Syftet med denna undersökning är att studera hur olika kategorier av lärare och skolledare upplever en stundande förändring, samt deras inställning till den förändring som regeringen med Gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra. I oktober 2004 tog den då sittande riksdagen beslut om en ny gymnasiereform. Syftet med Gy-07 var att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet. Undersökningen är baserad på enkätsvar från 100 lärare på fyra gymnasieskolor i Växjö kommun, samt intervjuer av skolledare på två av gymnasieskolorna. Väver man samman svaren vi fått av lärare respektive skolledare ser man tydliga skillnader på deras inställning till förändringar av gymnasieskolan. I undersökningen tittar vi också på lärarens intresse i att försöka påverka reformen. Gemensamt för skolledare och lärare är den övergripande positiva inställningen till samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärarens funktion på gymnasiet, samt hur rektorer på gymnasieskolan och verksamma inom bildlärarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) där estetisk verksamhet är borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt ämne. Inledningsvis ges en kort hänvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. Därefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebära; som metod, lärande, kunskap och estetisk verksamhet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv skildras estetikens betydelse och skolutveckling som rör estetikens förhållande till skolans bildningsuppdrag, formuleras i stort från Antiken till idag. Studien genomfördes huvudsakligen genom åtta kvalitativa intervjuer såväl som en kvantitativ ansats i form av enkäter. Bearbetningen av materialet och analysprocessen har genom ett hermeneutiskt perspektiv skapat grunden för vårt resultat. Resultatet kopplas därför till både tolkning och teori. Resultatet visar att bildlärarens kompetenser spelar en viktig roll i kontexten. Tillika finns en oro inför framtiden och det tycks finnas en okunskap om de estetiska ämnens positiva betydelse för lärande i skolpolitiska diskussioner. / The aim of this study was to examine and analyse the art teachers profession in high school. Also how principals at secondary schools, lecturers, heads of departments and professors in art teacher collage in Sweden considers this assignments after the reform Gy 11. Particularly in consideration of Artistic activities are removed as an obligatory and secondary shared subject. Initially, a brief reference to a political decision on the decommissioning of Artistic activities. This is followed by literature review of previous research. In this chapter we discuss the concepts of aesthetics which explains what aesthetics can mean; as a method, learning, knowledge and as an artistic activitiy. By a sociocultural perspective an aesthetic significance is described to society today, for the school and the art teacher's role in high school. The study was conducted mainly through the eight qualitative interviews with professionals lecturers, professors and heads of departments in the art teachers education. The study's survey also includes a quantitative approach in the form of questionnaires in which high school principals respond to current work situation and the art teacher´s function in this context.Working of the material and the analysis process by a hermeneutic perspective created the basis for our results. The result is therefore connected to both interpretation and theory. The result shows that the art teacher´s qualification play an important role in this context. Art teacher's function, role and mission described by informants through both the actual mission and the profession's expertise. The results also showed a concern for the future and it seems to be a lack of knowledge about the aesthetic substances beneficial role of learning in political discussions.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvägledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasiereform som föreslås i gymnasie-utredningen. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt vad som påverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in på en gymnasieskola i Skåne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever från ”Fordonsprogram-met” och fem elever från ”Hotell- och Restaurangprogrammet”, samt fyra intervjuer med vägledare. Vi har använt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar påverkansfaktorer, framtidstankar och vägledarens roll. I vårt resultat har den stora gemensamma påverkansfaktorn bland eleverna varit deras stora intresse för respektive program. Att eleverna anser sig vara praktiskt lagda är en annan stor faktor till varför de valt yrkesförberedande gymnasieprogram då de anser att det passar dem bättre än ett studieförberedande program. Den stora gemensamma nämnaren gällande framtidstankar är att majoriteten av eleverna kan tänka sig fortsatta studier efter att ha arbetat ett par år inom det de utbildar sig till under gymnasietiden. I vårt resultat har det framkommit att vägledarna anser att den stora skillnaden för deras yrkesroll är om studie- och yrkesvägledning skrivs in i skollagen.

I denna studie har vi undersökt förutsättningarna för likvärdig bedömning i den nya läroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien är vårt intresse för den skoldebatt som under flera år lyft frågor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregående läroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielärare på fyra lika skolor, verksamma inom ämnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de använder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutändan påverkar likvärdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter från utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrågor i samband med Gy 2011. Resultaten från intervjuerna visar på en ökad tilltro till den nya läroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig än den föregående läroplanen Lpf94. Vidare pekare resultaten på att lärare är olika förtrogna med metoder som innebär att styrdokumenten vävs in i undervisningen och bedömningen. Lärare som inte getts tillräckligt med tid att sätta sig in i Gy 2011 uttrycker en frustration, och har tvingats förlita sig på nationella prov, läromedel och tidigare erfarenhet. Intervjuerna visar därtill att en viktig del av likvärdigheten är möjligheten att skapa en samsyn mellan kollegor, vilket förutsätter spontana diskussioner och samarbeten. Vår slutsats är att Gy 2011 uppfattas som tydligare, vilket gör att lärare finner nytta i att i större utsträckning än tidigare använda sig av styrdokumenten. Detta menar vi i förlängningen borde öka likvärdigheten i bedömningen.

Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka hur elever och lärare i svenska 2 på gymnasiet tillsammans kan arbeta med skönlitterära verk inom sciencefiction-genren för att utveckla ett nyanserat perspektiv på omvärlden. Utöver detta har vi också undersökt målen med läsning i gy 11 och jämfört dem med målen i lpf94, för att ta reda på hur läsandets syfte och mål har motiverats och förändrats.För att exemplifiera sciencefiction-genrens potential att påverka elevers syn på omvärlden har vi valt att analysera två skönlitterära verk av Margaret Atwood: Oryx och Crake och Syndaflodens år. I analysen har tematiken analyserats med ett ekokritiskt perspektiv. För att stödja analysen har vi använt Grimbeeks (2017) avhandling Margaret Atwood’s Environmentalism: Apocalypse and Satire in the MaddAddam Trilogy och Peter Barrys (2009) Beginning Theory: An introduction to literary and cultural theory. Vi har kommit fram till att tematiken som återfinns i båda verken kan användas didaktiskt för att utveckla elevers kritiska och kreativa tänkande.För att ta reda på hur elever kan påverkas av läsandet av skönlitteratur i sciencefiction-genren har vi undersökt de olika läsarterna efferent, estetisk och kreativ läsning då sättet att läsa på påverkar resultatet av läsningen. Vi har även kommit fram till tre steg som går att följa i arbetet med skönlitteratur: att leda in elever i skönlitteraturen, under läsandets gång och efter läsandet. Utifrån dessa tre steg har vi undersökt olika teorier för lärande, tänkande och läsning. För att beskriva hur elever kan ledas in i skönlitteraturen har vi tagit stöd av bland andra Collie och Slater (1987) som menar att noveller och utdrag kan fungera väl när det handlar om att leda in elever i skönlitteraturen. Vi har även tagit stöd av Bommarco och Parmenius Swärd (2018) som menar att elever kan “skriva sig in i litteraturen” (2018, s. 58). Elever behöver även stöd och motivation under läsandets gång. För att beskriva hur lärare och elever tillsammans kan gå tillväga för att stödja och motivera läsningen har vi tagit stöd av Edvardsson (2016) som menar att elever behöver lära sig olika lässtrategier. Vi har även tagit stöd av Murphy et al. (2016) som menar att litteratursamtal är en viktig del av läsningen och bidrar till en utveckling av nya perspektiv på omvärlden.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna. I Svenska har kursplanen gått från en teoretisk och praktisk inriktning till praktisk och ideologisk inriktning i Lpf 94 och Gy 2011. Kunskapsinnehållet har därmed även förändrats då sociala mål har blivit alltmer centrala i Lpf 94 och Gy 2011. Ytterligare ett resultat är att kunskapsbegreppet diskuteras i de två senare läroplanerna till skillnad från Lgy 70, men trots detta används inte typologin annat än i begreppsförklaring av de fyra F:n. Kunskap refereras därmed liknande i samtliga läroplaner, det vill säga genom kunskap och förmåga. Resultatet visar inte på att läroplanerna har blivit mer eller mindre kunskapsinriktade med åren utan att diskursen om vad kunskap innebär och uppfattningen om vad som är central kunskap i skolverksamheten har förändrats. / The purpose of the study is that through a qualitative and comparative textual analysis review knowledge discourses in the curricula Lgy 70, Lpf 94 and Gy 2011 to identify changes. The knowledge discourse have been divided as follows: theoretical, practical and ideological knowledge, and the focus is on the curriculum, the general part and curriculum for Swedish. In the center stands discourse theory, curriculum theory and epistemology in the interpretation of the results. The result shows that there has been a certain change of knowledge discourses, mainly between Lgy 70 and the latter two curricula. All curricula contain largely ideological knowledge in the general part, but Lgy 70 contains more theoretical knowledge compared to the other curricula. The curriculum for Swedish have shifted from a theoretical and practical approach to the practical and ideological orientation in Lpf 94 and Gy 2011. The knowledge content has consequently changed when social objectives have become increasingly central in Lpf 94 and Gy 2011. A further result is that the concept of knowledge is discussed in the latter two curricula unlike Lgy 70, but despite this is not the typology other than in conceptual explanation of the four F. Knowledge referenced thus similar in all curricula, through knowledge and ability. The results do not indicate that the curriculum has become more or less knowledge-oriented over the years but the discourse about what knowledge is and the perception of what is central knowledge in school activities has changed.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011. Jag undersöker här vilka diskurser som kan läsas i skrivningen i dessa texter. Hur diskurserna är konstituerade kommer att få en påverkan på IKT-utbildningen inom reformen GY 2011. Efter att ha genomfört en kritisk diskursanalys kan jag se att reformen för GY 2011 bygger på dokument där framträdande diskurser konstitueras. En kvalitetsdiskurs och en specialiseringsdiskurs är utgångspunkten i ämnesplaner och utbildningsdokument som definierar Gy 2011. Det är möjligt att se den självständighet som Skolverket och Regeringen visar, då de europeiska dokumenten, med nyckelkompetenser för livslångt lärande inte påverkar nationella texterna i en större utsträckning. Den säkerhetsdiskurs som jag identifierar i dokumentet för digital kompetens är inte lika framträdande i nationella skrivningar. Samtidigt visar den kritiska diskursanalysen, relationellt, att Skolverket besitter en självständighet gentemot Regeringen och en europeisk utbildningspolitik. Skolverket tolkar syftet med nyckelkompetensernas innehåll, som ”varje medborgares möjlighet till ett gott liv med möjligheter till självförsörjning”. I reformen för GY 2011 visar Skolverket att man i sina dokument använder skrivningar som ligger längre från diskurserna i nyckelkompetensen digital kompetens. / By a critical discourse analysis, I seek the answer to the discourses that are in my selection of documents. With the socio-cultural perspective as a theoretical basis I choose to look at knowledge and learning. Starting point for the analysis is the Council of Europe recommendations in Education and Training 2010, stated in the form of eight key competences for lifelong learning (EU 2006a). I look at digital literacy, which is one of key competences that every European citizen must develop. I also analyze papers contained in the process of the reformed Swedish upper secondary school Gy 2011th I examine here the discourses that can be read into the wording of these texts. how discourses are constituted will have an impact on the ICT education in reform GY 2011th After carrying out a critical discourse analysis, I can see that the reform of GY 2011 is based documents in which the dominant discourses constituted. A quality of discourse and a specialized discourse is the starting point in the subject plans and training documents defines Gy 2011th It is possible to ensure the independence of the National Agency and The government shows, when the European documents, with the key competences for lifelong learning does not affect national texts in a larger extent. The security discourse which I identify in the document for digital literacy is not as prominent in national projections. At the same time the critical discourse analysis, relational, that The Agency possesses an independence from government and a European education policy. The Agency interprets the purpose of the key skills to their content, which "Every citizen the opportunity to live a good life with opportunities for self-sufficiency." IN reform for GY 2011 shows the National Agency that in their documents using wordings located further from the discourses of key digital literacy skills.

Sustainable development is arguably a core element and a desirable objective for the institutions of a society to reach for. Upper secondary schools of Sweden are not an exception. Among the many subjects that the upper secondary school provides, civics education is arguably the most relevant one in relation to the matter of sustainable development. How does civic education portray the matter of sustainability, both regarding quantity and quality? What can the production of the subjects' purpose, key content and grades affiliation with sustainable development tell us about the society it´s been framed in? This essay attempts to provide some answers to those questions, by scrutinizing the three different subjects and courses of civics education from 1994 to the upcoming subject of 2025. The democratic, patriarchal and scientifically rational perspectives of society and education, formed by Tomas Englund, constitute the theoretical framework of the essay. The method used is qualitative text analysis, where categorization will help to identify content related to sustainable development in the subjects and courses. The study's result shows that all subjects could be classified as democratic, and that the subjects of 2011 and 2025 provide more and diversified content related to sustainable development than 1994, which indicates a progression. Also, the subjects of 2011 and 2025 could be classified, beyond democratic, as patriarch and scientific rationale, which makes a notable difference between the subjects.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Den här uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk från och</p><p>med 1 juli 2007.</p><p>De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att få en bild av hur den</p><p>vuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgångspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140</p><p>Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund för</p><p>reformen. I uppsatsen jämförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,</p><p>GY-2007, för att peka på de skillnader som finns och vad de kan tänkas innebära.</p><p>Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på mer om och beskriva GY-2007. De frågor</p><p>som ställs är finns det några likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-</p><p>2007 och vad kan de tänkas innebära? Det är endast förändringarna som rör</p><p>ungdomsgymnasiet som behandlas.</p><p>Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna. GY-207 bygger på</p><p>nuvarande gymnasieskolas reformer och de förändringar som gjorts är i vissa fall återgång till</p><p>tidigare system eller utveckling av det nuvarande.</p><p>Materialet som behandlats är till största del offentligt tryck som statens offentliga utredningar</p><p>(SOU) och regeringspropositioner. En del facklitteratur som behandlar framväxten av dagens</p><p>skola har använts liksom material från Internet, tidningsartiklar samt en intervju med en</p><p>gymnasielärare i historia.</p><p>Uppsatsen är beskrivande, deskriptiv, men eftersom en jämförelse mellan dagens</p><p>gymnasieskola och GY-2007 görs med efterföljande utvärdering är den även komparativ och</p><p>normativ.</p> / <p>In this paper a description is made of the future senior high school, GY-2007, valid from July 1st 2007.</p><p>It describes the reforms which led to the senior high school of today in order to give an understanding of its structure. The description of GY-2007 is based on the government bill 2003/04:140 Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. (Knowledge and quality – eleven steps for the development of the senior high school) The author wants to find out more about and describe GY-2007. Questions asked are whether there are any similarities or differences between the senior high school of today and the future senior high school GY-2007. What consequences can be expected? Only changes related to</p><p>education of young people are dealt with. There are, with a few exceptions, no major news in the government bill. GY-2007 is a reorganization of earlier reforms. The suggested changes in the bill are a development of the present senior high school or partly a return to earlier structures. The material used is, in the first hand, official publications such as researches and government bills. Also material from the Internet, articles from newspapers and an interview with a teacher are used.</p><p>The essay is descriptive but since a comparison between today’s senior high school and GY-2007 is made, and followed by an evaluation it is also comparative and normative.</p>

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt hur sånglärare beskriver och tolkar kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Syftet var att jag ville få en djupare förståelse av innebörden i personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) så att mina bedömningar blir mindre personberoende och att jag blir bättre på att förklara och konkretisera kunskapskraven för mina elever och på att ge stödjande återföring på deras prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick från John Deweys tankar om konst och estetisk erfarenhet. Som metod användes en halvstrukturerad fokusgruppintervju och en ”stimulate recall”- intervju. I studiens resultat framkom att det fanns ett stort hos behov hos sånglärarna att resonera kring kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSIN03S (Skolverket, 2011) och att sånglärarna hade olika uppfattningar om hur de skulle tolkas. Sånglärarna hade också två olika sätt att se på konstnärligt uttryck. Vidare framkom att sånglärarnas uppfattning om nivån på det personliga och konstnärliga uttrycket i MUSINS03S var oklar och att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag upplever att jag i och med studien har fått en djupare förståelse för vad kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) innebär, men att det finns mer att utforska och ta reda på för att tydligare precisera deras innebörd. Jag har också kommit fram till att jag som lärare bör undvika värdeomdömen om elevernas personliga identitet eller känsloliv eftersom de riskerar att kränka eleverna samt att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt utryck i sång i MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag hoppas också att andra ska ha nytta av det jag kommitfram till.