandling av arbetslivet kommit att påverka unga individers beskrivning av framgång inom yrkeslivet, vad som numera ofta benämns "karriär". Vår avsikt har varit att analysera hur begreppet karriär konstrueras på diskursiv nivå bland unga vuxna inom yrken som karakteriseras av flexibla arbetsvillkor. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 20-30 år inom mediabranschen. Intervjuerna har analyserats utifrån ett Foucauldianskt diskursanalytiskt perspektiv, ett verktyg för att belysa vilka konkurrerande och dominerande diskurser som våra informanters utsagor bygger på, kopplade till en större social kontext.   Vår studie påvisar att informanterna beskriver karriär på skilda sätt, både ut positiv och negativ bemärkelse. En mer traditionell syn på karriär, d v s i betydelsen avancemang inom organisationen, beskrivs ”klinga negativt” och i majoriteten av våra intervjufall har denna syn på karriär bytts ut mot beskrivningar av karriären som personlig. Trots att inte alla intervjupersoner beskriver karriären som eftersträvansvärd, kan vi urskilja hur samtliga utsagor om framgång inom yrkeslivet innebär någon form av individuellt självförverkligande. Det individualiserade arbetslivets förväntningar framträder diskursivt oavsett negativ eller positiv tolkning av begreppet karriär. I vår analys framkommer även utsagor från samtliga sex intervjupersoner om ökad ohälsa och obalans mellan arbete och fritid. Det är en problematik som beskrivs uppstå i samband med strävan efter karriär eller framgång, inom det flexibla och osäkra yrkeslivets ramar.   Sammantaget kan våra resultat, utifrån våra teoretiska utgångspunkter, härledas till tidigare forskning som påvisar en omvandling av arbetslivet. Ökad osäkerhet och flexibilitet på arbetsmarknaden lägger ett större ansvar på den enskilda individen och gör framgång till ett personligt projekt med såväl hopp om självförverkligande som hot om ohälsa.