Den här litteraturöversikten behandlar begreppet matematikångest, både allmänt samt ur ettgenusperspektiv. Eftersom matematikångest ofta utvecklas tidigt med risk för att följa medunder hela studietiden, inriktar den här studien sig på hur det går att arbeta med och motmatematikångest både på högstadiet och gymnasiet. Utifrån en litteratursökning i olikaforskningsinriktade databaser har två frågor bearbetats. Först läggs en bakgrund i arbetetmed frågan Vad är matematikångest? och sedan utforskas frågan Vad ligger bakom skillnadernamellan flickors och pojkars tendens att utveckla matematikångest?Resultatet av litteraturöversikten visar att matematikångest kan beskrivas som en obehagligsinnesstämning i relation till ämnet matematik, som kan te sig tämligen förlamande och gekänslor av oro och viljan att fly. Det påverkar personens möjligheter att bearbeta matematiskaproblem negativt och kan komma att påverka personens val av fortsatta studier och framtidakarriär. Flickor utvecklar matematikångest i större utsträckning än pojkar och mycket tyderpå att dessa skillnader börjar dyka upp när eleverna börjar närma sig tonåren ochkunskapskraven inom matematik ökar. Trots att flickorna upplever mer matematikångestpresterar flickor som grupp lika bra som pojkar. Matematikångest påverkar den individuellaprestationen negativt, och flickor hanterar detta bättre än pojkar.En återkommande orsak i studien är stereotypiska förutfattade meningar om elevernasmatematiska kompetens baserad på exempelvis elevens kön. Dessa förutfattade meningarpåverkar elevernas attityder till matematiken och kan leda till att eleverna utvecklarmatematikångest. Dessa stereotyper uttrycks inledningsvis av lärare och föräldrar för attsedan även uttryckas av eleverna själva. Underlaget har också lyft fram kognitiva orsaker.Exempelvis så har flickor i genomsnitt en lägre rumslig processförmåga än pojkar, vilket kangöra att undervisningen påverkar dem didaktiskt mer negativt än pojkar. Utifrån resultatetgår det att se att pojkar gynnas mer av traditionell katederundervisning än vad flickor gör.Om läraren varierar lektionerna och blandar den traditionella katederundervisning med merkreativ undervisning i form av diskussioner och problemlösning inkluderas fler elever iundervisningen, vilket ökar deras kunskaper och självförmåga vilket leder till att färre eleverutvecklar matematikångest.

Varför är läktarna så tomma på damernas matcher? är en studie där Damallsvenskan och Allsvenskan undersöks utifrån perspektiv om genus och publikintresse. Idrotten sägs vara skapad av män för män, vilket speglar den svenska mansdominerade fotbollen. Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera den skillnad i publikintresse som finns mellan Damallsvenskan och Allsvenskan utifrån teorier om genus. Studien utgår från två frågeställningar, Hur kan man förstå skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? och Vilka är de främsta faktorerna som påverkar skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? där svaren på frågeställningarna bidrar med en förståelse och en förklaring till varför publikintresset ser ut som det gör ur ett genusperspektiv. Studien är en litteraturstudie som intresserar sig för ett fall – fotboll i Sverige. Det är en teoridrivande studie där de valda teorierna i studien genererar förklaringar till varför publikintresset ser ut som det gör genom att de appliceras på insamlad data från tidigare forskning. De valda teorierna har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv, där teorier om jämställdhet, genuskontraktet och maskulinetet och feminitet presenteras och används i resultat och analysdelen för att förklara hur stereotypiska könsroller och förväntningar på de olika könen påverkar intresset för dam- respektive herrfotboll. Resultatet i studien indikerar att skillnaden i publikintresse mellan Damallsvenskan och Allsvenskan beror på fler olika faktorer. Utifrån de valda teorierna kan skillnaden i publikintresse för Damallsvenskan och Allsvenskan bland annat förstås som en konsekvens av kulturella orättvisor inom svensk fotboll. / The aim of this thesis is to analyze and discuss the difference of interest between the first divisions in women’s football (Damallsvenskan) compared to men’s football (Allsvenskan) in Sweden. The thesis is using two research questions with a gender focus. The purpose is to contribute to an understanding of, and explain why, there is a difference of interest between Damallsvenskan and Allsvenskan from a gender perspective.The thesis is a literature study focusing on Swedish football. It´s a theory-driven study where the chosen theories, with focus on gender, generate explanations of why there is a difference of interest. The theories are applied on collected data from previous studies. The results indicate that the differences in public interest between Damallsvenskan and Allsvenskan can be explained by several different factors. Based on the selected theories this thesis concludes that the differences can be understood as a consequence of cultural injustices in Swedish football.

Syftet med denna uppsats var att undersöka unga, icke suicidala kvinnors föreställningar om suicidalitet. Mer ingående var syftet att undersöka vad respondenterna hade för föreställningar om suicidala individer, varför vissa människor blir suicidala samt hur självmordsbenägna individer går till väga i en suicidal situation. Syftet var också att undersöka om respondenterna uppfattade suicidalitet som accepterat i samhället, eller inte. Metoden var kvalitativ i form av semi-strukturerade intervjuer med fem unga kvinnor i åldrarna 15–24 år. Studien hade genusperspektiv. Kritisk diskursanalys i form av Faircloughs tredimensionella modell förevisade ett antal tematiska diskurser. Analysen visade exempelvis att traditionella föreställningar om genus finns kvar och att en anledning till att individen blivit suicidal upplevdes bero på att personen varit utsatt för något traumatiskt. Frågeställningen om acceptans visade att suicidalitet inte ses som accepterat i samhället på grund av stigman, och även att självmord inte är någon utväg. Respondenternas föreställningar kan tolkas till stor del ha internaliserats av rådande samhällsnormer

The purpose of this essay was to make a text analysis from a gender perspectiveand a comparison between two new religious teaching materials from grade 7-9.The aim was to gain a better understanding of how gender-conscious the teachingmaterials are and whether there are differences and similarities in therepresentation of the sexes. If the teaching materials contains differences andsimilarities, it may be interesting to understand why women may be visible orabsent through a structural perspective. Finally, the results of the text analysiswould be linked and compared to lgr11's guidelines. The essay has theories fromauthors like Edwertz and Lundström, Ågren and Florén and Jeanette Sky. Previousresearch shows the following results based on the gender ladder: 75% of the courseliterature in teacher education lacked a gender equality perspective and 90% of theliterature lacked a gender perspective. One of the teaching aids have a better scorein the gender ladder, which means that the teaching aid has a better genderconsciousand a better gender equality. Teaching aids that have a higher score inthe gender ladder also fits better with the requirement of lgr11. The survey resultsshows that one teaching aid is more related and gender-conscious than the other.The teaching aid that has a lower score in the gender ladder has a habit ofmaintaining gender-strengthening myths where the man is active, and the womanis more passive. This situation forces the teacher to supplement the teaching aidswith a gender perspective on their own.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor som lider av endometrios tycker att sjukdomen framställs i massmedia. Vidare är syftet även att undersöka hur dessa kvinnor anseratt massmedias framställning av sjukdomen påverkar dem. Det empiriska materialet i studien har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sju kvinnor, i åldrarna 20-40 år, som lider av endometrios. Resultatet visar att respondenterna har lågt förtroende förmassmedia som informationskälla. De menar att massmedia rapporterar felaktig information om sjukdomen på ett förminskande sätt som inte visar helheten. Studien visar även att massmedias bristfälliga rapportering påverkar respondenterna negativt, det gör dem arga och skapar en förvirring. De förklarar att massmedias snedvridna bild av sjukdomen kan få förödande konsekvenser både för endometriospatienter såväl som för allmänheten.

Genusdebatten är i allra högsta grad aktuellt i vårt samhälle.Jämställdhet är ett modeord och något de flesta vill skriva under på.Som lärare är man en viktig del av jämställdhetsarbetet då inflytandet på de barn man undervisar är stort.Syftet med mitt arbete är att undersöka barns tanker om genus. / Girls and boys about gender

Grafiska romaner har många dimensioner och kan analyseras på olika sätt. Dessa har ofta utgjort föremål för analyser av - och tolkningar kring - genusperspektivet. Gemensamt för ett flertal av dessa analyser är överenskommelsen om att karaktärerna i de grafiska romanerna speglar olika sociala situationer och förmedlar olika sociala budskap.  I vår undersökning genomförde vi en semiotisk analys av utvalda sidor i tre populära grafiska romaner för tonåringar. Detta för att undersöka hur läroplanens mål om att öka medvetenheten kring genusaspekten kan uppnås genom arbete med serier i bildämnet. De undersökta grafiska romanerna är Mörkt album, Maus och Framtidens arab 3. I den teoretiska analysen av materialet utgick vi från socialkonstruktionism och olika dimensioner av genus. Resultatet visade att majoriteten av huvudkaraktärerna i romanerna har framställts av författarna enligt stereotypa könsroller och böckerna förmedlar, i olika avseenden, maktpositioner mellan könen och de förväntningar som ställs på dessa samt illustrerar en tydlig genusordning. Vid analysen hittades därutöver ett snålt inslag av normbrytande beteende i könsrollshänseende. En ytterligare slutsats från studien är att arbetet med genusperspektiv kan bli en del av bildämnesdidaktiken där serier möjliggör för diskussionsområden och övningar som syftar till att aktualisera och problematisera genusfrågor i olika kontexter. / Graphic novels have many dimensions and can be analyzed in different ways. We  concluded from our study that the work with a gender perspective can become part of the didactics of visual subjects, where series enable discussion areas and exercises that show the  cross-gender opportunities for adolescents´s lives. When it comes to gender attitudes, we can learn from comics that they are constantly changing. There have been many different interpretations of gender roles in graphic novels over the years. Some of these explanations are more advanced than others, but they all provide a snapshot of attitudes toward gender at the time of their formation. Therefore this study aimed to investigate whether popular comic albums for young people exhibit limited gender patterns from a gender perspective. The study is conducted through a semiotic text and image analysis of three graphic novels: Mörkt album, Maus & Framtidens arab 3. The theoretical analysis of the material has been based on terms like social constructionism and different dimensions of gender. The result showed that most of the main characters in the books have normative characteristics and that the female characters adhere to the stereotypical gender role. In addition, the books convey prevailing positions of power between the genders and the expectations placed on them, and highlight the kind of gender order that prevails.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur genus framställs hos karaktärerna i två historiska romaner som används i årskurs 4-6. Mer specifikt undersöker studien hur centrala karaktärer i romanerna Drakskeppet (1997) och Nattkorpen (2021) skildras utifrån ett genusperspektiv. I studien har en kvalitativ analys genomförts som undersökt vilka könsstereotypa respektive normbrytande egenskaper som centrala karaktärer ur de båda romanerna besitter. Utifrån analysen har karaktärerna sedan i resultatet kategoriserats som könsstereotypa eller normbrytande karaktärer. Resultatet visar att sju av tolv karaktärer som analyserats kan betraktas som normbrytande, medan fem av tolv analyserade karaktärer följaktligen är könsstereotypt skildrade. I resultatet framgår också att Drakskeppet innehåller fler könsstereotypa skildringar än Nattkorpen. Med utgångspunkt i analys och resultat har studien i resultatdiskussionen kunnat jämföra hur genus framställs i de båda romanerna och belysa aspekter kring hur miljön i romanerna påverkar hur genus framställs. Resultatet har också utmynnat i en diskussion kring hur romanerna påverkar elevers uppfattning om genus och hur de i undervisningssituationer kan användas för att utveckla eleverna uppfattning om genus och få elever att ifrågasätta traditionella genusmönster. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

Syftet med vårt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivån på kunskaper om genus och studie- och yrkesvägledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgår ifrån är SOU 2004:43, forskning om jämställd vägledning och examensarbeten på C- och D-nivå. Vårt arbete bygger på tre genusteoretiska perspektiv. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsätt mellan vägledarna i resultatet av vår enkät. Vägledarna utan genuskunskaper på högskolenivå beskrev i stor utsträckning aktiviteter för att bryta könsstrukturer. Vägledarna med genuskunskaper på högskolenivå fokuserades istället på att beskriva en medvetenhet hos sig själva. Även de kvalitativa intervjuerna med vägledare med genuskunskaper på högskolenivå visade tydligt på en medvetenhet som enligt vägledarna leder till ett förändrat förhållningssätt, så att de försöker bemöta elever inte utifrån kön, utan som individer och därmed förmedlar fler valalternativ. De vägledare som har genuskunskaper på högskolenivå säger sig ändå inte alltid arbeta så aktivt för jämställdhet som de skulle vilja. Tankar om sega strukturer och svårigheter att förändra traditionella mönster är ständigt återkommande i enkät- och intervjusvaren. Vi konstaterade också genom informantintervjuer med tre programansvariga att det inte ingår någon särskild genusvetenskaplig kurs på Studie- och yrkesvägledarprogrammen, men att avsikten är att genusperspektivet skall genomsyra alla kurser. Vi drar slutsatsen att genuskunskaper gör skillnad och att det är av största vikt att utrusta vägledarna med sådana kunskaper i sin utbildning så att de i sin framtida roll kan främja jämställdhet som är ett sedan länge uppsatt, men inte uppnått mål. / Does knowledge of gender affect the way career guidance is performed?

Studiens huvudsyfte är att undersöka lärares medvetenhet om genusperspektiv i den skönlitte-ratur som de arbetar med gemensamt i klasserna. Ytterligare syften är att undersöka vilka kri-terier som motiverar lärares val och vilka förebilder de vill förmedla till sina elever via skönlitteratur. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod för att uppnå studiens syfte och har funnit att lärares medvetenhet om genusperspektiv varierar mellan hög och låg medvetenhet. Det har även framkommit att det oftast är gruppsammansättningen som avgör lärares val av skönlitteratur. Värdegrundsfrågor och demokratiska förebilder är det som lärarna i studien främst vill förmedla till sina elever via skönlitteratur. Vi menar att genusperspektiv ingår i värdegrundsfrågorna och anser därför att lärares medvetenhet om genusperspektiv måste öka om riktlinjerna i grundskolans läroplan, Lpo94, ska kunna uppfyllas. / The main aim with this study is to examine teachers awareness of the genderperspective when chosing the fiction that all pupils work with concurrently. Further aims are to examine which criteria motivates the teachers choice of fiction and which rolemodels the teachers would like to mediate to their pupils via fiction. We have used qualitative interview-method to reach the aim of the study. We have found that teachers awerness of the genderperspective varies between high and low awerness. We have also found that the composition of the group often determines the teachers choice of fiction. Fundamental value issues and democratic rolemodels are the two things that the teachers in the study furthermost would like to mediate to their pupils via fiction. We think that the genderperspective issue is included in fundamental value issues and therefore teachers awerness of the genderperspective must increase if the guidelines in the curriculum, Lpo94, should be fullfilled.