Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bättre situation.Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och elevgrupper.Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra. Eleverna och föräldrarna har avgörande betydelse för elevens framgång. Elevernas möjligheter att praktisera elevdemokrati och elevinflytande påverkar deras utveckling positivt.

Slutet på gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebär en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förväntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men långt ifrån alla ungdomar har samma förutsättningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utländskbakgrund. Den behandlar även hur de upplever sin egen situation. Studien har genomförts genom intervjuer som gjordes med fem gymnasieelever med utländsk bakgrund som gick sin sista termin på en gymnasieskola där antalet elever med en helt svensk bakgrund är sällsynt. Intervjuerna har berört i synnerhet ämnen som är viktiga för ungdomar som utbildning, arbete, integration och framtidstro. Studien har visat att de ungdomar med utländsk bakgrund som har intervjuats har, trots brister i integrationen, en positiv bild av sig själva och ser möjligheter att påverka sin framtid. Ungdomarna är också medvetna om att de inte lever helt integrerat i samhället och ser utbildning som ett medel att lyckas i livet.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan är förankrat ända upp i riksdagen. Men varför då frågar sig många lärare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan få dagens gymnasieelever att se positivt på sin framtid genom att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om sin utbildningstid och därigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nätverk för framtiden.Några av de frågor som vi ställde oss var: Hinner du som lärare med att ta tillvara på elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen? Har du som lärare insyn och förståelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vårt arbete är att de flesta lärare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lärarna vet inte vad entreprenörskap innebär eller står för.

Title: Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior?   Zetterberg, E. (2015). Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden. Adolescent drug use is a threat to public health. Therefore it is important to identify how different factors interact in order to develop successful preventive interventions against youth drug use. The purpose of this study is to investigate the association of participation in organized extracurricular activity, future expectation and drug use. Method: The study is cross-section designed and based on the data material from the last survey, Life and Health Young in 2013 in Uppsala County. The study included 1648 high school students residing in the municipalities of Uppsala, Enköping and Älvkarleby (response rate of 60 %). The data were analyzed by bivariate and multivariate methods. Results: The results indicate that there is an association between participation in organized sports-related extracurricular activity, future expectation and drug use. Young people who have a positive expectation about their future have used less drugs (16%) compared with adolescents who have a negative future expectation (27%). Positive future expectation was also strongly associated with participation in organized sports-related extracurricular activity (both p< 0.001). Conclusions: Being involved in organized extracurricular activity appears to be a determinant of a positive future expectation as well as a positive future expectation seems to be a determining factor for decreased drug use among adolescents. / Ungdomars narkotikaanvändning är ett hot mot folkhälsan. Därför är det viktigt att kartlägga hur olika faktorer samvarierar för att kunna utveckla framgångsrika preventiva insatser mot ungdomars narkotikaanvändning. Syftet med den här studien är att undersöka associationen mellan deltagande i organiserad fritidsaktivitet, framtidstro och narkotikaanvändning. Metod: Studien är av tvärsnittsdesign och bygger på datamaterial från den senaste enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2013 i Uppsala län. I studien ingick 1648 gymnasieungdomar bosatta i kommunerna Uppsala, Enköping och Älvkarleby (svarsfrekvens på 60 procent). Datamaterialet har analyserats med bivariata och multivariata metoder. Resultat: Resultatet indikerar att det finns en association mellan deltagande i organiserad idrottsrelaterad fritidsaktivitet, framtidstro och narkotikaanvändning. Ungdomar som har en positiv framtidstro har i mindre utsträckning använt narkotika (16%) jämfört med ungdomar som har en negativ framtidstro (27%). Positiv framtidstro var även starkt associerat med deltagande i organiserad idrottsrelaterad fritidsaktivitet (båda p<0.001). Slutsats: Att delta i organiserad fritidsaktivitet tycks vara en bestämningsfaktor för positiv framtidstro liksom att positiv framtidstro tycks vara en bestämningsfaktor för minskad narkotikaanvändning bland ungdomar.

<p>Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval. Motivationen ser olika ut hos dessa elever men alla delar samma mål, att studera på högskolan.</p> / <p>Many young people are immigrating with or without their parents to Sweden every year. Their life situations are different; they come from different cultures, different countries and have all different backgrounds. This is a qualitative study of four students at IVIK to study their future performances and motivation to get a picture of their future choices and decisions on education and occupation. The result shows that the four students aims to study in high school and university but they are uncertain about what they want to study. Social inclusion, gender and interest are the factors that affect the study and career choices. The motivation is different for these students, but all share the same objectives, to study at the University.</p>

Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval. Motivationen ser olika ut hos dessa elever men alla delar samma mål, att studera på högskolan. / Many young people are immigrating with or without their parents to Sweden every year. Their life situations are different; they come from different cultures, different countries and have all different backgrounds. This is a qualitative study of four students at IVIK to study their future performances and motivation to get a picture of their future choices and decisions on education and occupation. The result shows that the four students aims to study in high school and university but they are uncertain about what they want to study. Social inclusion, gender and interest are the factors that affect the study and career choices. The motivation is different for these students, but all share the same objectives, to study at the University.

Syftet med föreliggande undersökning är att få kunskap om hur några arbetslösa ungdomar upplever sin situation som arbetslös, vilket studeras med fokus på framtidstro, sin egen förmåga/kompetens till att påverka möjligheterna att få jobb samt vilka faktorer de upplever är viktiga när det gäller att få ett jobb inom en snar framtid. Detta studeras utifrån teorierna om locus of control och self-efficacy. Två tjejer och fem killar i åldrarna 16-24 år, samtliga arbetslösa och inskrivna på Ungdomskraft, deltog i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av ungdomarna har en hög tilltro till sina egna resurser och upplever att de själva har kontroll över sin situation som arbetslös. Vidare visade resultaten på ett mönster mellan intern locus of control och hög self-efficacy i samband med en positiv framtidstro med avseende på att få ett jobb. / The purpose of this study is to gain knowledge intohow some unemployed young people perceive their situation as unemployed,which is studied with a focus on their faith in the future, their ownability/competence to affect thechances of getting a job, and whichfactors they feel is importantwhen it comes to getting a jobin the near future. This is studied from theories of locus of control and self-efficacy. Two girls and five boys in the age between 16-24, all unemployed and enrolled in Ungdomskraft, participated in semi structured interviews. Theresults showed that the majority of young people have a high confidence in their own resources and feel that they have control overtheir situation as unemployed. Furthermore,the result showed patterns between internal locus of control and high self-efficacy in relation to a positive faith of the future when it comes to getting a job.

Our purpose with this study was to investigate whether there was any difference between high and low performing students from selected aspects such as choice of studies, achievement, self-image, motivation, confidence and career choices. A training professional in today's schools requires knowledge of how young people think about their lives for us to help students develop both high-and low-performing students. Students have different conditions, but no matter good or bad conditions, each individual pupil must be allowed to develop. The concepts used in the study are of study, self-image, motivation, achievement in the future and career choices. In the background, describes these concepts through literature study. The method we have used was semi-structured interviews. Which means a fixed structure, but with room for follow-up questions. The results of our study indicate that there were clear differences between high-and low-performing students. The differences suggest that the high-performing students were more conscious about their study options than low-performing students. Differences were also in the students' views of themselves,where the high-performance had a lower self- image than the low-performing students had. High performance compared each other more often with other people and was more unsure of themselves, however, the motivation was significantly higher among the high-performance students, performance showed the same results. The high-performing students had a clearer vision of the future and that they had a clearer picture of their career choice than the low-performing students. Discussion on how we as educators can strengthen each student based on their individual needs have been based on results of the study.

Studien syftade till att ta reda på vad som kan skilja åt i ungdomarnas framtidstro utifrån deras födelseland. Forskning som handlar om ungdomars framtidsprioriteringar, vad gäller vidare studier, framtida arbete, viljan att bilda familj, flytten hemifrån, vikten av hög status och det psykiska välmåendet visar att förutsättningarna för utlandsfödda ungdomar ofta är sämre än för svenskfödda. I enkäten för den aktuella studien deltog 143 gymnasielever. Enkäten bestod av frågor som hanterade fem olika aspekter av framtidstro. Resultaten visade stöd för att ett tryggt arbete är signifikant viktigare för svenskfödda gymnasieelever än för utlandsfödda och att ett statusfyllt liv inte är lika viktigt för svenskfödda gymnasieelever jämfört med utlandsfödda. De övriga aspekterna i studien saknade signifikant samband. Utfallet kan anses positivt eftersom det antyder en tro på lika möjligheter, snarare än strukturell olikhet, i skola och samhälle.

Being an adolescent today is about being in the transition between childhood and adulthood and living in a society that is characterized by individuality. The opportunities to shape one's own life in today's society have increased compared to the past when there are more choices around work and education. As the COVID-19 pandemic spread around the world, our everyday lives changed drastically in different ways, high school students' studies switched to distance and traditional student celebrations were cancelled, an important milestone in young people's lives on their way to the adult world. The purpose of this study is to develop in-depth knowledge of how the young people who graduated in 2020 feel that the COVID-19 pandemic has affected and/or changed their vision and thoughts about their future. In this study, a qualitative method with elements of discourse analysis has been used where the empirical material was collected through semi-structured interviews. The study involved eight young people, including four boys and four girls. To analyze the empirical, discourse theory and theories of individualization were used. The results showed that young people's faith in the future as a whole has not been affected by the COVID-19 pandemic but is strongly influenced by individualization and the power to shape their own lives. The results also showed differences between the sexes in how formulated the future plans were and to varying degrees. / Att vara ungdom idag handlar om att befinna sig i övergången mellan barndom och vuxenliv och att leva i ett samhälle som präglas av individualitet. Möjligheterna att forma sitt eget liv i dagens samhälle har ökat jämfört med förr i tiden då det finns fler valmöjligheter kring arbete och utbildning. När covid-19 pandemin spreds över världen förändrades vår vardag drastiskt på olika sätt, gymnasieungdomars studier övergick till distans och det traditionella studentfirandet ställdes in, en viktig milstolpe i ungdomarnas liv på väg mot vuxenvärlden. Syftet med denna studie är att utveckla fördjupade kunskaper om hur de ungdomar som tog studenten under 2020 upplever att covid-19 pandemin påverkat och/eller förändrat deras syn och tankar kring deras framtid. I denna studie har en kvalitativ metod med inslag av diskursanalys använts där det empiriska materialet inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta ungdomar varav fyra killar och fyra tjejer. För att analysera empirin användes diskursteori och teorier om individualisering. Resultatet visade att ungdomarnas framtidstro i sin helhet inte påverkats av covid-19 pandemin utan är starkt präglat av individualiseringen och makten att forma sitt eget liv. Resultatet visade även på skillnader mellan könen kring hur formulerade framtidsplanerna var och i olika utsträckning.