Denna uppsats undersöker hur lärare i svenska som andraspråk på introduktionsprogrammet och inom SVA-grund för vuxna integrerar genusperspektivet i sin undervisning. Genom en kvalitativ studie baserad på fyra semistrukturerade intervjuer undersöks följande forskningsfrågor: Hur integrerar SVA-lärare genusperspektivet i sin undervisning och vilka pedagogiska metoder samt material prioriteras? Hur uppfattar SVA-lärare integreringen av genusperspektivet och vilken inverkan anser de att det har på elevernas lärande och utveckling? Finns det skillnader i hur lärare inom SVA-grund för vuxna och språkintroduktion integrerar genusperspektivet för att skapa ett inkluderande klassrum och uppmuntra eleverna att reflektera över genusfrågor ur ett bredare samhällsperspektiv? Undersökningen visar att lärare använder varierande material, såsom skönlitteratur, sakprosa och filmer, för att skapa inkluderande klassrum där genusfrågor ur ett queerperspektiv kan diskuteras och reflekteras över. Resultaten visar att genusperspektivet genomsyrar undervisningen i båda undervisningsformerna, men med olika materialangrepp. I språkintroduktion används ett brett spektrum av medier och samarbeten med externa organisationer vilket möjliggör en djupare behandling av genusfrågor. Inom SVA-grund för vuxna är undervisningen mer bunden till läroboken och sakprosatexter, och de kortare kurserna begränsar möjligheterna till fördjupade diskussioner. Trots dessa skillnader anpassar lärarna sina metoder för att skapa en lärmiljö som främjar reflektion och kritiskt tänkande kring genusfrågor.

Gustaf Cederschiöld var en språkforskare under andra delen av 1800-talet. Han skrev uppsatsen Kvinnospråk och var den första som publicerade en studie om kvinnors språk. Studien granskar hur Cederschiöld beskrev kvinnor och män genom en närläsning av uppsatsen och använder utdrag som empiriskt material. Det utförs en jämförelse mellan hur kvinnor och män beskrivs i analysen. Studien använder sig av två teoretiska utgångspunkter som är genusperspektiv och maktförhållande i språket. Metoden är kvalitativ. Studien redovisar att det fanns markanta skillnader mellan hur kvinnor och män beskrivs av Gustaf Cederschiöld. / Gustaf Cederschiöld was a linguist during the latter part of the 19th century. He wrote the essay “Kvinnospråk” and was the first to publish a study on women’s languages. The study examine how Cederschiöld described women and men through a close reading of the essay and using excerpts at empirical material. A comparison between how women and men are described in the analysis. The study employs two theoretical perspectives: gender perspective and power relations in language. The method is qualitative. The study reveals significant differences in how women and men are described by Gustaf Cederschiöld.

Studiens syfte var att undersöka kopplingen mellan hur professionella inom socialt arbete arbetar med män som utövat våld i en nära relation och hur de ser på problemet. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med sju yrkesverksamma inom socialt arbete. De informanter som deltog arbetade antingen inom socialtjänsten eller i verksamheter som erbjuder behandling för våldsutövande män. I studien användes ett genusperspektiv och den ekologiska modellen som teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visar att professionellas arbete speglar deras syn på mäns våld mot kvinnor. De som arbetar med kvinnorna ser konsekvenserna av våldet medan de som arbetar med männen ser de som könsneutrala människor som behöver hjälp. Resultatet visar även på vikten av att våldsutövare tar ansvar för våldet och söker hjälp, detta för att undvika att våldsproblematiken förs vidare eller fortsätter. Vidare framkommer brister både i metod vid behandling av våldsutövande män samt i socialtjänstens förmåga att identifiera en våldsutsatthet respektive våldsutövande. Den behandlingsmetod som används berör inte den koppling som finns mellan manlighet och våldsutövning och de professionella som arbetar behandlande tycks sakna detta perspektiv. / The purpose of this study was to examine the connection between how social work professionals, work with men who use violence in an intimate relationship and how they see the problem. To conduct the study a qualitative method was used that included interviews with seven professionals in social work. The professionals who participated worked either in social services or in organizations offering treatment for violent men. The study used a gender perspective and the ecological model as theoretical points.  The results of the study show that the professionals' work reflects their view of men's violence against women. Those who work with women see the consequences of violence while those working with the men see them as gender neutral people who need help. The results also show the importance for offenders to take responsibility for the violence and seek help, this is to avoid that the problems of violence are forwarded or continues. Furthermore, the lack of ability to identify the violence victimization and violence is found both in the methods used in treatment of violent men as well as in the social service’s. The method used for treatment does not affect the link between masculinity and violence, the professionals who work with treatment also seem to lack this perspective.

Bakgrund Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) omfattas av tre grupper; (1) en kombinerad typ med både uppmärksamhetsstörning och överaktivitet/impulsivitet, (2) huvudsakligen överaktivitet/impulsivitet samt (3) huvudsakligen uppmärksamhetsstörning. Hos barn erhåller 1 av 20 diagnosen ADHD där pojkar är överrepresenterade. Flickor diagnostiseras oftast i vuxen ålder varför det kan misstänkas att en underdiagnostik förekommer i yngre år. Sjuksköterskor är ofta delaktiga i psykopedagogiska insatser vars syfte är ökad förståelse och att ge strategier till barnet och de personer som finns runt barnet. Sjuksköterskornas erfarenhet av att det är fler pojkar än flickor som erhåller diagnosen ADHD skulle eventuellt kunna leda till att sjuksköterskorna brister i sin förmåga att anpassa omvårdnaden och de psykopedagogiska samtalen efter flickornas behov. Syfte Att undersöka om sjuksköterskor uppfattar att symtombilden och den psykopedagogiska omvårdnaden skiljer sig vid ADHD beroende på barnets/ungdomens kön ur ett genusperspektiv. Metod Fem sjuksköterskor från barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter i Sverige intervjuades med stöd av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom att det fanns ämnesområden som sjuksköterskorna vanligtvis fokuserade på i de psykopedagogiska samtalen. Sjuksköterskorna beskrev skillnader mellan flickor och pojkar när det handlade om skola, fritidssysselsättning, beteende, relationer och känslor samt i symtombild. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att samtalen formades efter vad barnen valde att ta upp och påverkades inte av vilket kön barnet hade. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde inte att deras förmåga att anpassa omvårdnaden och de psykopedagogiska samtalen påverkades av barnets kön. De anpassade istället omvårdnaden efter barnens och ungdomarnas behov, resurser och intressen. Däremot upplevde sjuksköterskorna att intressen och symtombild ofta skiljde sig beroende på kön. / Background   Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) comprises of three subtypes; (1) a combined type with both inattention and hyperactivity/impulsivity, (2) mainly hyperactivity/impulsivity and (3) mainly inattention. One out of every 20 children is diagnosed with ADHD and boys are diagnosed more frequently than girls. Girls are often diagnosed as adults which could mean that they are underdiagnosed as children. Psychoeducation, which nurses often partake in, is directed towards increasing understanding and giving the necessary strategies for the child and the people surrounding and caring for the child. Nurses´ experience of the fact that more boys than girls are diagnosed with ADHD may possibly lead to deficits in their ability to modulate care and psychoeducation to the needs of the girls. Purpose To explore if nurses perceive the symptomology and the psychoeducational care to be different depending on the sex of the child/adolescent with ADHD from a gender perspective. Method Five nurses working in child and adolescent psychiatric care in Sweden were interviewed using a semi structured interview guide. The interviews were recorded, transcribed and analysed using qualitative content analysis.  Results The results show that there are subject areas that nurses usually focus on during the psychoeducational conversations. The nurses described differences between girls and boys in terms of school, avocation, behaviour, symptomology and relationships and emotions. The majority of nurses considered the conversations to be shaped around what the child wished to discuss and not depending on the sex of the child. Conclusion The nurses did not perceive that their ability to modulate nursing care during the psychoeducational meetings was affected by the child’s gender. Instead they modulated the nursing care according to the children´s or the adolescents needs, resources and interests. However, the nurses experienced that the interests and symptoms of the child or adolescent often differed by gender.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och män, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmänna kunskap och medvetenhet om genus var begränsad. Vi använde även observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende på kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmärksamhet, fler öppna frågor och mer beröm från inspektörerna än kvinnliga kunder. Ytterligare visade resultatet tendenser till underordning i mötet med manliga kunder och könsfördomar i bemötandet av kvinnliga kunder. I förhållande till inspektörernas begränsade kunskap och medvetenhet om genus drogs slutsatsen att ökad kunskap och medvetenhet om genus kan bidra till jämlikt och könsneutralt kundbemötande. / Research has shown that behaviors displaying gender differentiation do occur, yet often unconsciously. The purpose of our research was to study gender awareness, and gender differentiation, in the context of customer treatment. Through interviews with five municipal inspectors we found that the general knowledge of gender was limited. We also used observations in order to see occurrences of gender differentiation in the inspectors’ treatment of their customers. The results showed that male customers received more attention, open questions and compliments from the inspectors than female customers. Further the results showed signs of subordination in relation to male customers and gender bias toward female customers. In relation to the inspectors’ limited awareness the results concluded that increased knowledge and awareness of gender differentiation could result in more equal and gender-neutral behavior in their treatment of customers.

Syftet med studien är synliggöra hur barn i förskolans inomhusmiljöerkonstruerar kön i deras interaktioner tillsammans med kamrater i de icke-vuxenstyrda lekarna, utifrån ett genusperspektiv. Studien tar avstamp ur ett feministiskt poststrukturellt-och sociokulturellt perspektiv; där aspekter som språk, interaktioner, kontexter, meningsskapande och diskurser utgör betydelsefulla faktorer för hur kön uppfattas och hur kön konstrueras. Resultatet i studien visar att flickor var de som oftast intog makten i interaktioner med pojkar och att det överlag inte var den samhällsrådande normativa könsdikotomin som dominerade. Resultatet visar även på flickors och pojkars proaktiva könsskapande genom att de intar och utmanar de roller och lekar som generellt tillskrivs flickor eller pojkar. / The purpose of the study is to highlight how children in preschool indoor environmentsconstruct gender in their interactions with peers in the non-adult driven play, from a gender perspective. The study eminates from a feminist post-structuralist-and sociocultural perspective; where aspects such as language, interactions, contexts of meaning and discourses constitute significant factors how gender is understood and how it is constructed. The result of the study show that girls were most likely to take power in interactions with boys and that it generally not was the prevailing socio-normative gender dichotomy that dominated. The result also shows that proactive gender creation of girls and boys takes control and challenge roles and play that generally are attributed to girls or boys

Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv studera hur trumlektioner genomförs i musik- och kulturskola. Forskningsfrågor är: Vilka förutsättningar för lärande ges killar respektive tjejer i trumundervisning? Hur arbetar trumlärare med det sociala samspelet, val av undervisningsmaterial, kravställningar och förväntningar på sina elever, sett utifrån ett genusperspektiv? För att undersöka detta har tre kvalitativa intervjuer och sex deltagande videoobservationer genomförts. Tidigare studier visar bland annat att musiklärare förväntar sig en feminin och maskulin stil av sina elever, att det är svårt som tjej att positionera sig på ett sätt som utmanar den lokala genusregimen samtidigt som det är svårt att vara traditionellt feminin – måttfull och kontrollerad - när det ska spelas instrument som elbas och trumset. I föreliggande studies resultat visas trumlärarnas syn på trumundervisning men också hur de genomför sin undervisning och hur kill- och tjejelever hanteras i undervisningen. Där framkommer att lärarna i stor utsträckning anpassar undervisningen efter elevernas personligheter och individuella förutsättningar och inte efter könstillhörighet, men att trumlärarna uttrycker vissa fördomar som kan peka på att de förväntar sig att se en feminin och maskulin stil hos sina elever. Diskussion förs om problematiken i att instrument och yrken är genuskodade, vilket kan påverka elevernas förutsättningar för lärande, och om lärares eventuella fördomar samt att vi lärare måste anpassa oss efter eleverna och inte tvärtom. / The purpose of this study is to, from a gender perspectice, explore how the drum kit lessons in three music and culture schools are performed. To investigate this, three qualitative interviews and six participant video observations have been implemented. Previous studies show that music teachers expect a feminine and masculine style of their students, that it is difficult as a girl to position themselves in a way that challenges the local gender regime while it is difficult to be traditionally feminine - moderate and controlled – when playing instruments such as electric bass and drum kit. In the present studies results, drum teachers’ views on drum teaching are shown but also how they conduct their teaching, and how boy- and girl students are handled in teaching. It emerges that teachers largely adapt teaching to students’ personalities and individual circumstances and not to gender, but the drum teachers express certain prejudices which may indicate that they expect to see a feminine and masculine style of their students. There is a discussion about the problems of instruments and professions being gender-coded, which can affect students’ learning conditions, and teacher prejudices and that teachers have to adapt to the students and not vice versa.

Denna studie syftade till att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar manliga och kvinnliga våldsbrottsförövare. Vidare syftade studien till att undersöka mönster kring de svenska kvällstidningarnas språkbruk som appliceras när kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare beskrivs. Data samlades in genom en strukturerad granskning av 114 nyhetsartiklar i Sveriges två största kvällstidningar. Därefter analyserades data genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet av studien visade att de svenska kvällstidningarna porträtterar kvinnliga och manliga våldsbrottsförövare på olika vis. Kvällstidningarna var mer benägna att använda ett mildare språkbruk och positivare begrepp när man beskrev kvinnliga förövare än när manliga förövare porträtterades. Slutsatserna av denna studie var att kvällstidningarna bidrar till att upprätthålla de könsnormer som råder i samhället, där män beskrivs som starka och försörjande medan kvinnor beskrivs som utsatta och omhändertagande, även när man beskriver personer som begått grova brott. Diskussionen förs kring vad dessa skillnader kan innebära ur ett kriminologiskt sammanhang. Bland annat angående hur kvällstidningar kan påverka samhällets uppfattningar om kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare och vad denna porträttering kan medföra för konsekvenser i en kriminalpolitisk kontext / The purpose of this study is to highlight how the Swedish newspapers portray male and female violence offenders and to investigate the language used when describing and writing about male and female violence offenders. Data was gathered through a structured investigation of 114 articles from two of the biggest newspapers in Sweden. The method used was a qualitative theme analysis. The result of this study shows that Swedish newspapers portray male and female violence offenders differently. The Swedish newspapers were more likely to use a softer and more positive tone when describing female offenders compared to when describing male offenders. The conclusion of this study is that Swedish newspapers are entertaining the gender norms set by society, where men are commonly described as strong breadwinners and women described in terms of being vulnerable and caring, even when describing violence offenders. The discussion in this study revolves around the impact these differences can have from a criminology perspective. The study also discusses the potential impact and effect the newspapers can have on society’s understanding of female and male violence offenders

Detta är en observationsstudie vars syfte är att undersöka pedagogers språkliga bemötande i förskolans praktik utifrån ett genusperspektiv. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Hur ser pedagogernas språkliga bemötande med barnen ut i förskolans praktik? Vilka skillnader kan utläsas i hur pedagogerna bemöter flickor respektive pojkar? Denna studie utgår ifrån en feministisk poststrukturalistisk teori som ses som ett genusperspektiv då det grundar sig på att könsuppdelningen och tudelningen kvinnligt och manligt är socialt konstruerat och behöver ifrågasättas och överskridas för att generera att människan får fler sätt att vara på (Lenz Taguchi, 2004). Observationerna genomfördes på två förskolor och tio observationstillfällen verkställdes. För att besvara syftets frågeställningar har både kvalitativa och kvantitativa metoder tillämpats då fältanteckningar och observationsschema utgjorde datainsamlingen. Analysverktygen för studien är begreppen positionering och subjektivitet som är centrala begrepp inom feministisk poststrukturalism och möjliggör en läsning av resultatet i förhållande till könets betydelse i en språklig kontext. De områden som presenteras i resultatet för den första frågeställningen är: Pedagogernas språkliga bemötande vid tillrättavisning och pedagogernas språkliga bemötande i dialog med barnen. Andra frågeställningens resultat utgår ifrån kategorier som skapades utifrån tidigare forskning. Dessa kategorier är: Komplimang av egenskap, uppmanas att hjälpa till, slutna frågor, öppna frågor, namn i positiv bemärkelse och namn i negativ bemärkelse. Resultatet visar att flickor och pojkar positioneras, det vill säga placeras på olika sätt via pedagogernas språk beroende på deras biologiska kön under de observerade tillfällena.

No description available.