Syftet är att jämföra och analysera fritidspersonalens och skollednings - i två grundskolor och en grundsärskola - perspektiv på digital kompetens samt ansvarstagandet av digital kompetensutveckling. Vidare lyfter frågeställningar om respondenternas utmaningar och möjligheter vid utvecklandet av digitala kompetenser. För att få syn på hur lärandet av digitala förmågor befästs kommer respondenternas utsagor analyseras utifrån sociokulturella och pragmatiska lärandeteorier. Dessa lärandeteorier valdes efter granskningen av insamlad empiri. Uppsatsen baseras på intervjuer med skolledning och fritidspersonal och de analytiska begrepp som används är den proximala utvecklingszonen, scaffolding, medierande verktyg, läranderum samt learning through inquiry.  Resultatet visar att respondenternas uppfattning på digital kompetens är hämtat ur ett teknologiskt perspektiv. De var eniga om att digital kompetens bör utvecklas, då eleverna befinner sig i en digital miljö. Ansvarstagandet för digital kompetensutveckling ser olika ut på skolorna varav två av tre skolor tar större ansvar med digital kompetensutveckling för elever. Utmaningen med att utveckla elevernas digitala kompetenser är säkerhet och etik på webben. Skolledningen ser möjligheter i det kollegiala lärandet och till viss del i extern utbildning för utvecklandet av personalens digitala kompetenser. Fritidspersonalen ser möjligheter i att samtala om värdegrund och etiska frågor vid bland annat informella lärandetillfällen med elevernas digitala kompetenser. Respondenterna är eniga om vikten av digitala verktyg för att främja digital kompetens. Grundsärskolans syfte till digital kompetens skilde sig från grundskolans, då den fokuserar på det basala i teknologisk användning eftersom dess elever har andra förutsättningar.

En övervägande del av alla barn i Sverige har varit inskrivna på fritidshemmet under föregående läsår, samtidigt som fritidspersonalen upplever krav på att bedriva undervisning i fritidshemmet, där undervisningen dessutom ska utgå från läroplanens innehåll. Detta samtidigt som tidigare forskning tyder på att fritidshemmet på olika sätt måste samarbeta med skolverksamheten. Föreliggande studie har därmed i syfte att undersöka vilka möjligheter fritidspersonalen har för att planera för denna undervisning. Studien har sin teoretiska ansats i det ramfaktorteoretiska tänkandet, som i denna studie används för att kunna belysa de faktorer som upplevs ha påverkat fritidspersonalens planeringsarbete. För att kunna uppmärksamma personalens upplevelser gällande planeringsarbetet har studien baserats på intervjuer med fritidspersonal. Utifrån en tematisk analys, har tre teman skapats; Planeringstidens tillräcklighet, Göra annat än planeringsarbete under planeringstiden, samt Medvetenhet om läroplanen. Resultatet belyser både positiva och negativa upplevelser gällande samarbetet med ledningen och kollegorna i skolväsendet, samt huruvida fritidspersonalens uttalanden stämmer överens med den tidigare forskningen. I diskussionsdelen tolkas resultatet, samt jämförs exempelvis med tankarna som gav grund för detta arbete. Dessutom reflekteras det över vilken forskning som hade kunnat komplettera denna studie.

Leken är en omfattande del av fritidshemmets verksamhet, i kapitel fyra i läroplanen beskrivs att leken behöver ges stort utrymme (Skolverket, 2019). Därför är det av betydelse att bidra med ny kunskap om lek och lärande. Syftet med studien var att genom intervjuer ta reda på fritidspersonals uppfattningar om lärandet som sker i den fria leken. Med utgångspunkt i Vygotskjis (1978) och Deweys (1980) teorier om det sociala samspelet och lärandet med utgångspunkt i demokrati och elevernas intressen har vi analyserat datamaterialet, vilket bestod av åtta intervjuer utifrån tematisk innehållsanalys. Studien utfördes i två kommuner i Sverige där åtta fritidspersonal deltog i studien. Resultatet visar att det sociala lärandet är en stor del i den fria leken enligt fritidspersonalen i studien. Genom bearbetning av insamlat datamaterial och tidigare forskning är slutsatsen att den fria leken ger eleverna en möjlighet att bearbeta tidigare erfarenheter, upplevelser och den bidrar även till elevernas lärande och utveckling. I studien framgår att det finns organisatoriska frågor vilka komplicerar fritidspersonalens möjligheter att interagera med eleverna i leken. Ytterligare en slutsats är att fritidspersonal behöver ha en balans när det gäller deltagande i den fria leken, detta för att ge eleverna möjlighet till inflytande och för att stötta eleverna när det behövs. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

I denna studie undersöks och jämförs fritidspersonalens beskrivningar av de arbetssätt som används för att inkludera nyanlända elever på fritidshem. För att inhämta material genomfördes intervjuer med fritidspersonal och lärare i svenska som andraspråk på åtta olika fritidshem respektive skolor. Resultatet visade att samtliga deltagare upplever fritidshemmets roll i inkluderingsarbetet av nyanlända elever som viktigt. Trots att majoriteten upplever bristande stöd från skolledningshåll samt tidsbrist för planering är personalens inställning till arbetet med nyanlända elever genomgående positivt. Däremot råder det olika meningar om hur fritidspersonalen på bästa sätt inkluderar nyanlända elever i arbetet. De intervjuade personerna upplever att det svenska språket är avgörande för inkludering och att inlärning av det nya språket sker i det sociala samspelet med andra. Slutsatsen är att fritidspersonalens arbetssätt ser olika ut men att arbetet är avgörande för att de nyanlända barnen ska känna sig som del av skolverksamheten och det svenska samhället.

I den svenska läroplanen och i fritidshemmets allmänna råd står det att elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet. Forskningen visar dock att barn idag inte uppnår den rekommenderade fysiska rörelsen utan är mer och mer stillasittande. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studien att undersöka hur fritidspersonalen arbetar med fysisk aktivitet i sin verksamhet utifrån de tre forskningsfrågorna: Hur definierar fritidspersonal fysisk aktivitet på fritidshemmet?, hur arbetar fritidspersonal med daglig fysisk aktivitet? och vilka svårigheter ser fritidspersonal med att arbeta med fysisk aktivitet? Metoden som användes i studien var kvalitativ, där det användes intervjuer för att svara på forskningsfrågorna och för att få fram ett upplevelsebaserat inifrånperspektiv hos fritidspersonalen. Resultatet av genomförd studie visade att fritidspersonalen använder sig av olika motivationsstrategier för att motivera eleverna till fysisk aktivitet. De svårigheter som framkom handlade om inkludering av de elever som är inaktiva samt brist på planeringstid och dokumentation. Olika syn på tävlingar var även det en svårighet hos fritidspersonalen. För att mäta den dagliga fysiska aktiviteten krävs det att fritidspersonalen dokumenterar ner styrda aktiviteter vilket saknas i den här undersökningen. Däremot visade det sig att de elevgrupper som undersöktes ofta var aktiva på eget initiativ, ett resultat som kan problematiseras.

The purpose of this study was to understand after-school care stuffs experience supporting special needs children in the classroom and during after school activities. What kind of help do children with special needs need in the classroom and after school? And what role do after-school stuff have in meeting these needs? I attempted to answer these questions using a qualitative study. I conducted several interviews with five participants from an after-school care center in Stockholm. My research focused on how staff support the inclusion of children with special needs, from a theoretical and practical perspective. Staff discuss their role both in the classroom and after school, the intensive and specialized support children with special needs require, and how they attempt to provide this support. My analysis of the experiences and thoughts participants described is guided by Per-John Ödman hermeneutics theory. Themes that emerged from my research was that participants/the staff felt more specialized information and education was needed regarding the different diagnoses. Participants/staff also expressed that they provided the majority of the support to special needs children in the classroom. Because of this additional support participants felt they had less energy to meet the high needs of these children during after school care activities. Although afterschool staff/participants described a willingness to continue providing this support in the classroom, they felt access to more information and specialized training for meeting these students needs would create greater confidence about their capacity to help thing for who need a special help. Finally, staff/participants felt that the main support children with special needs required is social integration. Staff planned various games and activities that everyone could participate in to help children with special needs to feel included. / Denna uppsats handlar om fritidspersonalens erfarenheter och uppfattningar av sin yrkesroll när det kommer till elever som är i behov av särskilt stöd i skolan och på fritidshemmet. Undersökningen behandlar frågorna vilken hjälp dessa elever får av fritidspersonal både under skoltid och på fritidshemmet, och vilken roll fritidspersonal har när det kommer till elever med särskilda behov. Denna undersökning är grundad på kvalitativa intervjuer med fritidspersonal från Stockholmsområde. I studien undersöks inkludering ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv samt analyseras med hjälp av Per-John Ödmans hermeneutiska teori för att tolka och förstå fritidspersonalens tankar och erfarenheter om deras roll under skoltid och på fritidshemmet med elever som är i behov av särskilt stöd. Önskan till utbildning inom olika diagnoser kom fram i undersökningen där fritidspersonalen ville känna sig mer trygga i bemötande av elever med särskilda behov. Informanterna som deltog i denna undersökning fungerade även som resurs för elever med särskilda behov under skoltid, vilken gjorde att de har upplevt saknad ork och energi på grund av långa arbetstimmar när de arbetade på fritidshemmet efteråt. Intervjupersonerna var i allmänhet villiga att hjälpa och stötta elever med särskilda behov, men alla har upplevt en viss osäkerhet samt saknad kunskap för att stötta dessa elever. Personalen har även varit osäkra när det gäller bemötande av dessa elever och om vilka material som skulle hjälpa eleverna att lättare kunna klara av skolarbeten. Det kom fram att inkludering som arbetssätt har använts dagligen, speciellt på fritidshemmet där genom lekar och olika aktiviteter är det lättare att integrera eleverna med särskilda behov med andra, så att dem känner sig inkluderade.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några fritidshem beskriver runt om i Sverige hur de arbetar med fysiska lärmiljöer och hur och om det har ändrats utifrån rådande pandemi och dess restriktioner. Studiens empiri bygger på en enkätundersökning som skickades ut i diverse fritidshems-grupper på Facebook. Både slutna och öppna frågor har ställts för att ge respondenterna möjligheter att utveckla deras svar för att få en mer bredd på deras syn om fysiska lärmiljöer. Ansatsen vi tillämpat är mixed method research, en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har analyserat vårt empiriska material med deskriptiv statistik och innehållsanalys. Resultatet av detta arbete visar att det är en stor variation ute i fritidshemmen i arbetet med fysiska lärmiljöer. En upptäckt vi gjorde var att gemensamt för de flesta fritidshemmen är svårigheten att arbeta med fysiska lärmiljöer då fritidshemmet inte tillhandahåller egna lokaler anpassade för fritidspedagogik. Fritidshemmet delar ofta lokaler med skolan som fritidshemmet får anpassa sig efter. Det framkom också att stora barngrupper på liten yta är vanligt förekommande i fritidssammanhang. Vi har också undersökt utifrån ett coronaperspektiv om hur fritidspersonalen utformar de fysiska lärmiljöerna i och med rådande pandemi och dess restriktioner. I studien visade det sig att majoriteten av fritidshemmen har flyttat all sin verksamhet utomhus för att minska smittspridningen, på så vis har de fysiska lärmiljöerna ändrats då eleverna får all sin fritidsundervisning utomhus. Problemområdet vi undersöker är hur fritidspersonal beskriver arbetet med fysiska lärmiljöer. Tidigare forskning inom området fysiska lärmiljöer är bristfällig då det läggs mest fokus på forskning om undervisningen och inte områdena runt omkring. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Syftet med studien är att undersöka fritidspersonalens syn på genus och sexualitet samt hur de säger sig arbeta med genus och sexualitet i fritidshemsverksamheten. Metoden som denna studie grundar sig i är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Intervjustudien var uppdelad i fyra olika teman som blev till två teman i resultatet, detta analyserades sedan utifrån en narrativ och en tematisk analysmetod. Det analyserades vidare utifrån Martinsson och Reimers (2014) bok Skola i normer som utgår från olika teorier om normer, kön och sexualitet. Vår studie visar på att det finns en medvetenhet bland fritidspersonalen vad gäller synen på genus och sexualitet, men att det är något som är starkt påverkat av normer och olika samhällsstrukturer. Studien visar vidare på att fritidspersonalens arbete med genus och sexualitetsfrågor i fritidshemsverksamheten handlar om att fritidspersonalen försöker i det vardagliga bemötandet samtala och diskutera med eleverna om genus och sexualitet. En del av fritidspersonalen visar även på att de infört olika aktiviteter i fritidshemsverksamheten, för att eleverna aktivt ska få arbeta med frågor som rör genus och sexualitet.