I takt med digitaliseringen så har de ställts stora krav på individer att arbeta med kompetensutveckling för att inte hamna i ett digitalt utanförskap. Detta är särskilt tydligt för IT-konsulter då de verkar i en bransch som blir extra påverkad av digitaliseringen. Generativ AI är ett ämne som har blivit högaktuellt den senaste tiden, inte minst tack vare verktyg som ChatGPT och CoPilot. Studien avser därför att besvara vilka kompetensområden som kan utvecklas hos IT-konsulten med stöd av generativ AI samt hur detta kan ske. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ ansats tillämpats med semi-strukturerade intervjuer i kombination med en litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med åtta olika respondenter som har en insyn i IT-konsultens dagligaarbete. Där det insamlade empirimaterialet har analyserats genom en deduktiv tematisk analys som baserades på tre beståndsdelar under kompetens vilket var: ”Kunskap”, ”Färdigheter” och ”Attityder”. Slutsatsen av studien presenterar hur alla trebeståndsdelar under kompetens kan utvecklas vid användning av generativ AI för IT-konsulten i form av: Förbättrad förståelse kring programmering, ökade färdigheter inom kommunikation och förbättrad attityd till det dagliga arbetet genom effektivisering av monotona och repetitiva arbetsuppgifter. Att hantera och beakta de utmaningar som uppstår med användning av generativ AI för IT-konsulten lyfts också fram som en viktig förutsättning för att kunna uppnå möjligheterna. / As digitalization progresses, significant demands have been placed on individuals to engage in competency development to avoid digital exclusion. This is particularly evident for IT consultants, as they operate in an industry that is heavily influenced by digitalization. Generative AI has become a highly relevant topic recently, thanks to tools like ChatGPT and CoPilot. The study aims to answer which competency areas can be developed for IT consultants with the support of generative AI and how this can be achieved. To answer this question, a qualitative approach was applied, utilizing semi-structured interviews in combination with a literature review. The interviews were conducted with eight different respondents who have insight into the daily work of IT consultants. The collected empirical material was analyzed using a deductive thematic analysis based on three components of competence: "Knowledge," "Skills," and "Attitudes." The study's conclusion presents how all three components of competence can be developed with the use of generative AI for IT consultants in the form of: improved understanding of programming, enhanced communication skills, and improved attitude towards daily work through the efficiency of monotonous and repetitive tasks. Addressing and considering the challenges that arise with the use of generative AI for IT consultants is also highlighted as an important prerequisite for achieving the potential benefits.

Denna studie undersöker användningen och effekten av generativ AI inom digitalmarknadsföring, med fokus på dess påverkan på kreativa processer. Genom kvalitativa intervjuermed yrkesverksamma inom branschen identifieras hur generativ AI kan effektivisera arbetsflödengenom att automatisera vissa uppgifter och bidra med nya idéer. AI-verktygen fungerar som stödi skapandet av marknadsföringskampanjer, vilket underlättar för marknadsförare att utforska ochutveckla kreativa koncept. Samtidigt belyser studien behovet av mänsklig övervakning för attsäkerställa innehållets kvalitet och etiska användning. Resultaten visar på både möjligheter ochutmaningar med att integrera generativ AI i det dagliga marknadsföringsarbetet. / This study examines the use and impact of generative AI in digital marketing, focusing on its effecton creative processes. Through qualitative interviews with industry professionals, the researchidentifies how generative AI can streamline workflows by automating certain tasks and providingnew ideas. AI tools support the creation of marketing campaigns, making it easier for marketersto explore and develop creative concepts. The study also highlights the need for human oversightto ensure the quality and ethical use of content. The findings present both opportunities andchallenges in integrating generative AI into daily marketing activities

This licentiate thesis investigates the case and the syntactic position of the direct object in South Saami. The focus is on plural direct objects, which have Differential Object Marking, a phenomenon in which the case alternates between different types of direct objects. In South Saami, some direct objects carry the accusative case form in the plural, while others only carry the plural marker. This variation of suffix displayed on the direct object is contingent on definiteness; definite direct objects consistently display the accusative case form in the plural while indefinite direct objects, specific and nonspecific alike, lack accusative morphology. In addition to case marking, the study presents an analysis of the alternation of the syntactic position of some direct objects. Definite and indefinite specific direct objects can be realized in two positions: as the complement of the verb or in a position as specifier of the light verb projection. By contrast, indefinite nonspecific direct objects obligatorily surface in the complement position of the verb. This variability in syntactic position of some direct objects is analyzed by means of a Specificity Operator, adjoined to the DP-level of every specific NP, definite and indefinite. The operator moves as an instance of quantifier raising in order to take scope over Existential Closure (EC). EC binds NPs in its domain and give them an existential reading. Therefore, when the Specificity Operator raises, it anchors the DP it is adjoined to in a domain, which is unbound by EC and therefore facilitates a specific interpretation. The operator, void of phonological content, can raise alone to the specifier of vP as an instance of covert movement. The operator can also Pied-pipe the DP it is adjoined to, which results in overt movement of the DP. Indefinite nonspecific direct objects lack the Specificity Operator and therefore they remain in-situ in the VP, where they are bound by EC. In addition to its theoretical value, the thesis will be of use for teachers, students and others with an interest in a better understanding of the case form and the position of the direct object in South Saami. / Daennie licentiaatetjaalegisnie gïehtjedem guktie Åarjelsamien direkte objeekth gelliengiertesne kaasushgïetjieh åadtjoeh. Manne gelliengiertem veeljeme juktie åarjelaemien gïele Differential Object Marking åtna. Naakenh direkte objeekth dam giehtjiem -idie guedtieh, mij ackusatijvem gelliengïertesne muana. Jeatjah direkte objeekth barre låhkoegiehtjiem -h guedtieh, mij ajve gelliengïertem muana, menh ij kaasusem. Dan åvteste direkte objeekti kaasushaamoeh molsedieh. Mov gïehtjidimmie vuesehte ahte definijte direkteobjeekth gelliengiertesne dam ackusatijvegïehtjiem. Eah indefinijte direkte objeekth dam gïethjiem utnieh, valla barre gelliengierehaamoem utnieh. Manne vielie gïehtjedem gusnie, dennie raaje- sisnie, leah dej direkte objeekti sijjieh. Gaavneme ahte joekehtsh leah aaj ovmessie direkte objeekti gaskoeh. Definijte jïh indefinijte specifijke direkte objeekth utnieh göökte sijjieh gusnie maehtieh jïjhtedh, valla indefinite ovspecifijke direkte objeekth utnieh ajve aktem sijjiem gusnie maehtieh årrodh. Gaajhkh dah golme ovmessie direkte objeekth maehtieh maadthsijjesne årrodh goh verben komplemeente, valla definijte jïh indefinijte specifijke direkte objeekth maehtieh aaj aktene vP:n specificeerijisnie jïjhtedh. Manne daam joekehtehtem jïh vuesehtem mannasinie naemhtie jis. Mov innovasjovne lea akte specifijkeoperatovre. Dïhte lea adjungeradamme fïerhten DP:se mij lea definijte jallh indefinijte specifijke. Dïhte operatovre iktesth bæjjene DP:n sistie vP specificeerijen sïjse, men dïhte maahta aaj dam DP:m buektedh Pied-pipingen tjïrrh. Dïhte specifijkeoperatovre bæjjene juktie edtja baataridh Existential Closuren (EC) jaksoste. Gosse operatovre bæjjene, dïhte dan sov DP:m dïbrehte akten domeenese, gusnie specifijke guarkoe daerpies sjædta. Dah direkte objeekt mah eah specifijkeoperatovrem utnieh tjoerieh baetsedh VP:n sijse, jïh dannasinie EC dejtie veadta. Dannasinie existentielle guarkoem åadtjoeh. Daate tjaalege vihkeles lingvistihke teorijese, valla aaj lohkehtæjjide, learoehkidie jïh jeatjide guhth sïjhth buerebe guarkedh mij kaasusidie lea direkte objeekten jïh gusnie, dennie raajesisnie, dïhte objeekte jæjhta. / I den här licentiatavhandling undersöks kasusformen hos de direkta objekten och deras syntaktiska position i sydsamiskan. Fokus ligger på direkta objekt i pluralis, vilka uppvisar fenomenet differentiell objektsmarkering, som innebär att vissa direkta objekt bär ackusativsuffixet i plural medan andra endast bär pluralsuffixet. Denna variation i objektsmarkering är känslig för definithet. Definita direkta objekt har accusativändelsen medan indefinita, både specifika och icke-specifika direkta objekt, saknar den. Utöver själva realiseringen av kasussuffix undersöks också de direkta objektens syntaktiska position. En analys presenteras som definierar olika typer av nominalfraser och skiljer definita och specifika direkta objekt från icke-specifika direkta objekt. Den första typen uppvisar variation i sin syntaktiska placering och har möjligheten att dyka upp både i komplementställning till verbet och i en den lilla verbfrasens specificerare, det vill säga vid gränsen för den lexikala fasen. Indefinita icke-specifika direkta objekt, som utgör den andra typen, kan bara uppträda i en position som komplement till verbet. På basis av den analys som inkluderar min innovation Specifikhetsoperatorn, vilken är adjungerad till alla definita och specifika direkta objekts DP-nivå, kan de två positionerna förklaras. Specifikhetsoperatorn flyttar alltid till vP:s specifierare som en kvantifierarinteraktion, där Specifikhetstoperatorn får räckvidd över Existential Closure (EC) och förankrar sin DP i en domän där en specifik tolkning blir nödvändig. Detta är en typ av osynlig flytt. Flytten kan också vara synlig. I det fallet sker medfraktning (Pied-piping) när Specifikhetsoperatorn tar med sig den DP den är adjungerad till när den flyttar till vPs specifierare. Direkta object som saknar Specifikhetsoperatorn stannar i positionen som komplement till verbet och binds därför av EC, vilket leder till att de får en existentiell tolkning. Bortom sitt värde för lingvistisk teoribildning kommer avhandlingen också att bli viktig för lärare, studenter och elever såväl som för andra med ett intresse av att bättre förstå vilket kasus som uppträder på sydsamiska direkta objekt och dessa objekts position i satsen.

Die Topologieoptimierung ist die Suche einer optimalen Bauteilgeometrie in Abhängigkeit des Einsatzfalls. Für komplexe Probleme kann die Topologieoptimierung aufgrund eines hohen Detailgrades viel Zeit- und Rechenkapazität erfordern. Diese Nachteile der Topologieoptimierung sollen mittels Deep Learning reduziert werden, so dass eine Topologieoptimierung dem Konstrukteur als sekundenschnelle Hilfe dient. Das Deep Learning ist die Erweiterung künstlicher neuronaler Netzwerke, mit denen Muster oder Verhaltensregeln erlernt werden können. So soll die bislang numerisch berechnete Topologieoptimierung mit dem Deep Learning Ansatz gelöst werden. Hierzu werden Ansätze, Berechnungsschema und erste Schlussfolgerungen vorgestellt und diskutiert.

The development of Artificial Intelligence (AI) is advancing by the day and AI is now a major part of our daily lives. As it evolves, new applications are being introduced and created to make the user's everyday life easier. The aim of our study is to review the potential for generative AI to act as a tool to support co-creation for designers in creative, exploratory processes. The methodology of the study was a qualitative investigation in the form of an experiment and a subsequent interview with five participants, comparing the experience of traditional individual idea generation with idea generation supported by a generative AI. The results show a generally positive attitude towards AI as a co-creation tool, especially for independent idea generation and in freelancing. It was found that users can be reminded of details that are easily overlooked. We also found that inconsistency can be used as a tool,even though it deviates from the general guidelines for AI systems that exist today. / Utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI) går framåt för varje dag som går och AI utgör idag en stor del av vår vardag. I takt med utvecklingen introduceras nya användningsområden som skapas för att underlätta användarens vardag. Syftet med vår undersökning är att se över möjligheterna för generativ AI att fungera som ett verktyg för att stödja samskapande för designers i kreativa, explorativa processer. Metoden för studien var en kvalitativ undersökning i form av ett experiment och en efterföljande intervju med fem deltagare, där upplevelsen av traditionell individuell idégnerering jämförs med idégenerering med stöd frånen generativ AI. Resultatet visar en generell, positiv inställning till AI som ett samskapande verktyg för självständig idégenerering. Det framkom bland annat att användare kan bli påminda om detaljer som lätt annars förbises, samt att inkonsekvens kan användas som ett verktyg trots att det frångår de generella riktlinjer för AI-system som finns idag.

Generativ AI är ett fenomen som har blivit populärt under de senaste åren vilket har medfört utvecklingen av AI-verktyg. Dessa verktyg kan lösa specifika lösningar inom olika fält inklusive inom UX-design. Där en ny aspekt av Mänsklig-Dator-Interaktion (MDI) har utvecklats mot Människa-AI-Interaktion (MAII). Syftet med denna studie är att undersöka UX-designers användning av AI-verktyg inom skissandet. Studien genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Resultatet presenterar respondenternas perspektiv och tankar kring tillämpningen av de AI-verktyg som används idag. Alla respondenter är överens om att användningen av AI-verktyg gjorde att arbetet blev mer effektivt. Begränsningarna alternativt utmaningarna var att företag bör överväga att införa en tydlig AI-policy för att säkerställa att AI-verktyg används säkert och ansvarsfullt. Studien avslutas med att en stor vikt läggs på mänsklig kreativitet och förståelse för användarens behov är en viktig del gällande användning av AI-verktyg. / Generative AI is a phenomenon that has become popular in recent years, leading to the development of AI tools. These tools can solve specific problems in various fields, including UX design. This has led to the development of a new aspect of Human-Computer Interaction (HCI) towards Human-AI Interaction (HAII). The purpose of this study is to investigate UX designers' use of AI tools in sketching. The study was conducted with seven semi-structured interviews and a thematic analysis. The results present the respondents' perspectives and thoughts on the application of the AI tools used today. All respondents agree that using AI tools made their work more efficient. Limitations or challenges were that companies should consider implementing a clear AI policy to ensure that AI tools are used safely and responsibly. The study concludes that a great deal of emphasis is placed on human creativity and understanding the needs of the user is an important part of using AI tools.

Generative adversarial networks (GANs), a type of generative modeling framework, has received much attention in the past few years since they were discovered for their capacity to recover complex high-dimensional data distributions. These provide a compressed representation of the data where all but the essential features of a sample is extracted, subsequently inducing a similarity measure on the space of data. This similarity measure gives rise to the possibility of interpolating in the data which has been done successfully in the past. Herein we propose a new stochastic interpolation method for GANs where the interpolation is forced to adhere to the data distribution by implementing a sequential Monte Carlo algorithm for data sampling. The results show that the new method outperforms previously known interpolation methods for the data set LINES; compared to the results of other interpolation methods there was a significant improvement measured through quantitative and qualitative evaluations. The developed interpolation method has met its expectations and shown promise, however it needs to be tested on a more complex data set in order to verify that it also scales well. / Generative adversarial networks (GANs) är ett slags generativ modell som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren sedan de upptäcktes för sin potential att återskapa komplexa högdimensionella datafördelningar. Dessa förser en komprimerad representation av datan där enbart de karaktäriserande egenskaperna är bevarade, vilket följdaktligen inducerar ett avståndsmått på datarummet. Detta avståndsmått möjliggör interpolering inom datan vilket har åstadkommits med framgång tidigare. Häri föreslår vi en ny stokastisk interpoleringsmetod för GANs där interpolationen tvingas följa datafördelningen genom att implementera en sekventiell Monte Carlo algoritm för dragning av datapunkter. Resultaten för studien visar att metoden ger bättre interpolationer för datamängden LINES som användes; jämfört med resultaten av tidigare kända interpolationsmetoder syntes en märkbar förbättring genom kvalitativa och kvantitativa utvärderingar. Den framtagna interpolationsmetoden har alltså mött förväntningarna och är lovande, emellertid fordras att den testas på en mer komplex datamängd för att bekräfta att den fungerar väl även under mer generella förhållanden.

Påskyndat av teknik går utvecklingen snabbare än någonsin. Generativ AI har blivit tillgänglig för allmänheten. Det ger möjligheter för verksamheter att nyttja AI-teknik utan större insatser och kunskap. Detta skiftar förutsättningarna inom digital innovation. Denna nya aktör skapar gap i litteraturen, där tidigare forskning behöver omvärderas. Ett viktigt forskningsområde är hur användningen av generativ AI påverkar digital innovation. En annan aspekt är hur innovatörer kan nyttja, och förhålla sig till generativ AI inom innovationsprocessen. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts, där empiri har samlats in genom åtta intervjuer. Studien har resulterat i en tematisk modell med följande teman: Generativ AI som en kollega; Generativ AI som resurs för digital innovation; Generativ AI ökar tillgängligheten till AI-teknik; Känslor gällande generativ AI; Problematik gällande generativ AI; Spridd och differentierad syn på digital innovation. Studien visar att generativ AI kan påverka digital innovation genom de resulterande temana. Vidare relateras dessa teman till innovationsprocessen, där en modifierad processmodell för innovation har tagits fram. Då användningen av generativ AI är ett relativt nytt fenomen är det sannolikt att innovatörer framöver kommer att öka sin användning av verktyget, vilket medför att fynden från denna studie riskerar att snabbt bli utdaterade. Vidare forskning bör därför utföra liknande studier med jämna mellanrum, för att fånga upp nya erfarenheter som uppstår av den ökade användningen. / Accelerated by technology, development is progressing faster than ever. Generative AI has become accessible to the general public. It provides opportunities for businesses to leverage AI technology without significant efforts and expertise. This shifts the conditions within digital innovation. This new actor creates gaps in the literature, where previous research needs to be reevaluated. An important research area is how the use of generative AI affects digital innovation. Another aspect is how innovators can utilize and engage with generative AI in the innovation process. To investigate this, a qualitative study has been conducted, where empirical data has been collected through eight interviews. The study has resulted in a thematic model with the following themes: Generative AI as a colleague; Generative AI as resource for digital innovation; Generative AI increases accessibility to AI technology; Emotions regarding generative AI; Challenges regarding generative AI; Diverse and differentiated views on digital innovation. The study shows that generative AI can affect digital innovation through the resulting themes. Furthermore, these themes were related to the innovation process, where a modified process model for innovation has been developed. Since the use of generative AI is a relatively new phenomenon, it is likely that innovators will increase their use of the tool in the future. This may render the findings from this study quickly outdated. Further research should therefore conduct similar studies at regular intervals to capture new experiences arising from increased usage.

The Concurrent Design Platform 4 (CDP4®) is a collaborative Model-Based Systems Engineering (MBSE) software tool conceived for architecting complex systems. Nevertheless, there are limitations concerning the manageable number of system options. The upcoming Siemens tool for generative engineering, Simcenter™ Studio, is attempting to overcome this limitation by enabling automatic synthesis and evaluation of architecture variants. The motivation for the Generative Concurrent Design (GCD) project as a collaboration between RHEA, Siemens and OHB is to develop a combined prototype of these two tools. This thesis presents a modelling of Copernicus Next Generation (CNG) space component, using generative capabilities in a typical Phase-0 study. It represents the third step of the bottom-up GCD validation process, intended to investigate how architecting differs among “Sub-system”, “Systems” and “Systems of Systems (SoS)”. Therefore, this work provides an architecting strategy which is generalizable for other SoS use-cases and contributes to assess whether extensions to ECSS-E-TM-10-25 are necessary to successfully support GCD. / Concurrent Design Platform 4 (CDP4®) är ett samarbetsverktyg för modellbaserad systemteknik (MBSE) som utformats för att bygga komplexa system. Dock finns det begränsningar vad gäller det antalet hanterbara systemalternativ. Det kommande Siemens-verktyget för generativ teknik, Simcenter™ Studio, försöker övervinna denna begränsning genom att möjliggöra automatisk syntes och utvärdering av arkitekturvarianter. Motivationen för Generative Concurrent Design (GCD) -projektet som ett samarbete mellan RHEA, Siemens och OHB är att utveckla en kombinerad prototyp av verktygen CDP4® och Simcenter™. Detta examensarbete presenterar en modellering av rymdkomponenten Copernicus Next Generation (CNG) med användning av generativa funktioner i en typisk fas-0-studie. Den representerar det tredje steget i GCD-valideringsprocessen nedifrån och upp, avsedd att undersöka hur arkitekturen skiljer sig åt mellan "Sub-system", "Systems" och "Systems of Systems (SoS)". Detta arbete ger därför en arkitektonisk strategi som är generaliserbar för andra SoS-användningsfall och bidrar till att bedöma om förlängningar till ECSS-E-TM-10-25 är nödvändiga för att framgångsrikt stödja GCD.

With the emergence of Generative Artificial Intelligence (GAI), a new form of content creation has been implemented across industries, particularly within creative agencies. Many studies today around this topic are using a quantitative approach to study the usage of text-to-image tools. Objective of this thesis is to explore swedish creators’ perceptions, ideas, and thoughts regarding these tools and contribute to deeper understanding of their views of the tool’s impact, applications, and limitations. We conducted a qualitative study employing a semi-structured interview format. Our choice of data analysis is conducted using a thematic analysis and parts of an Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). In our research, a total of 5 creators, with varying roles at different agencies, were interviewed, and from the empirical data 11 main themes were identified where the results pointed to a great variety of thoughts and ideas. These positions are based on the fact that there is a shared opinion for the usability and application of the text-to-image tools where a majority saw a challenge and difficulties with the communication with the tool. Many expressed the need to be up-to-date in order to be competitive and a majority saw the need for regulation for use. There are varying opinions on how the technology works and the purpose of the functions. There is a need for regulation and the importance of the human laying on of hands is emphasized so that the tool does not have too great an impact. A misleading image emerges on social media that does not match the informants' image of the tools. There is a need to be up-to-date on technology to be competitive. / Med den nya funktionen för Artificiell intelligens, Generativ AI (GAI) har ny form av innehållsskapande implementerats bland branscher, i synnerhet inom kreativa byråer. Många studier inom området idag använder sig av en kvantitativ tillvägagångsätt för att undersöka användandet av text-till-bild AI-verktyg. Syftet med studien är att kartlägga svenska kreatörers uppfattning, idéer och tankar för dessa verktyg och bidra med en djupare förståelse för deras syn på verktygets påverkan, användningsområde och begränsningar. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom en semistrukturerad intervjuform och analys av data sker med en tematisk analys med inslag av Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). I denna uppsats intervjuades totalt 5 kreatörer med varierande roller på olika byråer, och av den empiriska datan identifierades 11 huvudteman där resultatet pekade på en stor variation av tankar och idéer. Dessa ståndpunkter bygger på att det finns en delad uppfattning för användbarheten och tillämpningen med text-till-bild-verktygen där en majoritet såg en utmaning och svårigheter med kommunikationen med verktyget. Många uttryckte behov att vara up-to-date för att vara konkurrenskraftiga och en majoritet såg behovet av reglering för användandet. Det råder varierande åsikter för hur teknologin fungerar och funktionernas syfte. Det finns ett behov av reglering och vikten av den mänskliga handpåläggningen poängteras för att verktyget inte ska få för stor inverkan. Det framkommer en missvisande bild på sociala medier som inte stämmer överens med informanternas bild av verktygen. Det finns ett behov av att vara uppdaterad på tekniken för att vara konkurrenskraftig.