Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare tolkar, är medvetna om och arbetar i sitt klassrum ur ett genusperspektiv. Vi har använt av oss två kvalitativa metoder, fyra klassrumsobservationer som följs upp av fyra lärarintervjuer. Det vi har sett i våra genomförda observationer och fått höra i våra intervjuer visar både skillnader och likheter både på utförande av aktiviteter och hur lärarna själva upplever arbetet för en mer jämställd skola. Vårt insamlade material stämmer även med tidigare forskning, att pojkar ofta tar mer plats och förväntas ha ett större talutrymme än flickor. Även bemötandet i och utanför klassrummet är olika mellan pojkar och flickor. Dock anser vi att våra informanter har både kunskap och är medvetna om arbetet mot en mer jämställd skola i olika grad, men det verkar svårt att sätta ord på hur detta sker i praktiken. Vi ser spår av gamla mönster i skolan än idag.

Detta är en kvalitativ studie som genom applicerandet av ett genusperspektiv och ett diskursanalytiskt analyssätt ämnat belysa olika diskurser som finns i sjuksköterskors tal om anorexi. Bakgrund: Anorexia Nervosa utgör en av de vanligaste formerna av ätstörningar. Bakomliggande orsaksförklaringar saknas dock fortfarande och inga säkra svar finns heller på varför kvinnor är så överrepresenterade bland de som drabbas. Teoretiserandet ur ett genusperspektiv erbjuder nya förståelsemodeller men är eftersatt inom omvårdnadsforskningen. Syfte: Att belysa och identifiera hur anorexi konstrueras med hjälp av olika diskurser i sjuksköterskors tal om anorexi. Metod: En diskursanalys genomfördes på materialet som bestod av intervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor arbetande i primärvården. Resultat: Tre olika diskurser identifierades och kallades för Individualitetsdiskursen, Samhällsdiskursen och Genusdiskursen. I den första identifierade diskursen diskuterades anorexi som ett problem vars orsaksförklaring står att finna hos den enskilda individen, i den andra som ett tillstånd konstruerad i relation till samhällelig påverkan och i den tredje som ett uttryck för ett ojämställt samhälle. Diskurserna visade hur förståelsen av anorexi kan både skilja sig åt och förstås på olika sätt samtidigt beroende på tolkningen. Slutsats: Anorexi kan förstås som såväl en individuell sjukdom såväl som ett tillstånd orsakat av samhälleliga och mediala krav på kvinnor samt även som en strukturell problematik där den egentliga sjukdomsbilden står att finna hos samhället. / This is a qualitative study, which through the application of a gender perspective as well a discursive approach has aimed to highlight different discourses in nurses’ talk of anorexia. Background: Anorexia Nervosa is one of the most common forms of eating disorders. Despite this, explanations regarding underlying causes are still lacking and no definite answers exist concerning the overrepresentation of women carrying the disease. Theorizing from a gender perspective offers new models of understanding but is neglected within nursing science. Purpose: This study aims to highlight and identify how anorexia is constructed within different discourses in nurses’ talk of anorexia. Method: A discourse analytic approach was applied to the material, which consisted of interviews with four registered nurses working in primary health care. Results: Three different discourses were identified and labeled The Individuality Discourse, The Societal Discourse and The Gender Discourse. This showed how the understanding of anorexia can both differ and be understood in different ways simultaneously depending on one’s reading. The first identified discourse discussed anorexia as an individual disease with individual underlying causes, the second as a condition constructed in relation to societal influence and the third as an expression of an unequal society. Conclusion: Anorexia can be understood as an individual disease as well as a condition caused by society and media pressure and also as a problem on a structural level where the real sickness is to be found within society itself.

Kayako and The Grudge: How Historical Traditions Shaped The Female Japanese Ghost is an attempt at examining the Japanese historical past, and to unearth the tropes, traditions and legends that laid the foundation for one of the most beloved horror icons of the past thirty years. From the rise of the J-horror genre, where Japanese horror films were first introduced to Western cinema during the late 1990s to the early 2000s, few characters have become as well known or as beloved as Ju-On:s Kayako Saeki. She may not have been the first to cross the sea, that title goes to Ringu:s Sadako Yamamura. Kayako is a tragic figure, living an unfulfilling life and meeting a brutal end – something that is surprisingly common in Japanese ghost stories as a whole. These stories often focus on distressed women, who are bereft of either the things they love, their lives, or both – and after their deaths, these women find themselves using their newfound powers to wreak havoc upon the living through a sudden lust for vengeance. Yet, as the epitome poster girl for a woman scorned, Kayako has given the long lived trope a face – she is the definitive iteration of the Japanese vengeful ghost, but she was not born in a vacuum. Kayako is the final step on a long journey throughout history, one that has been shaped and defined largely by the male perception of the female person. So how do we, as women, reclaim, embrace and see ourselves in such a complex figure? And what exactly, historically, is it that has given birth to this compelling and sympathetic villain who seeks only to satiate her grudge?

I den här uppsatsen undersöker jag de vuxna som omger Astrid Lindgrens figurer Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga. Jag söker efter hur könsrollerna etableras och föreställs under uppfostran utifrån ett genusperspektiv. Vidare söker jag svar på följande frågor genom att göra en komparativ textanalys av ovan nämnda verk: Hur gestaltas de kvinnliga och manliga könsrollerna i böckerna? Hur förhåller sig respektive barn till könsrollerna? Vilken effekt har könsrollerna på barnen?Slutligen kom jag fram till att böckerna gestaltar således könsroller på olika vis. Karaktärerna i böckerna visar både följa och bryta mot de stereotypiska könsrollerna som både liknar och skiljer sig från varandra.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärarna i fritidshemmet arbetar med de styrda aktiviteter som erbjuds samt ifall de aktivt arbetar utifrån ett genusperspektiv. Vidare har syftet med denna studie även varit att undersöka ifall det finns tydliga könsmönster bland personalen som kan påverka elevernas aktivitetsval. Studien har gjorts utifrån fyra frågeställningar: Vilka styrda aktiviteter/lekar erbjuder ett antal lärarna eleverna och syns det några tydliga könsmönster i dessa?, Hur ser ett antal lärarna på arbetet med genusperspektivet i fritidshemmet och vad har det för betydelse för dem?, På vilket sätt arbetar lärarna med att få eleverna att bli delaktiga i de styrda aktiviteterna?, och Vem bland personalen leder vilka aktiviteter? Empirin som samlades in för att kunna besvara frågeställningarna samlades in genom kvalitativ metod, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem olika fritidslärare från västra delen av Skåne. Genom studien har vi fått reda på att det är vanligt att erbjuda styrda aktiviteter till eleverna av något slag men att personalen inte aktivt arbetar utifrån ett genusperspektiv i dem, dock arbetar de för att få eleverna att bli delaktiga i olika sorters aktiviteter. Vi har även fått mer kunskap om att i uppdelningen av personalen finns det tydliga könsmönster där manliga oftast tar hand om de normativt manliga aktiviteterna och kvinnorna oftast tar hand om de normativt kvinnliga aktiviteterna.

Da industrien for alvor grep tak i Norge rundt 1870 fikk skipsfarten vind i seilene. Blant de største eksportvarene var trevirke, der mengder av tremasse ble fraktet til England for bruk i papirindustrien.2 Skipsfarten var essensiell for å kunne opprettholde handel mellom landene, og for å kunne holde produksjonen av varer i gang. I perioden mellom 1820 – 1880 økte Norges handelsflåte fra 284 000 nettotonn til hele 1,5 millioner nettotonn. I spissen for skipsfartsveksten var blant annet vestlandsbyene Bergen og Stavanger.3Haugesund, som er lokalisert midt imellom Bergen og Stavanger, ble grunnlagt på fiske- og sjøfartsnæringene. Byen ligger vest i havgapet, og er kjent for sin sterke tilknytning til sildefisket. I moderne tid har næringsgrunnlaget utviklet seg til å også å gjelde industri og skipsfart, og byen har fostret mange suksessrike rederivirksomheter.4 Et av rederiene som skiller seg ut i mengden av næringsdrivende fra tidlig 1900-tall, er Brummenæs & Torgersen rederi. På en auksjon 1909 kjøper de to kvinnene ved navn Hanna Brummenæs og Bertha Torgersen dampskipet D/S «Goval», og med dette starter de landets, om ikke verdens, første kvinnelige rederi. Kvinnene gjorde stor suksess som forretningsdrivende, og var på et tidspunkt det femte største rederiet i Haugesund. Men, hvordan oppfattet samfunnet i Haugesund de kvinnelige rederne? Jamstiltes de mannlige redere fra samme periode? Denne oppgaven undersøker hvordan ettermælet til fire redere er utformet. Spilte kjønn noen rolle for hvordan de framstiltes etter sin død, eller var det prestasjonene personene stod for i livet som var det viktigste?

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur aktuell skönlitteratur för barn i åldrarna 9 -12 år förmedlar genus och traditionella könsnormer. Studien syftar också till att undersöka hur värden som förmedlas i litteraturen korrelerar med läroplanens värdegrund. För att genomföra studien använder vi diskursanalys som metod. Vi använder en matris och ett motsatsschema för att jämföra manliga egenskaper, respektive kvinnliga egenskaper samt attribut hos karaktärerna i den utvalda litteraturen. Studiens slutsats visar att det förekommer både traditionella och icke- traditionella könsstereotyper i den undersökta litteraturen och dessa stereotyper kan påverka elevernas identitetsutveckling och uppfattning av genus. Studiens slutsats visar även vikten av att lärare använder sig av litteraturdidaktisk undervisning för att ge eleverna verktyg för att att kunna tolka skönlitteratur. Genom att använda skönlitteratur litteraturdidaktiskt ger lärare elever strategier för att självständigt reflektera och problematisera text ur ett normkritiskt perspektiv.

Syftet är att undersöka hur svensklärare verksamma på gymnasieskolor, med i huvudsak yrkesförberedande program, resonerar kring sitt arbete med skönlitteratur och hur detta tar sig uttryck i deras undervisningsmaterial. Våra forskningsfrågor är: Vilka faktorer eller omständigheter påverkar lärarnas syn på svenskämnet, med fokus på skönlitteratur och läsning? Vilka konsekvenser får detta för lärarnas syn på svenskämnet, med fokus på skönlitteratur och läsning? Resultatet visar att lärarnas syn på svenskämnet, skönlitteratur och läsning kan sammanfattas inom följande kategorier: svenskämnets konceptioner i teori och praktik, kunskaper och attityder inom olika utbildningar, värdegrundsarbete och digitaliserad undervisning. Lärarna rörde sig olika mycket inom dessa kategorier, vilket kom att spegla deras ämnessyn och den plats de menar att skönlitteraturen bör utgöra i svenskämnet på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. En viktig slutsats är att lärare i svenska på yrkesförberedande gymnasier står mittemellan två diskurser, med ena foten i svenskämnet och den andra i yrkesförberedande gymnasiets struktur

SammanfattningHansen, Gabrielle & Jomaa, Sarah. (2008). Jämställdhet i läroböcker. En granskning av text och bild i läroböcker för gymnasieskolan. (The gender equality in textbooks. A study of text and picture in textbooks for upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om läroböcker inom ämnena svenska, historia och latin för gymnasieskolan innehåller jämställda texter. Undersökningen avgränsades till en lärobok i varje ämne och de avsnitt i läroböckerna som behandlar epoken antiken. De teoretiska utgångspunkterna har hämtats i forskaren Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet. Kriterierna för jämställda texter är hämtade från Moira von Wrights rapport Genus och text. När kan man tala om jämställdhet i läromedel?. Kriterierna är att texterna ska vara genuskänsliga, genusmedvetna och genusinkluderande. Undersökningen är baserad på både den kvantitativa och den kvalitativa metoden. Den kvantitativa delen har gått ut på att räkna antal kvinno- och mansnamn i texterna och antalet bilder som föreställer kvinnor respektive män. I den kvalitativa delen av undersökningen har text och bild analyserats utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen visade att ingen av böckerna når upp till samtliga tre kriterier för jämställda texter. Två av läroböckerna lever inte upp till något av kriterierna, medan en lärobok innehåller texter som är genuskänsligt och genusmedvetet skrivna. Resultatet visade att kvinnor är underrepresenterade och att det är i störst utsträckning manliga domäner som behandlas i läroböckernas brödtext. Inget av de undersökta läromedlen lever upp till skollagens och läroplanens krav och riktlinjer på ett genusmedvetet förhållningssätt.

Purpose: Rape is a wide-spread problem which incuse society. Rape leads to negative physical, mental, and social consequences for victims. The purpose of this study was to outline what previous research have concluded regarding men’s attitudes towards rape, and to examine intervention programs' effectiveness in changing participants attitudes regarding rape. Method: The design of this study is Scoping review. The analysis method used was manifest content analysis. Results: The results showed that men are more prone to agree with rape myths than women, that men are more likely to believe women deserve rape, that there is nothing wrong with sexual coercion and women are either fully or partly responsible for having been raped. The results also showed that intervention programs and educational courses are effective in changing participant’s attitudes regarding rape and strengthen participants confidence regarding interference in high-risk situations such as date rape. / Syfte: Våldtäkt är ett omfattande världsproblem som präglar samhället. Våldtäkt leder till negativa fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för offer. Syftet med den här studie var att kartlägga vad tidigare forskning har kommit fram till gällande mäns attityder till våldtäkt och hur väl interventioner för attityder om våldtäkt fungerar. Metod: Studiens design var en Scoping review. Analysmetoden som användes var manifest innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade att män är mer benägna att hålla med om våldtäktsmyter än kvinnor, att män är mer benägna att tro att kvinnor förtjänar våldtäkt, att det inte är något fel med sexuellt tvång och att kvinnor antingen är helt eller delvis ansvariga för att ha blivit våldtagen. Resultatet visade även att interventionsprogram och utbildningskurser är effektiva interventioner för att förändra deltagares attityder om våldtäkt samt att de stärkte delt agares självförtroende till att ingripa i högrisksituationer som dejtingvåldtäkt.