Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar.

Det här examensarbetets syfte var att fördjupa förståelsen kring åtta förskollärares synsätt om flickors och pojkars fria lek ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till ökad insikt om förskollärares arbete för att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Teoriavsnittet behandlar fri lek i den vardagliga verksamheten i förskolan. Därefter fördjupas barnens villkor i den fria leken.   Intervjuer där åtta utbildade förskollärare i två olika verksamheter deltog, användes som metod. Båda verksamheterna är kommunalt drivna utan specifika inriktningar.     I studiens resultat framgår olika faktorer som visar att de åtta intervjuade förskollärarna ibland var av olika uppfattningar och åsikter även då de arbetar på samma förskola eller förskoleklass. Det kunde likväl vara två förskollärare på de två olika verksamheterna som hade samma synsätt. Endast hälften av förskollärarna framhåller vikten av att den fria leken bidrar till utveckling och lärande. Det förefaller också finnas en omedvetenhet kring skillnader i hur flickor och pojkar leker då endast en av förskollärarna påtalar detta. Den dominerande tendensen visar på att förskollärarna är samstämmiga kring sitt synsätt om att alla barn ska ha samma möjligheter och villkor i den fria leken.

Jag har valt att som examensarbete kritiskt studera arkitektur och industridesign ur ett genusperspektiv för att därigenom hitta frågeställningar som skapar nya tolkningsprocesser och tankesätt i skapandet av byggnader och produkter.

<p>I dokument rörande jämställdhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att främja ökad jämställdhet dels genom inarbetande av tydliga, innehållsmässiga genus- och jämställdhetsperspektiv i främst samtliga programutbildningar men också i sådana enskilda ämnen som utgör grunden för fristående kurser, dels också genom fortsatta riktade satsningar på utbildning med specifik inriktning på kunskap om genus. Genusperspektiv skall således integreras inom det Affärsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan då genusperspektiv tillämpas inom ämnet juridik och framför allt inom det affärsjuridiska området? Uppsatsens främsta syfte är att besvara denna fråga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrån ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel på hur metoden kan tillämpas inom det affärsjuridiska området. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfällen jag fört genusperspektiv på tal, mötts av allt från oförstående och skepsis till ren okunskap, men jag har också mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer. Jag har därför valt att skriva den här uppsatsen för att ge juridikstudenter och andra möjlighet att se vad genusperspektiv kan vara och vad som händer när genusperspektiv möter juridik.</p>

During the emergence of social work, women have been considered to hold greater competence in social relations. Approximately 80% of social workers in Sweden are women, which leaves men in a minority. Men are considered to have advantages in female-dominated professions because of their unique and desirable abilities. This paper aims to adress men's underpresentation in the female-dominated social work profession. The purpose is to explore the attitudes and experiences of men working in a minority group. Using a qualitative approach, six male social workers have been interviewed. It is of considerable interest to examine if notions of gender affect them in their daily work, and their perception of disadvantages contrary possibilities. The findings of this paper both confirm and contradict the previous research. Both similar and different attitudes and experiences revealed that there are several aspects to consider of being a man in minority. It became clear that all respondents felt that they have got advantages in the profession as a result of being men. The disadvantages that emerged were not as many as the benefits, but it was clear that they developed from the expectations of men as qualitatively different than women.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken världsbild som förmedlas till förskolebarn i en norrbottnisk kommun och hur den världsbild som förmedlas förhåller sig till läroplanen och det den säger om jämställdhet mellan könen. Förmedlas en jämställd eller en ojämställd världsbild? Undersökningen består av ett primärmaterial och ett sekundärmaterial. Primärmaterialet består av tio barnsånger som förekommer i förskoleverksamheten i den representerade kommunen. Med textanalyser belagda med genusperspektiv analyseras primärmaterialet både kvantitativ och kvalitativt. Sekundärmaterialet består av fyra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar i kommunens förskoleverksamhet och ska fungera som ett komplement till primärmaterialet. Det som undersöks är hur sångerna framställer erfarenheter av världen, vem sångerna i typfallet framställer som aktiv, hur språket i sångerna ser ut på lexikal nivå, om kvinnor och män är lika synliga i texterna och om pedagogerna ute i förskoleverksamheten är könsmedvetna. Resultatet visar att sångerna förmedlar en övervägande jämställd världsbild samtidigt som de lämnar lite mer att önska då språket i dem på kvinnans bekostnad tenderar att göra mannen synlig, framställa honom som aktiv samt låta honom representera arten eller normen. Resultatet visar även att pedagogerna ute i förskoleverksamheten ofta är könsmedvetna utan att de vet om det. Slutsatsen av detta blir att pedagogernas förhållningsätt till jämställdhet i förskolemiljön svarar mot läroplanen och det den säger om jämställdhet mellan könen medan sångtexterna lämnar lite mer att önska när man ställer dem mot läroplanens jämställdhetskriterier.

Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet. Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i genusteori och tidigare empirisk forskning om genus och svenska i grundskolan. Resultatet visar att lärarna inte aktivt arbetar för att skapa lika förutsättningar för flickor respektive pojkar när de skall uttrycka sig muntligt och skriftligt. I viss mån finns det en medvetenhet om att flickor kan hamna i underläge gentemot pojkar i gruppdiskussioner och att pojkar oftast har svårare än flickor för att uttrycka sig i skrift. Samtidigt finns det en uppfattning om att det inte är någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uttrycker sig. Uppsatsen problematiserar varför lärarna inte arbetar med ett genusperspektiv i sin svenskundervisning, trots att kursplanen för svenska nämner att ett sådant perspektiv skall finnas. För att kunna ha ett genusperspektiv på svenskämnet krävs tydligare riktlinjer i kursplanen, en förändrad syn på svenskämnet och genusmedvetna pedagoger som uppmärksammar ämnets könsproblematik.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har sedan 1800-talet ansetts vara passande för endast kvinnor. Så sent som på 1900-talets mitt blev det accepterat för män att utöva yrket. Forskning visar att sjuksköterskeyrket fortfarande domineras av kvinnor och präglas av fördomar och stereotypa bilder med förutfattade meningar om vem sjuksköterskan är och hur en sjuksköterska ska vara. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken subjektsform sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet använder vid benämning av sjuksköterskan i godkända examensarbeten, att analysera detta ur ett genusperspektiv samt att se om det har förändrats över tid. Metod: Deskriptiv, kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: I den kvantitativa analysen benämndes sjuksköterskan neutralt med yrkestitel i samtliga granskade examensarbeten. I åtta av 60 granskade examensarbeten användes benämningen “han/hon” och en neutral benämning med yrkestitel. I totalt 9 granskade examensarbeten gjorda 2009 benämndes sjuksköterskan som ”hon” och genom neutral benämning med yrkestitel, medan benämningen ”hon” aldrig användes i examensarbeten gjorda 2012. Benämningen ”han” och/eller ”hen” användes aldrig vid syftning på sjuksköterskan. I den kvalitativa analysen framkom att sjuksköterskan beskrevs som en ödmjuk, empatisk, förstående och vägledande person med kommunikativa förmågor. Slutsats: En mer könsneutral benämning på sjuksköterskan har utvecklats under de senaste åren men stereotypa bilder om vem sjuksköterskan är och hur en sjuksköterska ska vara lever omotiverat kvar. / Background: The nursing profession has since the nineteenth-century been considered suitable for women only. As late as the mid 20th -century, it became accepted for men to practice the profession. Research shows that the nursing profession still is dominated by women and characterized by prejudices and stereotypes with preconceptions of whom and what a nurse should be. Purpose: The aim of this study was to investigate which subject nursing students at Uppsala University uses in their mention of the nurse in approved candidate theses, to analyze this from a gender perspective, and to see if it has changed over time. Method: Descriptive, qualitative and quantitative method. Results: In the quantitative analysis the nurse was referred to in neutral terms and / or through title in all audited candidate theses. In eight of 60 candidate theses the term “he/she” and a neutral appellation with the title was used. In a total of nine candidate theses from 2009, the nurse was called “she” and a neutral appellation with the title, while the same appellation of “she” never was used in candidate theses made in 2012. The term “he” or/and the Swedish neutral word “hen” were never used in allusion to the nurse. The qualitative analysis showed that the nurse was described as a humble, empathetic, understanding and guiding person with communicative skills. Conclusion: A more gender-neutral term for the nurse has developed over time, but the image of the nurse lives on, unmotivated, with stereotypical notions of who and how the nurse should be.

The purpose of this study is to understand how do some pre-school teachers and parents in Pakistan perceive the concepts of gender and gender equality. The study has been completed through interviews based on four key questions, which are: How do two pre-school teachers in Pakistan understand their teaching practice in relation to gender? How do two parents think of treating their children equally regardless gender in pre-school and how do they think girls and boys should be raised? The method I have used for this research is qualitative method. I have been interviewing two pre-school teachers and two parents in a pre-school environment, located in Karachi Pakistan. In order to analyze the result and to get a deeper understanding of the collective knowledge gathered from the interviews, theories surrounding gender equality and Vygotsky’s sociocultural theory have been used. Earlier research done within this area has been used to put this study into perspective. The results of this study shows that the teachers perceive gender as a social construction and that gender is a creation of social interaction. In the study's results, shows that parents believe that boys and girls should get equal treatment at pre-school regardless their gender.

Bakgrund: Genus avser den socialt konstruerade delen av att vara kvinna, man, flicka eller pojke. Det handlar om hur människor samspelar med varandra, hur vi tänker om kvinnligt och manligt och vilka normer och värderingar vi har. Inom vårdvetenskaplig forskning har genusperspektiv inte funnits med i någon större utsträckning trots att det finns statistik som visar att det finns skillnader mellan kvinnor och män på en rad områden inte minst vad gäller sjuksköterskans arbetsområde och patienters upplevelse av att vara patient. Ett genusperspektiv skulle därför i likhet med kulturell känslighet kunna bidra till en personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur genusrelaterade aspekter med relevans för relationen mellan sjuksköterskor och relationen mellan sjuksköterska och patient beskrivs i vårdvetenskaplig forskning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts enligt Friberg (2012). Resultatet är baserat på tio vetenskapliga studier. Studiernas resultat har delats in i teman efter de likheter som hittades. Resultat: Kön, ålder, hur sjuk/graden av beroende hos patienten, hur man tänker kring vad som är manligt och kvinnligt samt bilden av sjuksköterskan påverkade upplevelsen av intimomvårdnad och vilka arbetsuppgifter som uppfattades som passade för kvinnor och män samt hur patienten upplevde vården. Diskussion: Genus påverkar i hög utsträckning hur individer beter sig mot varandra, vilka förväntningar de har på varandra och hur de värderar varandras arbete. Detta påverkar i sin tur relationerna mellan individerna. Resultatet relateras till Hildegard E. Peplaus teori om mellanmänskliga relationer i omvårdnad. / Background: Gender intends to describe the socially constructed part of being a woman, man, girl or boy. It discusses how individuals interact with each other, how we understand femininity and masculinity and what set of norms and values we have. There has not been much room for a gender perspective in healthscience even tough statistics show that there are several differences between women and men not least when it comes to the field of nursing profession and patients experiences of being a patient. Much like cultural sensitivity, a gender perspective could contribute to a more person centered care. Aim: The aim of this literature review is to explore how gender related aspects relevant to the relationsship between nurses and the relationship between nurse and patient is described in healthscience. Methods: A litteraturereview has been done according to the method proposed by Friberg (2012). The result is based on ten scientific studies. The studies has been seperated into themes based on the similarities that were found. Results: Sex, age, how sick/the degree of dependence of the patient, the thoughts about what is masculine and what is feminine and the image of the nurse affected the experience of intimate care and what job assignments that were seen as appropriate for women and men and also how the patient experienced the care that he or she recieved. Discussion: Gender affects the way individuals act towards each other, their expectations on each other and how they value each others work. This affects the relationship between individuals. The result is related to Hildegard E. Peplaus theory about interpersonal relations in nursing.