Människor lever i ett komplext samhälle där individers levnadssätt och stereotypa roller återspeglas i filmer (Mikos, 2014; Wood, 1994). Studien analyserar kritiskt två versioner av The Walt Disney Companys film Skönheten och Odjuret ur ett semiotiskt och genusteoretiskt perspektiv. Den utgår från två frågeställningar och sex utvalda scener för att analysera hur manliga och kvinnliga stereotyper framställs. Studien undersöker även eventuella skillnader mellan versionerna eftersom den animerade filmen producerades 1991 och nyinspelningen 2017. Filmerna är valda på grund av att det skiljer 26 år mellan versionerna och för att The Walt Disney Company är ett av de största företagen i världen (The Walt Disney Company, u.å.). Filmindustrins framställning av karaktärer kan påverka människors synsätt om hur män och kvinnors stereotypa egenskaper bör vara. Ämnet är av vikt att studera eftersom medier har makten att påverka sin publik (Kleberg, 2006; Mitu, 2011; Ndiayea & Ndiayea, 2014; Strömbäck, 2014). Scenerna introduceras med en denotativ beskrivning och fortsätter sedan att analyseras genom de valda analysverktygen och ett schema på manliga och kvinnliga egenskaper. Genom semiotiken studeras omgivningarna, texterna, objekten, blickarna, poseringarna och kameravinklarna. Tecken granskas för att avslöja bakomliggande budskap kring framställningen av stereotyper. Genusperspektivet har använts för att se hur medier väljer att framställa kvinnor och män, och på så sätt se de stereotypa skildringarna. Resultatet från studien visar att stereotyper återspeglas i båda filmerna. Skillnaden är att filmen från 2017 innehåller färre stereotyper än filmen från 1991. Huvudkaraktären Belle har färre kvinnliga stereotypa egenskaper i nyinspelningen och har även vissa manliga stereotypa egenskaper. Hon är till exempel stark, självständig och aktiv. Gaston och Odjuret skildras fortfarande enligt manliga stereotypa egenskaper men har vissa inslag av kvinnliga egenskaper.

Syftet med studien är att ta reda på om Sveriges största förlag inom barnlitteratur Bonnier Carlsen och ett av Sveriges mindre förlag Olika förlag skiljer sig ifråga om normer, genus och etnicitet i deras barnlitteratur. Vi tittar på hur flickor och pojkar framställs i böckerna, vilka normer som finns, om det finns med personer med annan etnicitet än skandinavisk etc. Vi har valt tre stycken böcker från vardera förlag med liknande handling och genre. De genrer vi valt är hästböcker, fotbollsböcker och skräckböcker. Böckerna vi fokuserar på är för åldrarna 6-9 år. Vi har analyserat böckerna enskilt för att sedan jämföra dem med varandra. I resultatet kan vi se att det skiljer sig en del förlagen emellan. Vi fick ett tydligt resultat att böckerna från Olika förlag har mycket fokus på frågor som rör genus, normer och etnicitet medan böckerna från Bonnier Carlsen inte har lika mycket fokus på det. Böckerna från Olika förlag har med fler karaktärer som har en annan etnicitet än skandinavisk samt att de böckerna var mer normbrytande.

Syftet  med  studien  har  varit  att  explorativt  undersöka  skolpersonals –specialpe-dagoger och en psykolog –erfarenheter av att upptäcka och arbeta med grundsko-lebarn som har diagnosen adhd. Vidare har syftet varit att studera denna skolperso-nals  uppfattningar  om  skolans  sätt  att  anpassa  undervisningen  till  dessa  elevers behov samt eventuella konsekvenser av en eventuell adhd-diagnos.Studien  baserades  på  kvalitativa  intervjuer  med sjuspecialpedagoger en  skol-psykolog vid fem olika grundskolor inom samma kommun samt en skolpsykolog som  arbetar  med  grundskolor  inom  hela  kommunen.Intervjupersonerna arbetadevid såväl låg-, mellan som högstadiet. Analysen baserades på olika aspekter av Goffmans begreppsapparat, dessutom använder  jag  mig  av  en  feministisk  teoribildning  om  hur  flickor  och  kvinnor förväntas bete sig inom ramen för den normativa femininiteten. Samtliga intervju-personer ansågatt det fanns en klar risk för att flickor i högre grad än pojkar förblir oupptäckta eller åtminstone upptäckta senare under sin skolgång.Eftersom flickor tycks löpa en högre riskatt bli upptäckta senare än pojkar innebär detta att de även får den hjälp de behöver senare under sin skolgång. Att få hjälp senare kan innebära en nackdel med avseende på studiegång och arbete. Min slutsats äratt flickor med adhdär svårare att upptäcka än pojkar med samma diagnos, eftersom pojkar och flickors symtom är så olika. Dessutom är pojkars sätt att uttrycka sina svårigheter av en sådan art att det skapar en känsla av ”akut” medan flickors uttryckssätt inte stör omgivningen på samma sätt vilket innebär att de inte prioriteras på samma sätt som pojkar med adhd.Ytterligare en slutsats är att det förmodligen skulle vara lönsamt för samhället, åtminstone i ett längre perspektiv, att tidigt satsa på de barn som är i behov avsär-skilt stöd. Att hjälpa någon med adhd i tonåren eller i ung vuxenålder kostar för-modligen betydligt mer än om insatserna gjorts tidigt i skolan.

A quantitative and qualitative study of all LIS Master theses applying a gender perspective on children-centred issues previously published at the Swedish School of Library and Information Studies. Two hypotheses were investigated: 1) studies with explicit gender perspective express strongest urgency; 2) study results confirm predeclared assumptions. A content analysis of all theses, and closer thematic analysis of ten, form the main question: Is there a risk that the theses’ similarities in terms of urgency and confirmation create predictable conclusions? The theses’ motivations behind the choices of research problems are explored in the content analysis. Two categories of motivation can be identified: 1) personal; 2) generally applicable. The strength of each motive was rated and the procedure duplicated to improve rating integrity. High data agreement was generally obtained. The close thematic analysis of ten theses explores three given themes: 1) preconceived assumptions; 2) intended contribution of knowledge; 3) confirmation of initial assumptions. Principally, the hypotheses were confirmed. The theses demonstrate high internal resemblance within both categories of explicit and implicit gender perspective. Notably, the explicitly gender-themed theses motivate their choice of research problems using firmly grounded arguments which are highly personal, expressing urgency. Predeclared assumptions are also often confirmed. The implicitly gender-themed theses express less urgency, often satisfied to claim the subject to be interesting and having undergone little previous research. In conclusion, the similarities in expression may increase the risk of the theses being disregarded due to perceived predictability. / Uppsatsnivå: D

Arbetsmiljöverket fick ett särskilt uppdrag av regeringen, att arbeta med kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Några av de viktigaste insikterna som kom fram i det arbetet var att:Det krävs ett genusperspektiv för att synliggöra vad som ger arbetsrelaterad ohälsa.Kvinnor och män har olika villkor och arbetsmiljörisker eftersom svensk arbetsmarknad är uppdelad.Män och kvinnor gör ofta olika saker, även inom samma yrke, vilket innebär olika belastningar.Både män och kvinnor i kvinnokodade sektorer råkar ut för arbetsrelaterad ohälsa. Det är inte en fråga om kön utan om exponering.Varje år kring 8 mars mellan 2012 och 2016 genomförde Arbetsmiljöverket den så kallade 8 mars-aktiviteten med syfte att informera om hur arbetsmiljön kan bli bättre för både kvinnor och män med ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet.Syftet med detta arbete var att undersöka om arbetsgivare genomfört någon aktivitet efter att arbetsmiljöinspektören informerat om vikten av ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet och i så fall vilka förutsättningar som behövdes för att en aktivitet skulle äga rum.Studien inleddes med en enkätstudie som skickades till alla arbetsgivare som haft besök i 8 mars-aktiviteten 2016. De arbetsgivare som följt upp arbetsmiljöinspektörernas information med en aktivitet av något slag följdes upp i en intervjustudie.Resultatet visade att arbetsgivarna ansåg att frågan var relevant,att arbetsgivarna uppskattade informationen och att de blev inspirerade av arbetsmiljöinspektören, att den viktigaste faktorn för att en aktivitet skulle äga rum var att den var inplanerad redan innan och att kunskaperna arbetsgivaren fick gick att använda i den aktiviteten.Den viktigaste förutsättningen för arbetsgivarna för att genomföra en aktivitet med bäring på genusperspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet tycks ha varit att tiden för detta varit inplanerad redan innan inspektionen. Arbetsmiljöinspektören bidrog med nya idéer och inspiration till flera sätt att sprida eller ta sig an frågan. Den viktigaste slutsatsen av studien är frågan om det skulle kunna vara en framgångsfaktor att i kraven som inspektörerna ställer synliggöra att anställda är både kvinnor och män och att de i lika hög grad ska omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare bemöter flickor och pojkar i vardagliga situationer i förskolans verksamhet. Den 1 juli 2019 kommer det ut en reviderad läroplan för förskolan som kommer behandla genus samt jämställdhet mer ingående. Metoden som används är observationer av utvalda situationer samt uppföljande intervjuer. Observationerna sker genom ett icke deltagande förhållningssätt och genom löpande anteckningar. Vi observerar hur fyra förskollärare bemöter barnen vid av och påklädning samt måltidssituationen. Sedan intervjuar vi dessa fyra förskollärare om hur de ser på sitt bemötande av barnen. Intervjun innehåller fem frågor. Resultatet i studien är att förskollärarna bemötte barnen på likartade sätt och i huvudsak på lika villkor. Vid några enstaka fall uppmärksammades att bemötandet skiljde sig åt om barnen var pojkar eller flickor. Slutsatsen i studien är att förskollärarna bemöter barnet efter dess utvecklingsnivå, men att förskollärarna skulle behöva beakta sitt bemötande för att barnen ska kunna utvecklas. / The purpose of this study is to make it clear how pre-school teachers meet girls and boys in everyday situations in pre-school routines. 1 July, 2019 there will be a revised curriculum for pre-school that will treat gender and gender equality more. The method is observations of selected situations as well a follow-up interview. Observations take place through a non-participatory approach and through continuous notes. We observe how four pre-school teachers meet the children in routines like dressing and meal situations. Then we interview these four pre-school teachers about how they look at their treatment of the children. The interview contains five questions. The result of the study is that the preschool teachers responded to the children in similar ways and essentially on equal terms. At a few occasions, attention was drawn to the fact that the treatment differs if the children were boys or girls. The conclusion in the study is that the preschool teachers meet the child according to their level of development, but that the preschool teachers would have to consider their treatment in order for the children to be able to develop

I dagens samhälle utgör skärmtiden en stor del av barn och ungas fritid (Statens medieråd, 2017) och en majoritet av barnen tillbringar sin fria tid på fritidshemmet (Skolverkets elevstatistik, 2018). Skärmtiden inom skola och fritidshem ökar (Olin-Scheller och Roos, 2015) därmed kan det vara av intresse att undersöka vad eleverna möter i den digitala världen utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte var att analysera digitala spel-appar som eleverna har tillgång till under sin vistelse på fritidshemmet. Spel-apparna och dess karaktärer analyserades ur ett genusperspektiv med inspiration av en multimodal textanalysmodell. Det är intressant att undersöka karaktärernas genusframställning för att detta kan ske som ett informellt lärande i spelen och kan påverka elevernas uppfattningar på vad som anses som kvinnligt och manligt. Resultat visar att de kvinnliga och manliga karaktärerna gestaltas utifrån de stereotypa normer och föreställningar som finns av vad som upplevs kvinnligt och manligt. Kvinnliga karaktärer avbildas som passiva och oskuldsfulla eller framställs som kloka gamla gummor. De manliga karaktärerna tilldelas attribut som framställer dem som handlingskraftiga och aktiva såsom vapen och deras kroppshållning. I resultatet framkom det att karaktärerna kunde framställas som mer eller mindre betydelsefulla beroende på form och färgspråk av deras attribut. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Denna studie syftar till att undersöka vilka elever som gynnas respektive missgynnas av teknikundervisningen i skolans tidigare år, vad det är som påverkar motivation och intresse för teknik under dessa år samt vilken sorts undervisning eleverna möter i klassrummet idag. Studien syftar också till att undersöka huruvida det finns någon könsskillnad gällande teknikintresse hos de yngre eleverna. Grounded Theory användes som analysmetod för studien, som utmynnade i en teoretisk modell. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna i förskoleklass ännu inte fått en bild av teknikbegreppet. Den undervisning eleverna mött i teknik har antingen varit integrerad i övrig undervisning eller ytterst begränsad. Elevernas upplevelser har inte alltid kopplats samman med begreppen. Lärarna upplever en otrygghet med att undervisa i teknik. Någon könsskillnad menade varken elever eller lärare att det skulle finnas gällande teknikintresset, men studien visar att de drömyrken samt fritidsintressen eleverna redovisat tenderar att vara könsstereotypa.

Syftet med den här studien var att öka kunskaperna kring vilka kollegiala uppfattningar pedagogerhar gällande konflikter och konflikthantering i förskolan i förhållande till strukturella diskurser.Särskilt intressant har det varit att studera detta utifrån ett genusperspektiv för att ta reda på ompedagogerna uppfattar några skillnader mellan pojkar och flickors konflikter, samt i sitt egetagerande. Vi har genomfört en kvalitativ studie med tre arbetslag i samma län, där totalt åttapedagoger har deltagit i gruppintervjuer. Studiens resultat har analyserats med inspiration avpoststrukturalistisk teori. Detta för att vi ville undersöka vilka faktorer barn kan påverkas av i sinakonflikter samt med vilka strategier barn och pedagoger väljer att hantera dessa utifrån strukturelladiskurser. Resultatet visade dels att pedagogerna inte kan se några generella skillnader i pojkar ochflickors konflikter men att det, trots detta, kan finnas vissa stereotypa förväntningar på hur barnen böragera vid konflikterna. Pedagogerna använder olika strategier för att förebygga och underlättabarnens konflikter, som de menar är lika för både flickor och pojkar. Strategierna som nämns är blandannat att växeldra i arbetslaget, samtala med barn och kollegor men även rollspel och att målasituationer som kan uppstå. Det framkom att flertalet av pedagogerna arbetar kompensatoriskt, detvill säga att de blandar ”flickigt” och ”pojkigt” material och utformar miljöer som lockar alla barn.Dock har några pedagoger inslag av ett könsneutralt arbetssätt som innebär att de använder ofärdigtmaterial och könsneutrala leksaker. Det visade sig, utifrån de kollegiala uppfattningarna, finnas trevanligt förekommande strategier för barnen att använda sig av i deras konflikter, vilka är;utåtagerande, svälja gråt samt lösa konflikter direkt. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person åsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person även möjliggjorde för missbrukaren att fortsätta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor än män tenderat att bli medberoende och att män oftare lämnat en missbrukande partner. Kritiker har därför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat kränkande mot kvinnor samt bortsett från det faktum att kvinnan tillhör en underlägsen grupp i samhället. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrån könsteoretiska utgångspunkter. Då dagens samhälle ter sig vara byggt på kvinnliga underordningar och manliga överordningar anses könsteoretisk forskning vara viktig. Denna rapport har syftat till att belysa ”kvinnligt medberoende” utifrån genussystemteori. Avsikten har varit att undersöka utifall ett samband mellan genus eller kön och kvinnligt medberoende kunde påträffas.</p>