Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass upplever sin genusmedvetenhet samt hur de säger att de konkretiserar arbetet i verksamheten. Studien syftar även till att undersöka vilka likheter och skillnader som finns representerade i de två olika verksamheterna vad gäller genusmedvetenhet. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma i förskola samt förskollärare verksamma i förskoleklass. Materialet analyserades utifrån tematisk analys och bearbetades med utgångspunkt ur ett genusteoretiskt och sociokulturellt perspektiv och dess centrala begrepp.I studiens resultat framkom att det fanns likheter och skillnader i de båda institutionerna i förskollärarens syn på genus samt hur de säger sig konkretisera genusmedvetenheten i verksamheterna. Resultaten indikerar på att det finns en medvetenhet och ett intresse kring genus i de båda institutionerna men det framgår att förskollärare verksamma i förskola tenderar att arbeta mer genusmedvetet samt att arbetet genomsyrar deras verksamhet på ett mer naturligt och konkret sätt. Förskollärare verksamma i förskoleklass utrycker istället en avsaknad av ett mer konkret arbetssätt kring genus då de uppger att arbetet inte ges tillräckligt stort utrymme i skolan.

Syfte: Allt fler svenskar känner sig otrygga utomhus när det är mörkt, speciellt kvinnor som till och med i vissa fall väljer att inte gå ut. Denna otrygghet begränsar kvinnors rörelsefrihet utomhus. Tidigare studier om ljus och färgtemperatur har funnit en skillnad mellan kvinnors och mäns preferens för ljus utomhus, dock krävs ytterligare studier inom området.  Syftet med denna studie är att ta reda på vilken påverkan som färgtemperatur har på kvinnors upplevelse av trygghet utomhus samt om det går att se om varmt, neutralt eller kallt ljus föredras. Målet med denna studie är att vidare studera vilka faktorer som påverkar kvinnors upplevelse av trygghet utomhus i hopp om att det kan leda till ökad rörlighet för kvinnor utomhus. Metod:  Studien utfördes i två etapper, i etapp ett utfördes ett experiment på Dunkehalla kyrkogård i Jönköping där tre olika färgtemperaturer jämfördes, 2700K, 3000K och 4000K. För att optimera placeringen av armaturerna till experimentet utfördes två trygghetsanalyser, en på dagen och en på kvällen när det var mörkt. Data samlades in via enkäter och semistrukturerade gruppintervjuer där totalt 6 kvinnor deltog.  Etapp två bestod av en online- enkät där bilder från experimentet utvärderades. I denna enkät var intervjufrågorna med som frisvarsfrågor där deltagarna fritt fick skriva sina svar. Totalt svarade 20 kvinnor på online-enkäten. Resultat: Studiens resultat visar på att färgtemperatur har en viss påverkan på kvinnors upplevda trygghet utomhus på kvälls-/nattid. Resultatet visar på att färgtemperaturen påverkar den upplevda atmosfären och ljusnivån och att detta har en påverkan på tryggheten. Gällande vilken färgtemperatur som föredras så valde majoriteten av studiens deltagare 3000K då den upplevdes som ljusare, varm, naturlig och behaglig.  Konsekvenser: Studiens resultat indikerar att ytterligare studier av färgtemperatur med genusperspektiv krävs för att få en större förståelse för ämnet. Resultatet visar även vikten av genusperspektiv när exteriör belysning ska planeras i det offentliga rummet. Begränsningar: Studien är avgränsad till att endast undersöka kvinnor upplevelse av trygghet utomhus och tog inte mäns upplevelse i beaktning, resultatet kan därmed inte generaliseras för hela populationen. / Purpose: More people in Sweden feel unsafe outdoors when it is dark, especially women who even in some cases choose not to go out. This insecurity limits women's freedom of movement outdoors. Previous studies on light and colour temperature have found a difference between women's and men's preference for outdoor lighting, however further studies in this area are required. The purpose of this study is to find out what effect colour temperature has on women's experience of outdoor safety and whether it is possible to see if a warm, neutral or cold light is preferred. The aim of this study is to further study the factors that affect women's experience of safety outdoors in the hope that it can lead to increased mobility for women outdoors. Method: The study was performed in two stages, in stage one an experiment was performed at Dunkehalla cemetery in Jönköping where three different colour temperatures were compared, 2700K, 3000K and 4000K. To optimize the placement of the luminaires for the experiment, two safety analyses were performed, one during the day and one in the evening when it was dark. Data were collected via questionnaires and semi-structured group interviews in which a total of 6 women participated. Stage two consisted of an online survey where images from the experiment were evaluated. In this survey, the interview questions were included as open answer questions where the participants could freely write their answers. A total of 20 women responded to the online survey.  Findings: The results of the study show that color temperature has a certain effect on women's perceived safety outdoors in the evening- and night-time. The results show that the color temperature affects the perceived atmosphere and light level and that this influences perceived safety. Regarding which color temperature is preferred, most of the study participants chose 3000K as it was perceived as brighter, warm, natural and comfortable. Implications: The results of the study indicate that further studies of color temperature with a gender perspective are required to gain a greater understanding of the subject. The results also show the importance of a gender perspective when exterior lighting is to be planned in the public space. Limitations: The study is limited to examining only women's experience of security outdoors and did not take men's experience into account, the result can therefore not be generalized for the entire population.

Idag har digitala medier i form av strömmad film och serier en given plats i förskolans verksamhet. Men vilka bilder förmedlas egentligen i dessa? Studiens syfte är att undersöka och synliggöra hur pedagoger kan hantera stereotypa och alternativa könsnormer som kommer till uttryck i förskolans strömmade medieutbud. Därutöver syftar studien till att undersöka vilka eventuella utmaningar eller hinder pedagoger upplever kan uppstå i valen av strömmad media relaterat till ett genusperspektiv. Studien tar avstamp i att förskolan är en del av den sociala och samhälleliga struktur där normer upprätthålls människor emellan, detta i enlighet med ett socialkonstruktionistiskt och genusteoretiskt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där verksamma pedagoger både individuellt och i grupp har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har sedan bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys för att synliggöra övergripande kategorier såväl som underkategorier. Resultatet utmynnar i att samtal och dialog mellan barn och pedagoger är en huvudsaklig strategi i hanterandet av stereotypa och alternativa könsnormer när dessa förekommer i förskolans digitala medieutbud. Det visar sig också att begränsningar i hanterandet kan uppstå som ett resultat av bristande digital kompetens men också intresse för annat än ett genusperspektiv.

Since the coronavirus occurred, the number of people working from home has increased by almost 400%, which may cause some confusion. The purpose of this essay is to describe the legal situation regarding the psychosocial work environment when working from home and gain an insight into how male and female workers experience the psychosocial work environment when working from home during Covid-19. The purpose is further to apply a gender perspective by analysing the differences between male and female experiences. In order to fulfil the purpose, a legal dogmatic method has been used, and the sociology of law by collecting data using surveys and interviews. The regulation regarding the psychosocial work environment when working from home is found in EU law and in the Work Environment Act (1977:1160), which in turn is supplemented by the Swedish Work Environment Authority’s regulations. According to the Work Environment Act, the employer must take necessary measures to prevent accidents or ill health of workers. By analysing the data collected from the surveys and interviews, it can be concluded that there are differences between male and female experiences. A significant difference arises, for example, in the issue of workload, where women experience a higher workload than men, both at the office and when working from home. A possible reason for this difference may be that women have a higher total workload as they have more responsibility in the home environment. In general, there seem to be quite positive experiences of working from home, among both men and women, as the workload and stress decrease.

Work-life balance är ett väldigt aktuellt ämne eftersom organisationers arbetssätt ser annorlunda ut idag än vad det gjorde förut. Vi ville därför med denna studie undersöka olika definitioner av work-life balance och dess påverkande faktorer hos individer. Då jämställdhetsfrågan är en pågående debatt, valde vi att även undersöka denna studie ur ett genusperspektiv. Då vi under tidigare kurs läst om ämnet work-life balance där forskning visade att kvinnor har det svårare att finna sin balans, uppstod ett intresse från oss författare. Vi upplevde att tidigare forskning kring work-life balance ofta talade om att finna balans, men i vår studie valde vi att utgå från att balans är något som individen skapar. Syftet med studien blev således att utveckla en förståelse för hur WLB skapas och hanteras i en organisation. Där vi ville undersöka detta ur ett genusperspektiv. Där vår strävan var att belysa betydelsen av arbetsgivarens sätt att hantera arbetstagarnas work-life balance på ett meningsfullt sätt, både i nutid och dess framtid. För att få en djupare bild av hur man hanterar work-life balance valde vi att fokusera på en avdelning i en organisation. Semi-strukturerade intervjuer gav oss möjligheten att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter kring hur organisationen hanterar work-life balance. Vi fann då att organisationen använde sig av olika verktyg och strategier för att främja work-life balance. Samt att organisationen visade en medvetenhet gällande att gränsdragning är individuell, vilket påvisades både i teori och empiri.

I syfte att undersöka på vilket sätt flickor diskrimineras i svenska domstolar, utfördes en kritisk diskursanalys ur ett genusperspektiv på utvalda domar. Efter en genomgång av kammarrättens domslut från år 2021 under lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), § 3 rekvisit något annat socialt nedbrytande beteende valdes sju pojkars respektive sju flickors domslut ut. Med Faircloughs tredimensionella modell som verktyg, analyserades textens struktur, vokabulär och grammatiska uppbyggnad, samt vad som inkluderas och exkluderas i domslutens text. I analysen av de utvalda domsluten konstaterades att flickor och pojkar framställdes på olika sätt och fick olika handlingsutrymme utifrån rekvisitet något annat socialt nedbrytande beteende. Vi fann tecken på att de asociala normer rekvisitet bygger på visade på en diskriminering och paternalisering av flickor. En sådan könsskillnad i kategorisering av flickor och pojkar kan bidra till en rättsosäkerhet i domstolsbesluten, där lika fall får olika utfall. Flickorna i vårt material dömdes således efter andra normer och snävare gränser än pojkarna. Vår studie grundade sig i tidigare forskning, men utvecklades även med nya upptäckter. Dessa byggde på förtryckande och förlegade normer, vilket tydde på en existens och upprätthållning av historiska diskurser. Diskurserna var således de samma som i tidigare forskning, men i takt med att samhället har förändrats och nya sociala problem har uppstått blev utfallen annorlunda.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka läromedel i kurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1, och denna undersökning avgränsas till de kapitel som behandlar skönlitteratur. Dessa analyseras med en kritisk diskursanalys utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad förenar och vad skiljer de aktuella läromedlens kapitel gällande skönlitteratur åt, avseende förväntningar som ställs på eleverna och genus? Vilka diskurser gällande genusperspektiv kan vi hitta i läromedlens kapitel gällande skönlitteratur? Samt finns det i kapitlen gällande skönlitteratur uttryck för stereotypa och/eller normbrytande könsroller, och hur ser de i sådana fall ut? Studien avgränsas utifrån läromedlen Svenska impulser 1 (2017), Svenska impulser 1 för yrkesprogrammen (2012) och Svenska impulser 1 svenska som andraspråk (2018) och kapitlen i dessa som behandlar skönlitteratur. De diskurser som har kunnat urskiljas under arbetets gång har vi valt att kalla för den hegemoniska diskursen, den neutraliserande diskursen samt den normativa diskursen. Arbetet har kunnat påvisa att det finns tendenser till ojämställdhet och att det finns uttryck för stereotypa könsroller medan mindre utrymme ges för normbrytande könsroller. Svenska impulser 1 (2017) och Svenska impulser 1 svenska som andraspråk (2018) har tydliga gemensamma drag i utformningen, medan Svenska impulser 1 för yrkesprogrammen (2012) har en tydlig utformningsmässig skillnad gentemot de andra. Det finns också uttryck för olika förväntningar på eleverna angående läromedlet som används på yrkesprogrammen. I läromedlet som är tänkt att användas på yrkesprogrammen finns även den tydliga skillnaden gentemot de andra att representationen av kvinnliga författare är avsevärt mindre.

After the end of World War II, so-called New Religious Movements (NRM) emerged as branches of the traditional religions. These NRM’s are characterized by new ways of forming belief systems and has traditions that are different from the conventional religions. The main purpose of this study was to investigate and study how the Korean founder Sun Myung Moon of the NRM, Family Federation of World Peace and Unification, depict and portray the two genders in his proclamations about human salvation. In addition, the study applied a gender theoretical framework, in order to interpret Moon’s depiction of how gender is described in relation to his doctrine of salvation. What emerge along the course of study was that the path to salvation, depicted in reverent Moon’s enunciations, was the faith in Jesus and the relationship between the man and woman. The study also illustrated that the elimination of evil, such as Satan and the ideology of communism, is the foundation to establish the Kingdom of Heaven on Earth. In conclusion, the salvation of mankind is fulfilled through reverent Moon, as the second Messiah, through the marriage and the reproduction of sinless children. In summary, reverent Moon’s proclamations in his theology, often advocate and encourage the traditional gender roles. Moreover, the theoretical framework visualizes that Moon, in his theology, is depicting a dichotomy and hierarchy among the genders and thereby embraces a conservative view of gender roles. The didactic relevance of this study is the importance to illustrate gender perspective and gender roles within the teaching of religion. That is because it may counteract stereotypical perceptions among students.

Since the coronavirus occurred, the number of people working from home has increased by almost 400%, which may cause some confusion. The purpose of this essay is to describe the legal situation regarding the psychosocial work environment when working from home and gain an insight into how male and female workers experience the psychosocial work environment when working from home during Covid-19. The purpose is further to apply a gender perspective by analysing the differences between male and female experiences. In order to fulfill the purpose, a legal dogmatic method has been used, and the sociology of law by collecting data using surveys and interviews. The regulation regarding the psychosocial work environment when working from home is found in EU law and in the Work Environment Act (1977:1160), which in turn is supplemented by the Swedish Work Environment Authority’s regulations. According to the Work Environment Act, the employer must take necessary measures to prevent accidents or ill health of workers. By analysing the data collected from the surveys and interviews, it can be concluded that there are differences between male and female experiences. A significant difference arises, for example, in the issue of workload, where women experience a higher workload than men, both at the office and when working from home. A possible reason for this difference may be that women have a higher total workload as they have more responsibility in the home environment. In general, there seem to be quite positive experiences of working from home, among both men and women, as the workload and stress decrease.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en förståelse för gymnasieelevers erfarenhet och syn på psykisk ohälsa samt deras hjälpsökarbeteende vid psykisk ohälsa. Därtill vilken påverkan könsroller och normer kan ha på hur gymnasieelever samtalar om känslor och psykisk ohälsa, samt hur psykisk ohälsa kan yttra sig. För att uppnå detta syfte har fem semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever från Mellansverige genomförts. Dessa intervjuer har sedan tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning, teori om socialkonstruktionism och ett genusperspektiv. De främsta resultaten från denna studie var att deltagarna från studien helst vänder sig till familj eller vänner vid psykisk ohälsa. Könsroller och normer kan ha en påverkan på hur killar och tjejer pratar om psykisk ohälsa och känslor. Skolrelaterad stress lyftes som en bidragande faktor till psykisk ohälsa och stigmatiseringen kring ämnet psykisk ohälsa upplevs stor vilket skapar en tystnadskultur särskilt i skolan. Slutsatser som dras är att det behövs mer fokus på ungdomarnas egna erfarenheter av psykisk ohälsa och förslag till vidare forskning med fokus på orsaker till psykisk ohälsa hos unga framförs.