Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur samhällskunskapslärare på gymnasiet både upplever och arbetar med bedömning. Vi kommer att ta reda på vilken syn lärarna har på bedömning, vilka former för bedömning de använder sig av, vilka skillnader de upplever mellan Lpf 94 och Gy 2011 samt hur de ser på avsaknaden av nationella prov i samhällskunskap. För att ta reda på detta har vi använt oss av och besvarat följande frågeställningar: Vilken syn har samhällskunskapslärare på bedömning; Vilka former för bedömning använder sig lärare i samhällskunskap på gymnasiet av; Hur upplever lärare i samhällskunskap på gymnasiet skillnader mellan Lpf 94 och Gy 2011 gällande betyg och bedömning; Hur ser lärare i samhällskunskap på avsaknaden av nationella prov i deras ämne? Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken erfarna samhällskunskapslärare. Slutligen har vi sammanställt ett resultat och gjort en analys av resultatet med hjälp av ramfaktorteorin.Vårt resultat visar att lärarnas syn på bedömning skiljer sig åt men att samtliga lärare är överens om att bedömning är svårt och att det är viktigt att få till en så rättssäker bedömning som möjligt. Vidare kom vi fram till att fyra av fem lärare uppger att de försöker ha varierande bedömningsformer och att samtliga av de intervjuade lärarna jobbar med återkoppling i någon form. Därutöver visar vårt resultat att samtliga lärare upplever läroplanen från 2011 som mer tydlig och genomarbetad än den från 1994 och att alla fem lärare är överens om att kraven har höjts med den nya betygsskalan och de uppskattar att det tillkommit fler steg. Slutligen kom vi fram till att endast en av de intervjuade lärarna ställer sig positiv till ett eventuellt införande av nationellt prov i samhällskunskap medan de andra fyra ställer sig kritiska till det. Sammanfattningsvis skulle det vara intressant att ta del av den generella synen hos en större mängd samhällskunskapslärare gällande bedömning och de ramar som påverkar det dagliga arbetet.

This study aims to investigate how four history textbooks depict gender by focusing on the textbooks’ descriptions on the historical events after 1945. These four textbooks were all published under the 1994 or 2011 curriculum, which both mentions the importance of education to promote equality and equal opportunity for all students.  This study has chosen to use Yvonne Hirdmans “three forms of Women” as a basis for the gender analysis. This is an analytical tool which is used to analyse how the authors of the textbooks has chosen to depict men and women. In addition the study has used Yvonne Hirdmans understanding of how a “gender system” is constructed, maintained, and changed as a theoretical baseline in order to understand her “three forms of Women”.  Five different research questions have been used during this study to fulfil its’ purpose. The first research questions asked how many men and women there are in the textbooks register. The result shows that between 7,6% and 12,4% of the total number of people mentioned are women. This result is similar to earlier Swedish and international studies. The second research question asks how many images depicts men and women, and the result shows that men are overrepresented. In the third research question the study seeks to analyse how the actions of men and women are described. The result shows that all textbooks focus on the political events during the cold war, and the prominent political leaders during that time. The study’s result show that in a timespan of between 60 and 70 years, only between one and three women are mentioned in the analysed chapter. The actions of these mentioned women and women in general is that of being less importance to the actions of men. The fourth research question, about how the relation between men and women are described, hardly finds any useful answers – but some interesting ones. The fifth and final research question ask how compatible the textbooks are with the stipulations in the curriculum that was in use during the time of the textbooks’ publication. The result shows that not even one textbook can really be seen to fulfil the stipulations.  By doing a gender analysis on textbooks this study aims to continue the critical discussion about what perspectives and people should be included into the public textbooks. Even though textbooks authors can’t include every aspect imaginable, it is still important to have these debates since so many students come into contact with a textbook – especially in history. / Studiens syfte har varit att analysera fyra läroböcker i historia, framtagna under 1994 och 2011 års läroplaner, utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på tiden efter 1945. Studien har utgått från Yvonne Hirdmans tre formler av kvinna som är ett teoretiskt analysverktyg för att analysera genus ur ett historiskt perspektiv.  De läroböcker som har analyserats är: Alla tiders historia Bas, Historia A, Epok – Historia 1b och Perspektiv på historien 1b. Studien har utgått både från en kvantitativ textanalys och en kvalitativ textanalys som metod. Utifrån fem undersökningsfrågor har studien sökt svar på frågorna: Hur många namngivna personer är kvinnor respektive män?; Hur många illustrationer och bilder visar kvinnor och män enskilda, i grupp eller tillsammans?; Hur beskrivs handlingar utförda av kvinnor och män?; Hur beskrivs relationen mellan kvinnor och män?; och Hur förhåller sig läroböckernas framställningar och beskrivningar av kvinnor och män till den läroplan som läroboken framtogs under? Studiens resultat följer ett liknande mönster som tidigare forskning – kvinnor är underrepresenterade i läroböcker i historia. I Alla tiders historia Bas finns det 13 omnämnda kvinnor och 159 omnämnda män. I Historia A finns det 19 omnämnda kvinnor och 135 omnämnda män. I Epok – Historia finns det 23 omnämnda kvinnor och 187 omnämnda män. Och i Perspektiv på historien 1b finns det 14 omnämnda kvinnor och 168 omnämnda män.  Utifrån studiens avgränsade undersökningsområde visar resultatet att läroböckerna redogör för minst en kvinna och max tre kvinnor för perioden efter 1945 och fram till lärobokens publicering. Dessa redogörelser har klassificerats utifrån Hirdmans tre formler för kvinnan som visar att de flesta beskrivningar porträtterar kvinnan som ”en mindre värd man” eller som icke existerande i historieskrivningen.  Genusanalyser av läroböcker är ingen ny företeelse. Det finns flera svenska och internationella studier och studentuppsatser som har analyserats läroböcker i flera olika ämnen utifrån ett genusperspektiv. Deras resultat visar genomgående att kvinnor är underrepresenterade i relation till mannen. Dessa studier och studentuppsatser är ett viktigt inslag i den kontinuerliga demokratiska debatt om vad läroböckerna ska spegla för perspektiv, vilket innehåll de ska prioritera och vad de måste lämna åt ett senare tillfälle. Den här studien är ett bidrag till den fortsatta debatten.

The key aspects of this essay highlight changes in the Swedish curriculum from 1970-2011, and how the practice of assessment has developed subsequently. The question we asked was ‘how the assessment practice has changed through the curriculum from 1970-2011 for Swedish teachers in upper secondary school, on the subject of social science?’ The study of change might help us to foresee the future and give us new insights about changes to come and what or whom might create the need for it. The result is based on a thurough reading of the Swedish curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11, Swedish and international literature, research and articles that touch upon the subject assessment. The results provided show a clear tendency towards a more formative practice and towards assessment for learning rather than of learning. This result is then compared to international tendencies where we try to analyze some of the changes in Sweden and compare them to changes in other western countries that contribute to our research. A wide range of perspectives is used to interpret the effects of the given changes during the timespan. We use different perspectives that, on one hand, focus on the changes in the classroom and on the concept of knowledge, and on the other hand, on the societal changes that ripples all the way down to the teachers’ everyday work. The theories used to analyze the results come from prominent Swedish scholars that have done considerable research on the subjects’ assessment, education and learning. Theories such as frame factors and sociocultural concepts of learning helped us to focus our result to strictly top-down factors of changes in the assessment practice.

SammanfattningHistoria blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen. Analysen visade att de fyra intervjuade lärarna hade liknande erfarenheter beträffande undervisningen, nämligen att det är extra viktigt att undervisningsmetoderna varieras för att bibehålla intresset hos den nya elevgruppen. Lärarna upplevde också att den bristande läsförståelsen hos flera av elevernas var en utmaning, och hade förhoppningar om att läroböckernas ljudboksversioner skulle kunna bidra till att minska problemet.

Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning. I denna studie var syftet att undersöka hur eller om lärare inom ämnet Biologi ansåg entreprenörskap vara ett relevant begrepp för undervisningen i Biologi samt hur de reflekterade kring begreppet. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerad intervju av sex informanter, där samtliga var utövande gymnasielärare inom ämnet Biologi vid det Naturvetenskapliga programmet på sex olika skolor spridda genom Skåneregionen. Resultatet för studien var att lärarna ansåg att det relevanta perspektivet för undervisningen i Biologi var den breda kompetensutvecklande aspekten av entreprenörskap där fokus på mer studentaktiv undervisning kom in, även om inte samtliga lärare kände sig helt säkra på entreprenörskapets roll i skolan eller betydelsen för deras undervisning. Merparten av lärarna lyfte dock entreprenörskap som en relevant aspekt av skolan och undervisningen. Däremot lyftes tanken att entreprenörskap inte var något nytt för reformen, utan kanske var ett begrepp som blivit inskrivet för att tydliggöra vad skolan är menad att göra.

Syftet med denna studie var att jämföra uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnet i ett urval läroböcker inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. För att uppnå syftet formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader gällande uttryckta syften för litteraturstudiet i fyra utvalda läroböcker för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Mot bakgrund av litteraturstudiets historiska utveckling, kommande förändringar för svenskämnet och gymnasieskolan HT 2023 och 2025, läroböckers roll och aktualitet i dagens skola, samt aktuell tidigare forskning, svenskämnestraditions teori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier genomfördes en läromedelsstudie för att uppnå syftet. I studien undersöktes fyra olika läroböcker, varav två inriktade mot yrkesprogram och två inriktade mot högskoleförberedande program. Undersökningen genomfördes med metoden kvalitativ innehållsanalys, där resultaten analyserades och tolkades utifrån svenskämnes traditionsteori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier. Resultatet visade att det huvudsakligen uppvisas likheter gällande uttryckta syften för litteraturstudiet mellan de studerade läroböckerna för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program inom ramen för Gy2011. De uttryckta syftena för litteraturstudiet visades därtill vara förankrade i de två svenskämnestraditionerna svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne och svenska som ett färdighetsämne. Däremot fanns ingen konkret förankring av uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnestraditionen svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Det visades också att de uttryckta syftena för litteraturstudiet i läroböckerna indikerade en litteratursyn där det läsande subjektet ställs i centrum för meningskonstruktionen i mötet mellan läsare och text. Därtill visades att samtliga uttryckta syften för litteraturstudiet i de studerade läroböckerna för yrkesprogram respektive högskoleförberedande program kunde förankras i aktuella styrdokument för svenskämnet. En sådan förankring visades emellertid kräva ett mått av tolkning. Det lyftes också fram att studiens svenskämnesdidaktisk kunskapsbidrag kan användas av lärare i yrkesutövningen för att utveckla en kritisk medvetenhet om läroböcker som inriktar sig mot olika program och inta ett kritiskt granskande förhållningssätt till läroböcker en använder i sin undervisning. Studien visade slutligen att de studerade läroböckerna som är utformade för dagens gymnasieskola (Gy 2011) uppvisar likvärdighet gällande uttryckta syften för litteraturstudiet mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur sex danslärare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya ämnes-och kursplanerna från 2011. Studien avser också undersöka hur danslärarna går tillväga under feedbacksamtal i dansämnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag själv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har använt mig av i studien är tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts på grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya ämnes-och kursplanerna. Resultatet visar att samtliga danslärare anser att ämnes-och kursplanerna styr deras bedömningsarbete, men även deras undervisningsplanering av kurser och lektioner. Alla lärare uppfattar att de nya ämnes-och kursplanerna från 2011 är tydliga. Resultatet visar också att danslärarna arbetar med formativ bedömning (bedömning för lärande) under läsåret och summativt inför betygsättning, då de tittar på allt insamlat material. En svårighet som alla lärarna uppger, är att få tiden att räcka till allt arbete som bedömning omfattar. På feedbacksamtal arbetar danslärarna formativt och vill både säga något om hur eleverna ligger till men också hur de ska arbeta vidare. Förutom omdöme och betyg på feedbacksamtal, vill alla lärare i undersökningen, även lyfta och stärka elevernas självförtroende och förmedla deras positiva utveckling. / The aim of this study is to gain knowledge of how six dance teachers view their work regarding assessment in Dance, in upper secondary school, within the new subject-and course syllabus from 2011. The study also aims to find out how the dance teachers go about in the feedback development dialogue in dance. The aim of the study is based upon my interest of assessment and how I further can find and develop different methods of assessment. The methods of the study are based on three qualitative interviews, as well as three interviews via e-mail. The interviewees have been chosen to participate in the study due to their students who major the Esthetic Programme, orientation Dance. The interviewees have also been chosen due to teaching within the new subject-and course syllabus. The result of the study demonstrate that the dance teachers find that the subject-and course syllabus is steering all of their work with assessment, as well as planning of courses and lessons. They also perceive the new subject-and course syllabus as very explicit. The result also shows that the dance teachers use formative assessment (assessment for learning) during the academic year. Summative assessment is used before grading, when they assess the students’ development and achievements. All teachers perceive one difficulty with assessment. They account for a shortage of time when it comes to assessing all elements of each course. During the feedback development dialogue in dance, the teachers are communicating in a formative way and present the students’ current position in the learning process, and how to reach further. In addition to rating and grading in the feedback development dialogue, all the teachers want to reinforce and strengthen the self-confidence of their students and also emphasize the students’ positive development.

Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning. / This thesis is written with the purpose to investigate and gain an insight into how teachers of Swedish Language Arts implement work with fundamental values related to xenophobia and racism, through fiction or other texts or media in Swedish high school education. One secondary aim is to investigate whether the teacher makes use of the theoretical approaches critical theory or critical literacy in reading fiction or studies of other texts or media (Tyson 2003 and Janks 2013).The study was conducted through semi-structured interviews of four High School teachers of Swedish Language Arts working at a medium-sized high school in a small town in central Sweden.The study shows that teachers have highlighted the value issues directly related to xenophobia and racism, through literature, films, current news media and discussion in varying degrees: two teachers have included a greater volume of literature and texts linked to values issues in education than others. The critical theories have been applied by the teachers in their teaching, but not to any great extent.

I följande studie studeras hur svensklärare i gymnasieskolan genomför och utvärderar svenskundervisning som innehåller digitala resurser, samt vilka digitala kompetenser som berörs i denna undervisning. Detta görs mot bakgrund av att Skolverket år 2017 reviderade Gy 2011 med tillägg om digital kompetens. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka digitala resurser som förekommer i svenskundervisningen, om undervisningens lärandemål harmoniserar med styrdokumentens riktlinjer samt vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i den digitala pedagogiken. Det insamlade materialet består av individuella intervjuer med tre svensklärare som har undervisningserfarenhet från gymnasiekurserna Svenska 1–3.  Resultatet av undersökningen visar att användning av digitala resurser i svenskundervisningen sker frekvent och att undervisningen adresserar de digitala kompetenser som föreskrivs i kursplanerna. Digitala resurser underlättar ofta elevers kunskapsinhämtning, men utmaningar uppstår när elever inte behärskar de digitala resurserna. Informanterna upplever också att styrdokumentens riktlinjer om digital kompetens är otydliga och att de på grund av detta har svårt att avgöra hur mycket undervisningstid som bör läggas på utveckling av digital kompetens och stöd för eleverna.

I följande studie undersöks svensklärares arbete med och inställning till grannspråks­under­visning i gymnasieskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Flera tidigare undersökningar pekar på problem såsom att lärare uppskattar sin grannspråks­kompetens som låg och nedprioriterar momentet. Det övergripande syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare arbetar med det centrala innehållet om språken i Norden, hur de betraktar momentet samt hur förutsättningarna för deras undervisning ser ut. Vidare undersöks vilka resurser som skulle kunna krävas för att förstärka undervisningen. Sex svensklärare på gymnasiet har intervjuats individuellt om sina grannspråkserfarenheter i såväl sin lärarutbildning som egen undervisning inom ramen för kursen Svenska 2. Under­sökningen visar att lärarnas självskattade grannspråkskompetens är förhållandevis låg, att stoff­trängseln i svenskämnet leder till att andra moment prioriteras och att tillgången till lämpligt material är bristfällig. De förbättringsmöjligheter som lärarna föreslår gäller att integrera delar av grannspråksundervisningen i litteraturhistoriemomentet och att resurser läggs på fortbildning och bättre läromedel. Därtill handlar det om att omstrukturera innehållet i kurserna dels för att underlätta elevernas lärandeprogression, dels för att höja kunskaps­områdets status. Undersökningen visar sammantaget att det råder diskrepans mellan språk­politiska intentioner och verkligheten i skolan – ambitionerna har inte realiserats i praktiken.