The purpose of this study has been to investigate which approach history textbooks authors have towards the historical representations of male respective female tasks, places and traits, aswell as how these representations relates to the gender perspective in Gy 11.In this study three history textbooks are analyzed with the help of a discourse analysis based on a sender-oriented interpretation strategy and Yvonne Hirdman’s gender system. The result shows that all history textbooks authors in general have a critical approach towards the historical aswell as the contemporary representation of male respective female tasks, places and traits and that this is in line with the gender perspective in Gy 11. In the concluding discussion it is established that the result of this study differ from previous studies regarding the presence of dominating male norms, the separation of male and female aswell as the lack of gender perspective.

Syftet med undersökningen är att belysa synen på skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne i den aktuella läroplanen för gymnasieskolan, GY 11, och verksamma lärares motiv till att läsa skönlitteratur i svenskundervisningen. Syftet är även att belysa lärares syn på elevernas attityder till läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen.  Uppsatsen har för avsikt att besvarande följande frågeställningar: 1) Hur motiveras läsning av skönlitteratur i GY 11?  2) Vad anser verksamma gymnasielärare i svenska att läsning av skönlitteratur har för roll i svenskundervisningen?  För att kunna besvara den senare frågan kommer jag att använda mig av följande underliggande frågeställningar:  a)  Vilka motiv till läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen har de verksamma svensklärarna?  b)  Har litteraturläsningen ett egenvärde eller ses den som ett hjälpmedel inom andra kunskapsområden?  c)  Hur upplever lärarna att elevers attityder till läsning av skönlitteratur i undervisningen är?  Metoderna för undersökning är en textanalys av GY 11 och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Resultatet i studien visar att det finns fyra övergripande motiv till att läsa skönlitteratur i GY 11: språkutveckling, kunskap, personlig utveckling och nöje. De motiv som de intervjuade lärarna motiverade skönlitteratur i svenskundervisningen är: personlig utveckling, språkutveckling (både kunskap om språk och läsförmåga), kunskap, nöje och upplevelse samt att använda fantasi.   Således ses läsning av skönlitteratur som ett verktyg att utveckla språkförmågor, både kunskaper om språk såsom meningsuppbyggnad och ordförråd men även läsutveckling. Skönlitteratur ger även kunskap om bland annat verk och författare, litteraturhistoria och dess samhälleliga kontext, olika kulturer, kulturell mångfalt samt skönlitteraturs uppbyggnad. Läsning av skönlitteratur ses även gynna den personliga utvecklingen genom reflektion av det lästa, se skönlitteraturen som källa till självinsikt, få förståelse för andra och utveckla egna perspektiv och tankar utifrån det lästa. Men läsningen ska även ses som nöje och att eleverna genom undervisningen får använda fantasi.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersökagymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer.Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer varområdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker.En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen. De lyfter även fram flera goda exempel på hur det kan användas för att uppfylla det humanistiska perspektivet i några av målen i läroplanen Gy 2011, framförallt samspel mellan kemiämnet och de gymnasiegemensamma ämnena, elevers utveckling av svenska språket samt samverkanmed arbetsliv, universitet och högskolor.

Uppsatsen främsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats på en gymnasieskolas bygg- och anläggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjälp av samtalsintervjuer undersöktes vad lärarna ansåg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillägna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade även till att undersöka i vilken mån lärarna ansåg att undervisningen och dess innehåll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i årskurs 1 på gymnasieskolan.Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrån de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. Lärarnas syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya ämnesplanen visade sig vara mycket närvarande för lärarna och det var främst den som styrde kursens utformning enligt dem själva. Samtidigt tycks lärarna till stor del vara påverkade av de traditioner som utgör den gymnasiemiljö som de arbetar i. Även eleverna på programmet tycks vara påverkade av en begränsad bild om vad en framtida yrkeselev har för behov av teoretiska kunskaper, vilket även är av betydelse för hur undervisningen organiseras. Eleverna studerande på det undersökta bygg- och anläggningsprogrammet har, trots ansträngningar av skolan, svårigheter att klara den utmaning som de nationella proven utgör. I undersökningen framträder en bild där det för eleverna har blivit svårare att nå målen i den enda svenskkurs de läser; där lärarna inte heller har utrymme att utmana eleverna i deras predestinerade självbild. Den tiden finns inte längre.

Syftet med uppsatsen var att studera om och hur bilder i läroböcker gjorde skillnad mellan elever som läser gymnasieämnena Svenska och Svenska som andraspråk. En kvalitativ dokumentär metod användes där bildmaterialet analyserades med hjälp av en semiotisk bildanalys grundad på de tre metafunktionerna inom SFL. Analyserna tolkades vidare med ett postkolonialt perspektiv. Båda böckerna hade samma grafiska formgivare och bildredaktörer, var utgivna med ett års mellanrum av samma förlag och kunde därför anses vara intressanta att jämföra. Resultatet visade att bilderna i böckerna i flera av fallen satte andraspråkseleverna i ett utanförskap med lägre grad av aktivt agerande, skillnader som även framkom i styrdokumenten för de båda ämnena. Genom en postkolonial kritisk granskning av bilderna med senare koppling till styrdokumenten drogs slutsatsen att elevgrupperna inte likställdes i vare sig styrdokument eller läroböcker.

Dans un contexte de changement climatique les cultures vont être plus fréquemment soumises à des événements climatiques extrêmes. Continuer le progrès sur le rendement du maïs requiert de considérer de nouvelles méthodes génétiques pour caractériser les avantages comparatifs de génotypes en conditions de sécheresse et de températures élevées. L'objectif principal de cette thèse est d'améliorer les connaissances du contrôle génétique du rendement du maïs et de ses composantes sous stress hydrique et thermique dans un réseau d'essai au champ. Pour cela, nous avons utilisé des données issues du projet UE DROPS et du projet français Amaizing avec 29 essais au champ répartis en Europe et au Chili, en 2012 et 2013, avec des traitements irrigué et non irrigué dans chaque site. Une caractérisation précise des conditions environnementale a été réalisée, ainsi qu’une mesure précise de la phénologie et du rendement et de ses composantes sur un panel de 244 hybrides de maïs. L’approche utilisée dans cette thèse a consisté à utiliser la caractérisation environnementale précise en chaque site pour disséquer les interactions entre génotype et environnement. Dans un premier temps nous avons classé les 29 essais en six scenarios environnementaux qui avaient été préalablement définis sur de longues séries climatiques dans toute l'Europe. Les régions génomiques associées au rendement ont eu des effets très variables entre sites, qui dépendaient des scenarios environnementaux. On peut donc associer chaque allèle à une région d'Europe où il a une forte probabilité d'effet positif. Dans un second temps, en combinant les données issues de plateforme et du champ, nous avons estimé les réponses du rendement au rayonnement intercepté pendant la période végétative, et à la température et au déficit hydrique à la floraison. Nous avons identifié les régions génomiques associées à ces réponses, rendant les génotypes analysés tolérants ou sensibles à la variable considérée. Ce travail ouvre des perspectives pour l’amélioration des plantes dans un contexte de changement climatique. / Climate changes are a reality and crops will encounter more frequent climatic accidents. Continuing progress in yield requires considering new genetic method to characterize the comparative advantages of genotypes under drought and high temperatures. The main goal of this thesis is to improve the knowledge of the genetic control of grain yield and its components as affected by drought and heat in a network of field experiments. We used for that data coming from the EU project DROPS and the French project Amaizing with 29 field trials spread over Europe and Chile, in 2012 and 2013, with irrigated and rainfed treatments in each location. A detailed environmental characterisation was carried out and associated with precise measurement of phenology and grain yield and its component on a panel of 244 maize hybrids. The approach consisted in using the precise environmental characterisation to dissect the genotype-by-environment interaction. In the first place, we have classified the 29 experiments into six environmental scenarios that were previously defined using long climatic series over Europe. The genomic regions associated with grain yield displayed differents effects between sites, depending on the environmental scenarios. It is thereby possible to associate each allele to a European region in which it is likely to have positive effect. In a second time, by combining data coming from the field and the platform, we have estimated responses of grain yield to intercepted radiation during the vegetative period, and to temperature and water deficit at flowering. We have identified the genomic regions associated with the responses, making the studied genotypes tolerant or sensitive to the considered variable. This work opens new perspectives for plant breeding under climate change.

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

No description available.

Different methods for the determination of cantilever properties in non-contact atomic force microscopy (NC-AFM) are under investigation. A key aspect is the determination of the cantilever stiffness being essential for a quantitative NC-AFM data analysis including the extraction of the tip-surface interaction force and potential. Furthermore, a systematic analysis of the displacement noise in the cantilever oscillation detection is performed with a special focus on the thermally excited cantilever oscillation. The propagation from displacement noise to frequency shift noise is studied under consideration of the frequency response of the PLL demodulator. The effective Q-factor of cantilevers depends on the internal damping of the cantilever as well as external influences like the ambient pressure and the quality of the cantilever fixation. While the Q-factor has a strong dependence on the ambient pressure between vacuum and ambient pressure yielding a decrease by several orders of magnitude, the pressure dependence of the resonance frequency is smaller than 1% for the same pressure range. On the other hand, the resonance frequency highly depends on the mass of the tip at the end of the cantilever making its reliable prediction from known cantilever dimensions difficult. The cantilever stiffness is determined with a high-precision static measurement method and compared to dimensional and dynamic methods. Dimensional methods suffer from the uncertainty of the measured cantilever dimensions and require a precise knowledge its material properties. A dynamic method utilising the measurement of the thermally excited cantilever displacement noise to obtain cantilever properties allows to characterise unknown cantilevers but requires an elaborative measurement equipment for spectral displacement noise analysis. Having the noise propagation in the NC-AFM system fully characterised, a proposed method allows for spring constant determination from the frequency shift noise at the output of the PLL demodulator with equipment already being available in most NC-AFM setups.