Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningarna som behandlas är: ”Hur upplever eleverna kursens innehåll i allmänhet och förhållandet mellan teori och praktik i synnerhet?”, ” Hur uppfattar eleverna kursens innehåll avseende hälsa och vad anser de själva är att ha god hälsa?” samt ”Vad lyfter eleverna fram som anledningar till att de inte fick godkänt i kursen?” Studien genomfördes med fyra kvalitativa intervjuer med fyra elever, två tjejer och två killar, som alla har fått underkänt i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Alla elever är över 18 år och går på olika skolor i Stockholms län.   Hälsa och idrott är två begrepp som kan definieras på olika sätt utifrån olika perspektiv. Hälsan är vidare något som har spelat och spelar en viktig roll för idrottsämnet och dess innehåll. Det framkommer vidare i den tidigare forskningen att lärare och elever lyfter hälsoaspekten som en viktig del av innehållet i kursen samt att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers skolresultat. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sociokulturell teori om språket mellan lärare och elev i undervisningen.   Studien har bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de är relativt positivt inställda till kursen och dess innehåll. Resultatet visar att eleverna inte har en gemensam syn på kursen och dess innehåll men trots att eleverna blivit underkända så anser de kursen vara viktig, särskilt med avseende på en ökad förståelse för vad god hälsa är. Resultatet visar att eleverna visade en förståelse för vad god hälsa är även om deras perspektiv på hälsa skiljer sig åt, både teoretiskt och praktiskt. Flera elever kände till gymnasiets mål med att lära ut kunskap om hälsa. Studien har vidare bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de hade någon typ av svårighet i kursen, antingen med den teoretiska eller fysiska delen. Det i kursen som orsakar svårigheter skiljer sig också mellan eleverna, vilket förutom elevernas privata problem kopplas samman med att de inte uppnådde ett godkänt betyg.

This experiment was designed to determine the involvement of varying levels of whole-body irradiation on ovarian follicular and corpora luteal development in mice. Previous research has indicated reduced counts of ovarian follicles and corpora lutea in mice flown in space. These differences may be the result of microgravity, increased exposure to radiation, or some combination of both. Fifty-six mice were divided into three groups (apocynin-treated, nox2 knockout, and wild-type control) before exposure to 0 Gy, 0.5 Gy, or 2.0 Gy radiation. The tissues were harvested, preserved, run through the appropriate paraffin embedding procedures, serially sectioned, mounted on microscope slides, and stained using a standard H&E staining technique. Total and mean follicular and corpora luteal counts were accessed and compared across treatment groups. Mean ovarian weight, mean total reproductive weight, mean ovarian weight percentage of total body weight, mean total reproductive weight percentage of total body weight, and the apparent estrous phase of the animals were also compared. Radiation from 0.5-2.0 Gy had no significant effect on mean ovarian weight, mean total reproductive weight, mean ovarian weight percentage of total body weight, or mean total reproductive weight percentage of total body weight. Radiation from 0.5-2.0 Gy significantly increased mean early-stage follicular count in the wildtype group only. Radiation of 2.0 Gy increased late-stage follicular count across all groups after accounting for mean ovarian percent of total body weight. Radiation of 2.0 Gy significantly increased mean corpora lutea count in the wildtype group only. This result not only suggests that low-dose radiation accelerates oocyte development in the murine ovary, but also that the inaction of NADPH-oxidase (via apocynin inhibition or genetic knockout) may ameliorate some of these effects.

<p>Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen påverkats av olika samhällsfaktorer. I uppsatsen redogörs också för några gemensamma drag som återfinns under de olika epokerna samt hur synen på kunskap och lärande varierat under utbildningens framväxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelser ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Bilden har kompletterats ytterligare genom studier av de olika epokernas styrdokument.</p><p>Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållanden på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningens historia. I studiens resultat framkommer vissa ”kritiska perioder” under utbildningens framväxt. Med ”kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder då utbildningen varit föremål för debatt och förändrats i någon riktning.</p><p>I uppsatsen beskrivs vissa centrala områden och spänningsfält. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Tidigt började man med ett problembaserat lärande och idag går utvecklingen mot ett allt mer tematiskt, ämnesövergripande och elevaktivt arbetssätt.</p><p>Den nya gymnasiereformen, GY 09, beräknas vara klar 2009 och de elever som påbörjar sin gymnasieutbildning året därpå kommer att omfattas av den nya reformen. I väntan på GY 09 är det lokala utvecklingsarbetet på barn- och fritidsprogrammet i full gång. Syftet är att skapa ett tydligt program som stärker det egna lärandet och väl förbereder eleven för det framtida samhället.</p>

SAMMANFATTNING Den här uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk från och med 1 juli 2007. De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att få en bild av hur den vuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgångspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140 Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund för reformen. I uppsatsen jämförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola, GY-2007, för att peka på de skillnader som finns och vad de kan tänkas innebära. Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på mer om och beskriva GY-2007. De frågor som ställs är finns det några likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY- 2007 och vad kan de tänkas innebära? Det är endast förändringarna som rör ungdomsgymnasiet som behandlas. Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna. GY-207 bygger på nuvarande gymnasieskolas reformer och de förändringar som gjorts är i vissa fall återgång till tidigare system eller utveckling av det nuvarande. Materialet som behandlats är till största del offentligt tryck som statens offentliga utredningar (SOU) och regeringspropositioner. En del facklitteratur som behandlar framväxten av dagens skola har använts liksom material från Internet, tidningsartiklar samt en intervju med en gymnasielärare i historia. Uppsatsen är beskrivande, deskriptiv, men eftersom en jämförelse mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 görs med efterföljande utvärdering är den även komparativ och normativ. / In this paper a description is made of the future senior high school, GY-2007, valid from July 1st 2007. It describes the reforms which led to the senior high school of today in order to give an understanding of its structure. The description of GY-2007 is based on the government bill 2003/04:140 Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. (Knowledge and quality – eleven steps for the development of the senior high school) The author wants to find out more about and describe GY-2007. Questions asked are whether there are any similarities or differences between the senior high school of today and the future senior high school GY-2007. What consequences can be expected? Only changes related to education of young people are dealt with. There are, with a few exceptions, no major news in the government bill. GY-2007 is a reorganization of earlier reforms. The suggested changes in the bill are a development of the present senior high school or partly a return to earlier structures. The material used is, in the first hand, official publications such as researches and government bills. Also material from the Internet, articles from newspapers and an interview with a teacher are used. The essay is descriptive but since a comparison between today’s senior high school and GY-2007 is made, and followed by an evaluation it is also comparative and normative.

The main purpose of this analytic study which has a theoretical focus, Is to find out if the two Swedish parties Socialdemokraterna (s) - The Social Democrats - and Folkpartiet (p) - The Liberal Party - has taken position ideologically or strategically to the new sex-degree grading scale. The theory section describes the concepts of ideology and strategy. Despite the talk of the death of the ideologies, this don't need to be the case, they only adjust över time. The second key-point of this essay is strategy, a model based on Frostbergs reasoning illustrates this. A number of problem areas are presented. The politicians are driven by a desire to to realize their preferences and sometimes come strategic actions necessary. On the other side are the voters who will assess the degree of contact and the credibility of what the different parties presents. The material is based upon a varied mix of sources. Socialdemokraterna stands for a theory of equality while Folkpartiet has its roots in the liberal ideas. These two parties have previously done deals in heavy issues, this in a political land of sometimes unexpected decisions and alliances. The school is central to the Government and is a constant  topic of discussion and criticism. Something must be done because the Swedish school has been unsuccessful in quality intemationally. A model is used to illustrate and analyze the outcome of the result of the two parties if they has acted ideologically or strategically in the case of the grade-system. The answer is that (fp) has acted ideologically because they have a clear link to their ideal-type determination. Socialdemokraterna have acted strategically in relation to ideological points as well in their overall opinion explanation with the school had to give up on a number on of points.

Denna studie fokuserar på yrkeskunnandet på Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesområden samtinom fritids- och friskvårdssektorn och har yrkesutgångar som väktare, personlig assistent,elevassistent, personlig tränare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsättning. Eleverna uppmanas att skaffa sig både en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien är att öka förståelsen för yrkeskunnandet på nyaBarn - och fritidsprogrammet. Med en diskursteoretisk ansats studeras den bild som de olikaaktörerna ger av yrkeskunnandet på programmet. Studieobjektet är inte programmets egentligainnehåll utan den bild som konstrueras i det empiriska materialet. I tolknings- och analysarbetetframträder flera diskurser som alla har olika stor betydelse och som får varierat utrymme.Hälsodiskursen och ledarskapsdiskursen är de som framträder tydligast. Andra diskurser som görsig gällande är demokratidiskursen, samverkansdiskursen och identitetsdiskursen. En viktig faktorsom hela tiden är central är arbetsmarknaden som i tolkningsarbetet framträder som en nodalpunkt.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen påverkats av olika samhällsfaktorer. I uppsatsen redogörs också för några gemensamma drag som återfinns under de olika epokerna samt hur synen på kunskap och lärande varierat under utbildningens framväxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande. Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelser ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Bilden har kompletterats ytterligare genom studier av de olika epokernas styrdokument. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållanden på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningens historia. I studiens resultat framkommer vissa ”kritiska perioder” under utbildningens framväxt. Med ”kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder då utbildningen varit föremål för debatt och förändrats i någon riktning. I uppsatsen beskrivs vissa centrala områden och spänningsfält. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Tidigt började man med ett problembaserat lärande och idag går utvecklingen mot ett allt mer tematiskt, ämnesövergripande och elevaktivt arbetssätt. Den nya gymnasiereformen, GY 09, beräknas vara klar 2009 och de elever som påbörjar sin gymnasieutbildning året därpå kommer att omfattas av den nya reformen. I väntan på GY 09 är det lokala utvecklingsarbetet på barn- och fritidsprogrammet i full gång. Syftet är att skapa ett tydligt program som stärker det egna lärandet och väl förbereder eleven för det framtida samhället.

Uppsatsen är en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pågående gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på enhetlighet, jämlikhet och likvärdighet, för att se likheter med och avvikelser från tidigare strävanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jämlikhetsperspektiv efter John Rawls’ teori om rättvisa. I rättviseanalysen fokuserar jag särskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen är ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivån i skolan som främsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebär en återgång till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken är klassiskt borgerlig och i det avseendet är reformen inte överraskande.    En rättvis skolstruktur erkänner den kultur- och kunskapstradition som eleverna är en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lär dem efterhand att använda sina kunskaper på ett personligt sätt. En rättvis struktur överlämnar allt mer ansvar till individen att själv välja sitt liv i enlighet med sina drömmar och mål i takt med att personen blir äldre. Min rättviseanalys leder till slutsatsen att reformen är rättfärdig-ad eftersom regeringen identifierar problem redan i grundskolan och sätter in extra resurser där för att höja kvaliteten. Förutsatt att elever har möjlighet att komplettera sin yrkesutbildning med högskolebehörighet både under och efter gymnasiet, vilket regeringen har utlovat, menar jag att GY 2011 är en rättvis struktur som bättre tar hänsyn till individens livsmål än den utgående gymnasieskolan.

This thesis will explore how the medium of film is treated in the recently published Swedish textbooks and how these textbooks take into account the four different aspects of Cineliteracy. Cineliteracy is a theory which advocates the necessity of students' increased cinematic knowledge by presenting the four skill areas that should be included when it comes to teaching film in school. The theory implies students´ analytical skills, contextual knowledge and knowledge of the film canon as well as the development of students' skills to produce films. Cineliteracy theory finds support both within Swedish National Agency for Education and in recent Swedish research. This study includes investigation of eight new textbooks, adapted to the criteria for the new Swedish curriculum 2011. The analysis will be limited to textbooks for the course Swedish 1, since it is mandatory regardless of the orientation of the student’s education. / Denna uppsats kommer att undersöka hur filmmediet behandlas i nya läroböcker i svenska och hur pass mycket läroböckerna tagit hänsyn till de fyra olika aspekter av cinelitteracitet. Cinelitteracitet är en teori som förespråkar nödvändigheten av elevers ökade filmiska läskunnighet genom att presentera fyra kunskaps- och kompetensområden som bör ingå när filmämnet behandlas. Det gäller så väl elevernas analytiska kompetens, kontextuella kunskap och kunskap om filmkanon som att utveckla elevernas kompetens att producera egna filmer. Cinelitteracitetsteorin har stöd både inom skolverkets satsningar kring film i skolan och inom de senare svenska forskningen. Undersökningen innefattar åtta nya läroböcker, anpassade efter kriterierna för det nya ämnesplanen i svenska i och med Gy 11. Analysen har begränsats till läroböcker för kursen Svenska 1 som är obligatorisk oavsett elevens programmval.

This essay examines the specific uses of literature and the implications of the expression det allmänmänskliga (what is common to all mankind) emphasized in the subject of Swedish in the curriculum for the Swedish upper secondary school, GY 2011. Using discourse analysis as a method, this essay shows that the phrase det allmänmänskliga suggests teaching literature as a way to emphasize universal experiences over time and place, thus revealing an implication of the nineteenth-century idea of World Literature. Furthermore, this essay shows that the challenges inherent in the phrase det allmänmänskliga, and its implications for World Literature, require new didactic strategies and approaches to designing courses and teaching literature. In relation to this, the essay examines theories that focus on approaches to teaching World Literature and the uses of narration as a means to understand and emphasize the specifics of World Literature and the universal experiences. The final part of this essay examines the recent use of the concept of narrativ kompetens (narrative competence) emphasizing interaction and key elements of the reading experience as a specific way to understand and approach fiction. This essay concludes that the inherent benefits of narrativ kompetens combined with approaches to teaching World Literature, seem to offer great possibilities fulfilling the obligations and the specific uses of literature suggested in the curriculum for the Swedish upper secondary school.