Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i vilken utsträckning det finns skillnader i mäns och kvinnors förutsättningar för genomförande och fullföljande av högre nivåhöjande militär utbildning. Utbildningarnas strukturer studeras ur ett genusperspektiv och analysen genomförs utifrån Kanters teori om skeva grupper och dess påverkan på den kvinnliga minoriteten, s.k. tokens. Studien, som görs ur ett organisationsperspektiv, konstaterar en systematiserad särskiljning av de studerande baserat på kön och ett vidmakthållande av genussystemet. Motivet till särskiljning av de kvinnliga studerande är att studiegrupperna ska vara så allsidigt sammansatta som möjligt, anledningarna till särskiljning förklaras med beprövad erfarenhet, gruppeffektivitet och överspridning av kompetens. Könsproportionaliteten och dess effekter; synlighet, kontrast och assimilering, påverkar enligt Kanter specifikt minoriteten kvinnors studieresultat negativt. Konsekvenserna för minoriteten kvinnor diskuteras teoretiskt utifrån empirin ur ett organisationsperspektiv. De kan förklaras utifrån bl.a. marginalisering av kvinnors militära kompetens, specifika förväntningar på enskild studerande och ett begränsat handlingsutrymme för tokens till följd av generaliseringar av kvinnor.

Studiens syfte har varit att titta på pedagogens bemötande av barn i förskolan ur ett genusperspektiv vilket innebär att ta reda på om, när och hur skillnader görs utifrån barnets kön. Den teoretiska ansatsen har även haft det socialkonstruktivistiska perspektivet som grund där fokus ligger på att människor i samspel med varandra konstruerar samhället och innebörden av begrepp såsom könsroller, genus, femininitet och maskulinitet. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats där både observationer och intervjuer har använts och våra forskningsfrågor har varit: På vilka sätt syns det skillnader i pedagogens bemötande av flickor och pojkar? Hur erbjuder samt uppmuntrar pedagogerna barnen olika utifrån förutbestämda könsmönster? Tyder pedagogers utsagor kring sitt bemötande av flickor och pojkar på medvetenhet? Resultatet från observationerna påvisade att pedagogerna bemötte flickor och pojkar på olika sätt främst när det kommer till tonläge, kroppsspråk, samtalets innehåll, att ställa olika krav samt genom att tillskriva barn könsroller. Resultatet från intervjuerna synliggjorde att pedagogerna till stor del var medvetna om begreppet genus samt om sitt individanpassade agerande men att där fanns en viss omedvetenhet kring sitt agerande utifrån ett genusperspektiv. För att få svar på syftet med studien utfördes först observationerna av verksamma pedagoger och därefter intervjuer för att synliggöra pedagogernas reflektion kring sitt agerande.

Syftet med studien var att genom gruppintervjuer med barn studera, analysera och beskriva barnens erfarenheter och uppfattningar kring val av lek och kamrater i den fria leken på fritidshemmet.Vi har utgått från en intervjuguide och genomfört sex fokusgrupps-inspirerade intervjuer med barn i åldern 7-8 år, vi har intervjuat sju pojkar och tolv flickor på två olika fritidshem. När man intar ett genusperspektiv som vi har gjort i vår studie så handlar det om att vi genom analysen av barnens erfarenheter och uppfattningar vill öka förståelsen för hur barn skapar genus och kön i sin lek. Skolverket (2011) beskriver att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster så att alla barn ska kunna utveckla och prova sina intressen och sin egen förmåga oberoende av könstillhörighet. Samtidigt så anser pedagoger att ett genusmedvetet förhållningssätt är svårt och utmanande samt att pedagoger många gånger förstärker stereotypa könsnormer. I denna studie har vi analyserat barnens erfarenheter och uttryck ur ett genusperspektiv. Något som blir synligt i barnens erfarenheter och uppfattningar av lek kan jämföras med ett spindelnät där flera olika aspekter sitter ihop och spelar en avgörande roll, så kan också barns genusskapande förstås, där uteslutningar, inneslutningar, normer, relationer och intressen skapar en helhetsförståelse av barnens liv på fritidshemmet.Resultatet visar att olika genusmönster existerar i barnens lek och relationer, genom barnens erfarenheter och uppfattningar kan man tyda att barnen ibland utmanar och omskapar genusnormer genom leken men att de ändå i mångt och mycket följer givna och invanda könsnormer och genom dessa också bidrar till att bevara traditionella könsmönster. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Inledning: Enligt en statlig utredning från 2016 slås det fast att kvinnors ökade psykiska ohälsa har samband med det större ansvar än män för barn och hushåll kvinnor tar. Krav att ta ansvar för andra medför att många kvinnor gör det på bekostnad av de egna behoven. Det finns få studier om genusperspektivets roll och användning i psykoterapi. Syftet med studien är att beskriva hur en grupp legitimerade psykoterapeuter använder sig av genusperspektiv i det terapeutiska rummet och hur de definierar begreppet. Frågeställningar: Hur definierar psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter genusperspektivet och dess betydelse för dem? På vilket sätt använder de sig av genusperspektivet i det terapeutiska arbetet? Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem legitimerade psykoterapeuter, samtliga kvinnor djupintervjuades. Resultatet av intervjuerna har analyserats genom kvalitativ forskningsansats vilken har bearbetats genom en tematisk analysmetod. Resultat: Deltagarna delar en medvetenhet om mäns och kvinnors olika villkor i samhället. Studien visar att terapeuterna har olika förhållningssätt till praktiken med genusperspektiv. Några anser att öppenhet och transparens med genusperspektivet gentemot patienten krävs medan andra tar med den såsom en tyst kunskap i terapirummet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om feministisk teori. Problemet med att koppla de egna kunskaperna till praktiken stämmer med tidigare forskning och studier. / Introduction: There are few studies about the role of gender perspective and it’s use in psychotherapy. The purpose with this study is to describe how a group of legitimized psychotherapists use gender perspective in the therapeutic room and how they define the concept. Question formulations: How do psychodynamic orientated psychotherapists define gender perspective and its meaning for them? In what way do they use gender perspective in the therapeutic work? Method: A qualitative investigative method has been used where five legitimized psychotherapists, all women was interviewed in-depth. The result was analyzed and processed through thematic analysis method. Result: The participants share awareness of the different conditions between men and women in society. The study shows that the therapists have different approach to the practice with gender perspective. Some of the informants believe that openness and transparency with gender perspective towards the patient is required while others bring it as a silent knowledge into the therapy room. Discussion: The results are discussed from earlier research on feministic theory. The problem with connecting the own knowledge to the practice agree with earlier research and studies.

The purpose of this essay is to gain knowledge about how gender is presented in old and modern children’s literature. In this essay I am going to use text analysis as a method in order to be able to clarify the gender perspective. The method will be useful since it will give me the opportunity to study children’s books from a deeper perspective. In the analysis it will be shown that both boys and girls are allowed to show different emotions in the chosen literature, in all the childern’s books that are used interactions are proceeded between the charechers wherein different power relationships but also how the gender perspective can be expressed. Knowledge about how children when listening to older and modern childern’s literature get affected by the gender perspective and also how the chosen children’s literature brings the opportunity for children to become future citiezens of the society in which they are born in to.

According to the steering documents from the Education administration (Skolverket), history in upper secondary schools should teach students to approach history from “different perspectives”. In this paper, I interviewed five history teachers regarding their interpretation of phrasing with regard to the subject of “perspectives”. The study aims to give insight into what kind of content the formulations of the Education administration result in, when interpreted by the teachers. It investigate what the teachers in the study think a “perspective” is, and what it means to teach history from different ditto. Which perspectives are the focuses of their history courses? I also discuss what the purpose and end of using different perspectives in history education is perceived to be, from what the interviews can reveal. For this I use Gert Biestas theory that suggests that good education aim at either qualification, socialisation of subjectification. The result show that all the teachers in the study primarly connect perspectives to different groups. Students should be allowed to to focus on the history of different category’s of people, or use their historical empathy to understand the view of others. The groups of people that the respondents most often accentuated in the interviews where people from different social classes, women, as well as different groups of people that experienced the European colonialism in the 18th and 19th century. The teacher’s in my study also described the usage of “different perspectives” in another way. They talked of this activity in terms of teaching students critically thinking and examining the subject of history as a science. To teach from “different perspectives” could, in this kind of answer, be to have student’s examine historical knowledge as a constructed product and teach them to analyse historical narratives critically. Other, less prominent interpretations involved “perspectives” as referring to different disciplines within the subject of history – such as social history, economical history or political history. When examining what aims the teachers seem to have with their described usage of perspectives I found that they often seem to emphasise the important of the students becoming analytic, critical thinking, capable individuals. I also found that the teachers many times want to pass on social norms and values, make the students tolerant and empathetic. They also want to start processes where the students ask themselves existential questions or find help in orientating themselves in social structures and form identities. Also, the respondents often expressed ideas of history as an emancipating subject where the exposing of structures and historical injustices could counteract power structures in the present.

Syftet i denna studie var att ta reda på hur förskollärare uppfattar barns exkludering av andra barn i leken och hur förskollärare förhåller sig till det. Metoden består av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärare upplever sig ha ”bra koll” på hur exkludering i barns lek går till och att förskollärarna också upplever sig ha strategier för hur de går tillväga när ett barn blir exkluderat i leken. Slutsatsen är hur viktigt det är att pedagoger är närvarande i leken och att se till att alla barn känner en tillhörighet och utvecklar sin sociala kompetens om än det är en svår uppgift att avgöra när exkludering i lek är acceptabelt eller inte.

Studiens syfte var att undersöka sannolikheten för ensamstående föräldrar att bli utsatt för brott och hur andra faktorer hos den ensamstående föräldern påverkar sannolikheten. Den offentliga samhällsdebatten ändrade riktning i förklaringsmodeller för brottslighet, från att handla om gärningspersonens utsatta situation till att handla mer om brottsoffren. Strukturella ojämlikheter och fattigdom under uppväxten har negativa konsekvenser för individers framtid, vilket påverkar de att bli utsatta för brott. Tidigare forskning om utsatthet för brott har rapporterat att kvinnor blir mer utsatta för brott mot person än män. Studiens teoretiska ramverk bygger på fyra perspektiv. Social desorganisationsteori utgår från att kriminalitet förklaras av samhällets brist i att kontrollera deras invånare på grund av segregering. Ekonomisk kapital är ekonomiska resurser inom Bourdieus kapitalteori, som förklarar hur socio-ekonomiska skillnader ger ojämlika ekonomiska fördelningar. Habitus förklarar hur individers handlingar och livsstil är byggt utifrån deras uppväxt. Genusperspektiv utgår utifrån kritiska synpunkter kring genusbegreppet och hur definitioner för vad som är ”manligt” respektive ”kvinnligt” normaliseras. Data är inhämtat från Levnadsnivåundersökning 2010 (LNU 2010), och urvalet består av ensamstående föräldrar mellan 18-75 år. Studien har fem beroende variabler: ”Utsatt för stöld”, ”Våld med kroppskada”, Våld utan kroppskada”, ”Utsatt för skadegörelse” och ”Allvarliga hot”. Kontrollvariabler är fördelad i olika grupper om individers bakgrund på individnivå, familjeförhållande under uppväxt, bostadsförhållande och ekonomiska resurser. Materialet analyserade genom logistiska regressionsmodeller. Resultatet visade att förutom för utsatthet för skadegörelse så finns det en större sannolikhet för ensamstående föräldrar att bli utsatta till dessa brott jämfört med par med hemmavarande barn. Att leva i bostadsområden med missgynnande bostadsförhållande ökar sannolikheten för utsatthet, däremot så skiljer det sig beroende på vilket brott de blir utsatt för. Sannolikheten för utsatthet minskar för ju äldre individen är, särskilt inom åldern 40-59 år.

Syftet med denna uppsats är att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör någon skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i undersökningen är från SVT:s sändningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och består av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet är sändningar av SVT består materialet av både rörlig bild och ljud. Syftet uppnås genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kategoriseras för att få en objektiv och enhetlig undersökning, så att dessa sedan kan analyseras för att utmynna i räknebara resultat. Metoden är alltså en kvalitativ kategorisering av både fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ analys. Den kvantitativa analysen genererar räknebara resultat som presenteras och jämförs, för att sedan analyseras och granskas sedan ur ett genusperspektiv. Detta genusperspektiv grundas i bland annat tidigare forskning, hur genus skapas av media samt feminismens historia. Resultaten från denna undersökning har inte visat på några skillnader på hur de manliga kommentatorerna omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare. De största skillnaderna finns mellan kommentatorerna, i antalet kommentatorer i en match. När det är två kommentatorer skiljer sig resultatet från om det är en kommentator. Detta gör slutsatser svåra att dra, i och med det något begränsade materialet. Mer forskning inom ämnet förespråkas för att tydligare drag ska upptäckas.

Mäns våld mot kvinnor och maktstrukturer är områden som flitigt diskuterats i allt från kvinnojourers rapporter till statens offentliga utredningar. I många av diskussionerna framkommer det att utländska kvinnor som invandrar till Sverige genom snabba anknytningar är särskilt utsatta för våld i sina äktenskap och samboförhållanden. Många gånger råkar utländska kvinnor illa ut på grund av bristande kunskaper i samhället gällande det våld utländska kvinnor utsätts för av sina män. Uppsatsens syfte är att utreda och analysera våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter att lämna mannen och söka uppehållstillstånd på en annan grund än anknytning. Till hjälp för att uppnå syftet tillämpas rättsdogmatiska metoden, kunskapskällemetoden och genusperspektivet. Metoderna och perspektivet tillämpas för att belysa våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter i samhället kontra maktstrukturer som råder mellan våldsutsatta utländska kvinnor och svenska män.För att få resa in och vistas i Sverige krävs det att en utländsk person har någon form av uppehållstillstånd. Personen som ansöker om uppehållstillstånd kan antingen beviljas tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd. På grund av oroligheterna i världen och den ökade invandringen till Sverige infördes en lag om begränsningar kring vilka utlänningar som ska beviljas uppehållstillstånd. Begränsningarna kom även att påverka den grupp kvinnor som uppsatsen fokuserar på, utländska kvinnor som invandrar genom anhöriginvandring till en man bosatt i Sverige. I uppsatsen beskrivs regleringen kring anhöriginvandring och vilka utredningar som ska göras innan kvinnan beviljas uppehållstillstånd. Bland annat ska kvinnan beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år enligt tvåårsregel i UtlL. I vissa fall förekommer våld eller annan allvarlig kränkning mot kvinnor som har tidsbegränsat uppehållstillstånd. I de fallen kan kvinnor beviljas fortsatt uppehållstillstånd trots att förhållandet inte varat i två år. I uppsatsen skildras även kvinnojourer och kvinnorättsorganisationers arbete samt erfarenheter men även problem som de möter i sitt arbete. Kvinnojourer vittnar bland annat om vilka svårigheter utländska kvinnor kan möta när de försöker bryta upp från sin våldsutövande man. Exempel på svårigheter är språksvårigheter och fysiska samt psykiska svårigheter att ta sig ut i samhället då männen isolerar kvinnorna. Kvinnojourer skildrar även hur samhället påverkar och upprätthåller en fördom mot utländska kvinnor att de ofta ljuger för att beviljas uppehållstillstånd samt att det finns en tröghet när det gäller att hjälpa utländska våldsutsatta kvinnor. Avslutningsvis analyseras, utreds och diskuteras våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter i det svenska samhället. I analysen framkommer det att utländska våldsutsatta kvinnor har en teoretisk möjlighet att lämna mannen och beviljas permanent uppehållstillstånd dock finns det vissa problem som gör att kvinnorna ändå råkar illa ut.