Syftet med vår undersökning är att bilda oss en uppfattning om hur elever i årskurs nio arbetar med och tolkar kartan när de är sammansatta i grupp. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av videoobservationer samt läst in oss på relevant litteratur kring ämnet. Våra resultat från undersökningen visade att eleverna klarar av att använda kartan som redskap i skolan och ett flertal av eleverna visade prov på verklighetsanknytning i sina resonemang. Vidare såg vi att endast ett fåtal elever lyckades använda sig av någon form av termspråk i sina diskussioner. När vi studerade samarbetet eleverna emellan visade det sig att deras roller är väl utstakade och lätta att följa. De brister eleverna visade sig ha med kartan som redskap bekräftar tidigare forskningsresultat, dock anser vi att de elever vi observerat inte har några större svårigheter att använda sig av kartan som redskap i skolan.

Abstract   Som dramapedagog är det vanligt att man får uppdrag att leda vuxengrupper som inte själva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rädsla och ett stort motstånd vilket man som dramapedagog måste hantera och förhålla sig till. Frågeställning:   Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur är deras syn på detta arbete?   Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal där resultatet har redovisats som en gemensam berättelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat på att den springande punkten för att få ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama är att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.    Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lärande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama.

This study is about relocated students in the school. Research in this area is limited and the aim is to illuminate the area by listening to different people's voices that have been close to or involved in relocations. The study was made of a qualitative method and the collection of data was through interviews. A total of eight people were included in the study. The selected municipality is located in Sweden. The sample was head teachers, counselors, special educators, social services, relocated student and parent of a relocated student. In the results and analysis the weight were placed on the interviewees votes. Theoretical starting points were selected based on the results of the interviews. The theories used were Bachtin's theory regarding voices, Goffman's theory of stigma, group process and then also Schutz FIRO-model that is about the group's various phases, and Dewey's theory of school. Results from the study showed that relocating because of bullying was rare. An important factor in a successful relocation is the pupil's participation and that the class must be prepared for a new member into the group. Relocation is seen as a last resort and that all other resources should be exhausted before a decision about relocation becomes an option.

I denna uppsats är det övergripande syftet att studera grupprocesser och identitetsskapande inom supporterkulturen. De frågeställningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens identitetsskapande, skapandet och upprätthållandet av supportergruppen och supportergruppens eventuella påverkan på individens moraliska förhållningssätt. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram består av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ”Interaction ritual chains” och Howard S. Beckers stämplingsteori. Studien visar att supporterskapet är av stor betydelse för supportrarnas identitetsskapande, detta bland annat då engagemanget med supporterkulturen påbörjades redan i ung ålder och har följt de under deras uppväxt. Vidare visar studien att supportergrupper skapas genom ett gemensamt intresse och engagemang för en förening och att denna grupp upprätthålls via kollektiva ritualer och handlingar inom gruppen. Det grupptryck och sinnestillstånd som uppstår när dessa handlingar utförs påverkar sedan till viss del supportrarnas moraliska förhållningssätt, även om man inte helt kan lägga över det moraliska ansvaret för sina handlingar på gruppen. Utöver detta identifieras även ett nytt begrepp för att kunna förklara identitets- och grupprocesser, såväl som gruppens påverkan på individens moraliska förhållningssätt. Detta begrepp har vi valt att kalla ”nivå av kulturella traditioner”. / In this essay, the overall aim is to study group processes and identity formation within the fan culture. The questions the essay intends to answer consists of the importance of fanship for the individual's identity, the creation and maintenance of groups of fans, and fan groups possible impact on the individual's moral attitudes. The essay uses a qualitative approach based on interviews and a shorter observation. The essay´s theoretical framework consists of the identity theories of Erving Goffman and George Herbert Mead, Randall Collins's theory of "Interaction Ritual Chains" and Howard S. Becker's labeling theory. The essay shows that the fanship is of great importance for the fans identity making. One of the main reasons is that the involvement with the fan culture began at a young age, and that the fellowship of this culture since then has been of great importance in their upbringing. Furthermore, the essay shows that fan groups are created by a common interest and commitment for a team, and that this group is maintained through collective rituals and acts within the group. The peer pressure and state of mind that occurs when these acts are performed, is to some extent affecting the fans moral attitude, even if you cannot fully pass on the moral responsibility for your actions on the group. In addition to this the essay also identifies a new concept to explain identity- and group processes, as well as the group's influence on individual moral behavior. This term we have chosen to call ”level of cultural traditions”.

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhållande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband också förekom på en grupp kontorsanställda. Populationen bestod av kommunanställda på två kommuner, sammanlagt skickades enkäten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkäter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet. Det var 41 av 104 individer som valde att delta i studien vilket gav en svarsfrekvens på 39,42%. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan stadium 3 och 4 när det gäller gruppens utvecklingsstadium kopplat till effektivitet. Studien visade ingen signifikant skillnad i effektivitet eller upplevt utvecklingsstadium mellan olika upplevda ledarskapsstilar. Trots få signifikanta kopplingar ger studien en möjlighet till vidare forskning inom området. / The study's aim was to investigate the group member’s experiences of the leadership, efficiency and developmental stage. This was done to analyse if there was a connection between the experienced style of leadership), the experience of the group’s stage of development and the experienced efficiency. There is research regarding leadership and efficiency in relation to high performance professions (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) which led to that the authors of this particular study decided to investigate if this relationship was also present within a group of office employees. The population consisted of government employees in two different municipality, all together the form was sent out to 104 individuals. The participants had to answer surveys that were created by Bass and Avolio (1995) to answer the part about leadership and Wheelan (2010) to answer stage of development and efficiency. 41 out of 104 decided to participate in the study which resulted with a response rate of 39,42%. The result showed a significant difference between stage 3 and 4 when it comes to the group’s stage of development connected to efficiency. The study did not show a significant difference in efficiency or experienced stage of development between the different types of leadership. Even though there's few significant connections the study presents opportunities to further research in the area.

Syftet med studien är att få större förståelse för hur sex lärare förhåller sig till det kooperativa lärandet i den ordinarie undervisningen. Vi vill även få mer kunskap om hur lärarna utvärderar arbetsmetoden. Studien är av kvalitativ karaktär och en semistrukturerad intervjuform har använts som datainsamlingsmetod. Vi genomförde sex intervjuer med verksamma lärare som arbetar med kooperativt lärande i undervisningen. Resultatet visar att samtliga tillfrågade lärare har en positiv inställning till kooperativt lärande, då de ser flera vinster med arbetssättet. Vinsterna är bl.a. aktiva elever, gruppstärkande samt språkutvecklande aspekter. Kooperativt lärande är inte bundet till något specifikt ämne, utan används ämnesövergripande. Utvärderingen av arbetsmetoden visade sig vara något knapphändig. Det var vanligt förekommande att strukturer utvärderas snarare än vad arbetsmetoden kooperativt lärande generar i. Det mest intressanta resultatet är lärarnas positiva inställning till kooperativt lärande trots avsaknad av mätbara kunskapsresultat.

SammanfattningSyftet med den här studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar när de ställdes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades när de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. Vårt syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar barnens förmåga att lösa uppgiften. Vi analyserade därefter grupperna i ett större perspektiv utifrån deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrån följande lärandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier. Vi inser att ett par eller en grupp kan tolkas utifrån flera av lärandeteorierna, men vi valde att tolka dessa utifrån de lärandeteorier som var tydligast i varje enskilt par eller enskild grupp. Vår studie visar att barnen har svårt att anpassa sig till en uppgift där de inte kan använda sig av rutinmässiga lösningar. Att barnen fick arbeta i par och mindre grupper är också något som kan ha påverkat deras sätt att bemöta den här uppgiften.

No description available.

No description available.

This essay is about the significance of group climate for students in physical education. Groupwork and group processes are dealt with in the essay and its importance to students' experiences of the subject and goal attainment. During the autumn of 2015 two different classes in high school were studied in the subject physical education and health. These classes were observed at two different occasions and eight students, four in each class, were selected to participate in the study based on “the role of assumptions” described in the previous research section. Questions regarding group climate and groupwork were asked in order to investigate how the groups were composed, and how the students explained the significance of group climate. Students' responses were connected to Bion’s group theory and the FIRO model which was used as the theoretical foundation and previous research explains groupwork and group processes. The results of the study indicate that students experienced group climate in the class as problematic. Students in the selected classes were divided into many small groups and they explained that they were not talking to the other small groups. The group climate influenced some of the students to the extent that they did not attend classes which may obstruct their goal attainment. According to students, classes had not had any practice in trusting eachother which contradicts the fact that many researchers indicate that it is the teacher's responsibility to create a better climate in classes. Therefore, it may be important for teachers to work actively with exercises that promote group climate. Authors point out that it is becoming more important in today's society to cooperate in most professions. This was also something the students felt they had the opportunity to practice during group work. Students felt that it could sometimes be effective to let the teacher decide the groups in advance because they had the opportunity to get to know more people in the class. Even though a student wants to be in the same group as his best friend it does not mean that it is mutual.