Trettonåriga Petronellas pappa har gått bort i cancer. Som om livet inte vore hänsynslöst nog, träffar hennes mamma strax därefter en ny man och tar med Petronella för att börja ”ett nytt liv” på en gammal gård i Småland, långt bort från allt som någonsin känts som hemma. Men Petronella är inte alls redo för något nytt liv. Allt hon vill är att klamra sig fast vid det som varit. Klamra sig fast vid det som inte längre finns. När Petronella kommer till gården börjar märkliga saker att hända. Redan första natten börjar hon gå i sömnen och vaknar upp på de mest märkliga plaster. Men än värre är det med den gamla spegeln i hennes sovrum, där en flicka med jämna mellanrum dyker upp. En flicka som ser ut som Petronella, men i gammeldags kläder och annan frisyr. Vem är hon och vad är det för regnbågsskimrande sten som hänger runt hennes hals? När Petronella hittar en av sina gamla teckningar i en flyttlåda – en teckning som på något obegripligt sätt föreställer gården de just flyttat till – väcks tanken. Tänk om ödet inte alls fört henne bort, utan tillbaka? Manuset kretsar kring ett barns förlust av en förälder och vägen till acceptans inför tillvaron i dess nya form. Berättelsen utforskar också tanken om att vi lever flera liv och, inte minst, den första bultande kärleken.

Denna undersökning i form av en textanalys besvarar frågeställningen: Hur trovärdig är hästarnas gestaltning i Red Dead Redemption II? Undersökningen analyserar hästarnas gestaltning utifrån fyra delar; roll och beteende, anatomi, färg och rörelse baserat på datorspelsinriktade studier samt facklitteratur och studier om hästar. Analysens fyra delar konkluderar till hög trovärdighet i gestaltning av spelets hästar samt öppnar en diskussion för ytterligare frågeställningar om vilka faktorer bidrar till att spelinnehåll uppfattas som trovärdigt.

Kvarnängens Häst- och samtalscenter präglas av en öppen natur med lummig skog. Platsen för projektet är utvald eftersom den sammanfaller med ungdomars troliga rörelsemönster i området då den ligger nära kommunens enda gymnasium samt flertalet sportanläggningar. Stillasittande hos barn och unga har i flera studier visat sig försämra den psykiska ohälsan. Därför har jag skapat detta centret; för att ge målgruppen en möjlighet till både samtal och möten. Hästar som terapi har visat sig gynnsam då det gäller ungdomars psykiska hälsa. Det understryks av den kognitiva beteendeterapin som menar att vårt beteende samspelar med vår närmiljö. I terapin arbetar man med att stärka ansvarstagande, självförtroende och självkänsla samt att minska depression, ångest och beteendeproblem.  Projektets konstruktion är av gran, med ett bärande pelarsystem. Det inbyggda fackverket döljs av ett rundat innertak och den inre konstruktionen präglas av takets runda form samt av takfönster  som släpper in och filtrerar dagens ljus.  Den yttre fasaden är behandlad med ”Shou Sugi Ban”; en japansk teknik och tradition där träytan bränns/förkolnas. Tekniken grundar sig i filosofin “Wabi-Sabi”, där förändring ses som vacker och där skavankerna får ta plats; lagningen ses som positiv, och som en naturlig del av livet. / The open forestry environment surrounding Kvarnängen Horse- and youth center with its proximity to schools and sports facilities was chosen specifically for this project. In later years children and young adults have been moving towards a more sedentary lifestyle, and because of this, some believe that there has been an increase of mental illnesses. Due to this I have chosen to center my project around  this issue. Horses and riding as a form of therapy has long shown to be beneficial. Cognitive behavioral therapy is the idea that the way we act coexists with our environment; combining the two aims to strengthen the ability to take ownership, self confidence and self-esteem, but also decrease depression, anxiety and behavioral issues. The construction of the project is of pine, with columns and hidden lattice trusses concealed with a rounded interior ceiling. The rounded ceiling and skylights filter and reflect the lights and colors of the day.  The outside panel has been burned and charred with a Japanese technique “Shou Sugi Ban”. The philosophy of the technique is called “Wabi-Sabi”; where faults are seen as beautiful and the mending process as positive and  as a part of life.

Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.

This Master thesis is about Peter Shaffer´s play Equus (1973). It looks at identity and the relationship of humans and horses in the text. In the introduction the author, his work in general and particularly Equus, further research and own aims and motivations for the thesis are presented. The second chapter explains the methods used to understand the play as a descriptive, narrative piece of literature according to Mick Short. Analyzing takes place in the main part: chapter three works on the concept of identity, gives a theoretical frame based on Stuart Hall´s ideas, and then characterizes and interpretes the figures Martin Dysart and Alan Strang. The two protagonists form themselves in endless processes of identification. Chapter four elaborates the historical human-horse-relationship, its characteristics and its relevance in the text. Humans and horses are presented together due to their complex similarities. The discussion following combines the results of the main chapters and states their overlapping and support of each other. Conclusions are, that Hall´s concept of constant identification is true for the two analyzed characters, that the common history of humans and horses can be found as a complex companionship in the play, that the topics of identity and the horse-human-relationship interfere with each other, and finally, that Dysart and Strang use horses to create their individual identities.

Djurassisterad pedagogik har flera tänkbara tillämpningsområden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt på den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och problemlösningsförmåga. Det har också visat sig att inlärningen gynnas, barn som får lära sig att läsa för en hund lär sig snabbare. Djur är också effektiva hjälpmedel då barn utvecklar sin empati, särskilt för pojkars empatiutveckling. Hundar är vanligast i den djurassisterade pedagogiken, men även hästar kan fylla viktiga funktioner. Hästar är sociala, har lätt för att knyta an till människor och inkludera oss i sin flockstruktur. Eftersom hästar är så lyhörda för människors sinnesstämning så innebär umgänge med hästar att man måste lära sig självbehärskning. Umgänge med hästar bidrar till att ge ungdomar ökat självförtroende, större social kompetens och minskade depressionssymptom. I ett stall blir det också naturligt att interagera med andra personer då det finns vissa saker som man inte kan göra på egen hand. Detta gör att stallet blir en miljö där man tränar på samarbete och hjälpsamhet gentemot andra. I umgänge med hästar får man också lära sig att ta mycket ansvar, samt fatta viktiga och avgörande beslut. Genom detta blir ungdomarna också trygga i sin förmåga att påverka och bidra, vilket i sig stärker självkänslan. Tonårsflickorna Nora och Laila som intervjuats i den här studien har båda hållit på med hästar sedan barnsben. Trots att flickorna är överens om att det jobbigaste med hästintresset är att det tar så mycket tid älskar de sina hästar och sin livsstil, trots att deras sociala liv och övriga fritid blir begränsade. De har funnit former för hur de kan kombinera skolarbete och häst under perioder då det är mycket att göra i skolan. Båda flickorna visar bland annat prov på ansvarskänsla och planeringsförmåga.

No description available.

Markkompaktering ökar risken för stress och skador på träden, såsom stormfällningar och rotröta. Idag spelar klimatfrågan en viktig roll, både i samhället och inom skogsbruket. Därför är det intressant att undersöka intresset för att använda alternativa skogsskötselmetoder. Syftet med denna studie var därför att undersöka skogsägares attityder till att använda hästar till drivning. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland skogsägare i fem kommuner i Dalarna, med en svarsfrekvens på ca. 36%. Baserat på inkomna svar gick det inte att se några skillnader mellan certifierade och icke certifierade skogsägare. Däremot spelade inställningen till hyggesfritt skogsbruk och storleken på skogsinnehavet in. Slutsatserna var att det fanns ett intresse av att använda häst till drivningen av virket, speciellt vid uttag av vindfällen och fröträd. Skogsägarna bör ta ett större ansvar för sina kunskaper inom skogsskötsel och skogsbruk, medan hästentreprenörer och skogsbolag har ett stort ansvar i att visa på lämpliga alternativ till skogsmaskinerna.

Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori. Resultatet visar också att hästen som terapeutisk resurs förändrar terapin på flera områden och gör att terapeutens roll förändras. Forskningsfältet är under utveckling, och denna studie kan ge ökad förståelse för vad hästunderstödd terapi inom det psykoterapeutiska spektrat innebär och terapeuters syn på val av metod och hästen och som terapeutisk resurs. Förslag till fortsatt forskning är vad som förenar de terapeuter som väljer att arbeta med hästen som terapeutisk resurs, samt hästens roller i psykoterapi och kartläggande studier av vilka olika delar hästunderstödd terapi består av.

<p>Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.</p><p> </p>