Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på om det går att använda IKT (Informations- och kommunikationsteknik) för att främja elevers lärande, samspel och relationsskapande på fritidshemmet och vidare undersöka om fritidspedagogerna gör detta och i så fall vilka möjligheter och utmaningar de upplevt med IKT. Teorierna vi valde att utgå från var Thompsons social media-teori, Vygotskijs “sociokulturella teori”, Jonas Aspelins “relationell pedagogik” samt Staffan Selander och Eva Svärdemo-Åbergs “didaktiska designteoretiska perspektiv”. I vår metod valde vi att använda oss av kvalitativ forskningsansats där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultaten vi kom fram till visar att IKT används på fritidshemmet och att användningen av IKT på fritidshemmet kan ske oftare om fritidspedagogerna har ett personligt intresse för IKT. Fritidspedagoger med ett större intresse för IKT kan se fler möjligheter med digitala verktyg. Resultaten visade också att fritidspedagoger med ett intresse för IKT uppgav att de oftare planerar aktiviteter inom IKT. Vi har också sett att fritidspedagoger med ett större intresse av IKT har ett mer didaktiskt förhållningssätt bakom elevernas val av aktiviteter i dem fria lekarna och att de ser lärandet även i den fria leken. Enligt undersökningen sker det ett socialt lärande i användandet av IKT där eleverna både lär sig sociala och kommunikativa färdigheter men även diverse ämneskunskaper. Eleverna lär sig turordning, att ta hänsyn till varandra, att stötta varandra och att arbeta i grupp samt att samspela med varandra. Detta sker både i den fria leken och i planerade aktiviteter. Vidare uppgav informanterna att IKT kan fungera som en inkörsport och leda till utvecklandet av nya relationer på fritidshemmet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidspedagoger arbetar med att motverka traditionella könsmönster, vilket enligt styrdokument är ett av skolans uppdrag. I läroplanen för skola, förskoleklass och fritidshem definieras dock inte vad ett sådant arbete egentligen innebär, vilket lett oss fram till den första frågeställningen: ”Hur definierar fritidspedagoger traditionella könsmönster?”. Tidigare forskning om jämställdhetsarbete i skolan har konstaterat att det arbetet ofta får stå till sidan för andra, mer mätbara, områden. Andra refererade studier påvisar att lärare kan uppfatta jämställdhetsarbete som irrelevant eller till och med hotfullt, varför vår andra frågeställning var ”Hur arbetar fritidspedagoger för att motverka traditionella könsmönster?”. Den sista frågeställningen var ”Hur vill fritidspedagoger vidareutveckla sitt arbete i att motverka traditionella könsmönster?” för att undersöka informanternas utvecklingssträvan. I vår studie har vi utgått från teorier om kön som något performativt och att det samtidigt råder en snäv heteronormativitet i skolan. Samtidigt utgår vi också ifrån teorier om att samhället i stort präglas av ett genussystem som tydligt isärhåller maskulinitet och femininitet. Den empiriska undersökningen har utgått från en kvalitativ metod och innefattat semistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet från undersökningen visar att jämställdhetsarbete inte är en prioriterad del av arbetet, däremot anses det vara viktigt av alla informanter. Merparten av informanterna uttrycker sig vilja motverka traditionella könsmönster. Deras praktik vittnar om motsatsen, att traditionella könsmönster, i form av tillsägelser, könskodade aktiviteter och förväntat beteende från barnen, befästs mer eller mindre omedvetet.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur samverkan mellan fritidspedagoger och vårdnadshavare kan se ut i fritidshemmet. Studien har utgått från följande frågeställningar:●Hur ser samverkan ut mellan fritidspedagoger och vårdnadshavare i fritidshem?●Vilka rutiner finns för samverkan och vilka dialoger förs mellan vårdnadshavare och fritidspedagoger?●Vilka eventuella hinder finns för samverkan?●Vilka eventuella önskemål om samverkan uttrycks?Vår studie är baserad på tre olika skolors fritidshem. Metoder som används är både kvalitativa och kvantitativa genom intervjuer med fritidshemspersonal och enkätfrågor besvarade av vårdnadshavare. Studien grundas huvudsakligen på två teorier. Den första är Vygotskijs sociokulturella teori vilken betonar vikten av kommunikation och samverkan mellan de vuxna som är involverade i barnets omgivning för att främja barnets utveckling,. Den andra är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och modell som förklarar hur ett barns utveckling även påverkas av förhållanden mellan olika faktorer, såsom hemmet, skolan, fritidshemmet, skolgården, föreningen, bostadsområdet och samhället. Värt att nämna att Bronfenbrenner lägger särskild tyngd på en bra social integration samt ett bra samarbete mellan de vuxna kring barnet. Studiens resultat visar en osäkerhet över vad samverkan betyder och hur den ska verka mellan hem och fritidshem. Förutom att studien visade på en del hinder för samverkan, pekade det mesta i vår undersökning på att begreppet samverkan inte tolkades i dess rätta betydelse av vårdnadshavare och fritidshemspersonal. Samverkan uttrycktes oftast som information man skulle ta emot eller delge och inte som ett samarbete där fritidshemspersonal och vårdnadshavare är involverade. Därmed, resultatet visar en önskan om en förbättring och utveckling inom detta område.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar av social kompetens som en del av fritidshemmets verksamhet. Studien visar på att det finns en gemensam syn för hur fritidshemspersonal ser på begreppet social kompetens. Social kompetens ses framförallt som en individs förmåga att samspela och fungera med andra individer i olika situationer och gruppkonstellationer. Personalen ser också vikten av att vara socialt kompetenta och uttrycker behovet att utveckla denna förmåga kontinuerligt Fritidshemspersonalen lyfter också fram problematik med arbetet kring social kompetens inom fritidshemmet och att dagens samhällsutveckling och den utveckling som Skolverket har i åtanke för fritidshemmet inte är förenliga med varandra.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger förhåller sig till barns fysiska aktivitet på fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet påverkar barns utveckling. Forskningsfrågan som ligger till grund för arbetet är vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhållningsätt till fysisk aktivitet på fritidshemmet och att de anser att en av deras roller på fritidshemmet är att aktivera barnen. Vidare använder fritidspedagogerna två olika tillvägagångssätt och två miljöer för att bedriva den fysiska aktiviteten på fritidshemmet. De tillvägagångssätt som nämns är fritidshemmets samarbete med föreningslivet, att fritidspedagogen skall verka som en förebild och visa barnen att det är roligt att röra på sig. Fritidspedagogerna nämner två platser som främjar den fysiska aktiviteten, vilka är gymnastiksalen och skolgården.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger förhåller sig till barns fysiska aktivitet på fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet påverkar barns utveckling. Forskningsfrågan som ligger till grund för arbetet är vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhållningsätt till fysisk aktivitet på fritidshemmet och att de anser att en av deras roller på fritidshemmet är att aktivera barnen. Vidare använder fritidspedagogerna två olika tillvägagångssätt och två miljöer för att bedriva den fysiska aktiviteten på fritidshemmet. De tillvägagångssätt som nämns är fritidshemmets samarbete med föreningslivet, att fritidspedagogen skall verka som en förebild och visa barnen att det är roligt att röra på sig. Fritidspedagogerna nämner två platser som främjar den fysiska aktiviteten, vilka är gymnastiksalen och skolgården.

The purpose with my project is to evaluate how Recreational Leaders use the outdoor environment, how much they use it and why. My method was to assemble the surveys which were answered nationally by Recreational Leaders. During my project I have investigated Recreational Leaders view on the outdoor environment by reviewing a survey. Those who answered the survey find that the desire to use the outdoor environment exists; they think that the benefits of moving the teaching process outside are plenty. The children receive fresh air, they get to practise manual ability and gross motor functions, stay healthy and are able to use their imagination and creativity. Economy, time, large children's groups and small premises are some of the reasons that prevent the Recreational Leaders to use the outdoor environment. They also think that the subject has a low priority when it comes to other pedagogues. The background fact which I have processed has presented both advantages and disadvantages with using the outdoor environment. / Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur fritidspedagoger använder sig av utemiljön samt i vilken utsträckning och varför. Min metod var att sammanställa en enkät som ett antal fritidspedagoger runt om i landet besvarat. I mitt arbete har jag genom att bearbeta en enkät undersökt utemiljön och fritidspedagogers relation till denna. De pedagoger som besvarat enkäten anser att viljan till att använda utemiljön finns där, de anser att fördelarna med att flytta ut verksamheten till naturen är många. Barnen får frisk luft, tränar fin- och grovmotorik, håller sig friska och får utlopp för fantasi och kreativitet.  Ekonomi, tid, stora barngrupper och små lokaler är några av faktorerna som gör att fritidspedagogerna inte kan använda utemiljön i den utsträckning som de vill, men även visst motstånd från övriga pedagoger då de ansåg att ämnet hade låg prioritet. Den litteratur jag använt mig av talar främst om fördelarna med naturen men vissa författare har även tagit upp att det finns nackdelar med att använda utemiljön.

The overall aim with this study is to elucidate outdoor education as an education method and on the basis of that illustration to examine active educators vision on it as a way to motivate students' learning. This study is based on a literature component and a qualitative study through interviews five teachers.The results of the interviews show how to interpret the motivation and how to work with students' motivation. As well as outdoor education as part of the activity.  The interviews show the importance of outdoor education can be to increase students'motivation for learning. They also show the importance of outdoor education is for student learning and test scores have shown the effectiveness of student learning through outdoor education. It's about finding a balance between indoor and outdoor education pedagogy in order to find the motivation factor in its students. / Det övergripande syftet med denna studie är att belysa utomhuspedagogik som en undervisningsmetod och utifrån den belysningen undersöka verksamma pedagogers syn på den som ett sätt att motivera elevers lärande. Denna studie bygger på en litteratur del samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med 5 pedagoger.  Resultatet av intervjuerna visar hur man tolkar motivation och hur man arbetar med elevers motivation. Samt utomhuspedagogik som en del i verksamheten. Intervjuerna visar på hur viktig utomhuspedagogiken kan vara för att öka elevers motivation till eget lärande. De visar även hur viktig utomhuspedagogiken är för elevers inlärning och provresultat har visat på effektiviteten av elevernas inlärning med hjälp av utomhuspedagogik. Det handlar om att finna en balans mellan inomhuspedagogik och utomhuspedagogik för att kunna finna motivationsfaktorn hos sina elever.

Tidigare forskning visar att fritidshemmets uppdrag är otydligt och våra egna erfarenheter från arbete och verksamhetsförlagd utbildning inom skola, har gett oss indikationer på att både lärare och fritidspedagoger har svårt att precisera vad fritidshemmets uppdrag är. Syftet med studien har varit att tolka fem fritidspedagogers och fyra lärares uppfattningar om fritidshemmets uppdrag. Där av gjorde vi en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Undersökningen har genomförts i två kommuner i Sverige med totalt nio informanter. Informanternas uppfattningar har tolkats och jämförts med varandra och till tidigare forskning. Vårt resultat visade att fritidspedagoger lägger mycket av sitt fokus inom skolans ramar. Det finns skilda uppfattningar om huruvida fritidspedagoger ska använda sitt uppdrag inom skolan eller inte. Uppfattningar om professionen inom skolan skiljer sig inte enbart mellan fritidspedagoger och lärare, utan även inom de båda yrkeskategorierna. En del uppfattningar visar att vissa fritidspedagoger är nöjda med rollen som resurs inom skolan medan andra fritidspedagoger, liksom en del lärare, har uppfattningar om att fritidspedagoger bör få använda sin yrkeskompetens när de arbetar under skoltid. Det anses vara viktigt att fritidspedagogernas status höjs. Vi kan konstatera att både lärare och fritidspedagoger ser olika på fritidshemmets uppdrag och vi får därigenom en förståelse till varför uppdraget kan upplevas otydligt. Slutsatsen av vår studie blir att det är viktigt att fritidshemmets uppdrag och dess pedagogik tydliggörs för att kunna öka statusen av fritidsverksamheten men också fritidspedagogernas yrkesroll inom skolan. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

The study aims to examine how leisure-time centers implement reading in their activities and how leisure-time teachers perceive reading in the leisure-time center. The study also explores how leisure-time centers cooperate with libraries. The method used was qualitative interviews with six leisure-time teachers from six leisure-time centers. The leisure-time teachers were all recruited to the study because of their implementation of reading in the leisure-time center. The interviews were analyzed with a theoretical framework compiled by Limberg (2003) about ways that adults perceive reading in schools and libraries. The study shows that the leisure-time teachers have different attitudes towards reading, some aligning themselves more with school reading and others more with leisure reading. This points toward the conclusion that the leisure-time center does not provide equal opportunities for all children in Sweden to read in the same way in the leisure-time center. The study additionally shows that the leisure-time teachers and librarians often only have a superficial cooperation consisting of the librarian providing books for the leisure-time center but rarely participating in reading activities. Results point towards that leisure-time teachers’ perception of reading impacts if and how the leisure-time center wishes to cooperate with the library. Leisure-time teachers with a perception of reading that coincides with the school seem to be less interested in using the librarian in activities while teachers with a more leisure oriented view have more of an interest of including the librarian.