This study examines the concept of sustainable lifestyles. It is concluded that the concept of sustainable lifestyles is derived from the bigger term sustainable development and that the concept sustainable lifestyles exists as an antipode to unsustainable lifestyles. Sustainable lifestyles are still a new concept within the academic field of urban planning and design and some confusion regarding the definition remains. Three case studies were made investigating urban planning for sustainable lifestyles. The sites were Houthaven in Amsterdam, Netherlands, Royal Seaport in Stockholm Sweden and Western Harbour in Malmö, Sweden. Urban planning for sustainable lifestyles was explicitly carried out in the Royal Seaport, in the other two cases the concept of sustainability was approached more generally but nonetheless the methods used were quite similar in all three cases. How people in the society of today are seen as responsible for e.g. buying ecological food, driving ecological vehicles and living a sustainable lifestyle, are analysed through the approaches of governmentality and biopower. There has been a shift from a centralised governing of sustainability implementations to a decentralised one where the individual responsibility stands in focus. There are different views of what a sustainable behaviour and lifestyle could incorporate. According to the technocentric approach, technical solutions to environmental problems are sufficient, but according to the ecocentric approach, behavioural changes are needed in order to obtain sustainability. This has implications for the planning of sustainable lifestyles. In some cases technical solutions are favoured in front of behavioural ones and the other way around. The two tracks of understanding leads to two different pathways of sustainability and a need to recognize and comprehend the differences are crucial in planning for sustainable lifestyles. Sustainable behaviour and habits relate to actions, which e.g. minimizes the use of natural resources or incorporates the switch from an unsustainable habit to a sustainable one. Sustainable behaviour is often referred to as pro-environmental behaviour and circles around consumption. There are several ways of replacing unsustainable habits with sustainable ones discussed in this study. / <p>email: bratel@kth.se</p>

Designing winter cities after the conditions of the winter weather entails unique challenges that require urban planning that is adapted to the specific conditions. One challenge is enabling transportation and accessibility despite heavy snowfall and slippery road surfaces. Understanding these challenges that may arise during the planning and designing of winter cities is crucial for achieving sustainable urban development. As the population increases and climate changes become increasingly unpredictable, winter cities must be planned to optimize land use and create comfortable living spaces. This is essential for preserving important values of nature and cultural values, as well as creating livable environments regardless of the climate. The purpose of this study is to compile and map the challenges of designing winter cities and identify strategies and solutions for sustainable urban planning in cold climates. Through a literature review as a method, a thematization of research and studies in the subject area was compiled and conducted. The thematization resulted in three main themes: Urban design and layout, Operations and maintenance, and Transportation and street space. Thus, the results consist of these themes and associated subheading for each theme. The study shows that winter cities must actively consider multiple aspects, including the need for microclimates, efficient snow clearing, prioritization of soft mobility, and innovative alternatives such as winter trails. Weighing different interests against and considering both practical and aesthetic aspects is crucial in the planning process. The study also highlights the importance of managing conflicts between different modes of transportation and the potential role of winter trails in promoting sustainable mobility. The study suggests exploring alternative solutions for winter trails and how snow management can be made more efficient through further research. This way, urban planners can create sustainable and inviting winter cities for both residents and visitors / Utformningen av vinterstäder efter vinterförhållanden medför unika utmaningar som kräver en stadsplanering som är väl anpassad till de specifika förutsättningarna. En utmaning är att möjliggöra transport och tillgänglighet trots stora snömängder och halt underlag. Förståelsen kring utmaningar som kan uppkomma vid planering och utformning av vinterstäder är avgörande för att uppnå en hållbar stadsutveckling. I takt med att befolkningen ökar och klimatförändringar blir alltmer oförutsägbara måste vinterstäder planeras för effektivisering av markanvändning och behaglig livsmiljö. Detta är viktigt för att bevara värdefulla natur-och kulturvärden, men även för att skapa miljöer som går att bo på oavsett klimat. Syftet med denna studie är att sammanställa och kartlägga utmaningarna med att utforma vinterstäder och identifiera möjliga strategier och lösningar för hållbar stadsplanering i kallt klimat. Genom en litteraturöversikt som metod sammanställdes och utfördes en tematisering av forskning och studier inom ämnesområdet. Tematiseringen mynnade ut i tre huvudteman; Urban design och utformning, Drift och underhåll och Transport och gaturum. Således utgörs resultatet av dessa teman samt tillhörande underrubriker för respektive tema. Studien visar att vinterstäder aktivt måste beakta flera aspekter, bland annat behovet av mikroklimat, effektiv snöröjning, prioritering av mjuk mobilitet samt nytänkande alternativ såsom vinterleder. Att väga olika intressen mot varandra och samtidigt beakta både praktiska och estetiska aspekter är avgörande i planeringsprocessen. Studien framhäver också vikten av att hantera konflikter mellan olika transportmedel samt rollen som vinterleder skulle kunna spela för att främja hållbar mobilitet. Studien föreslår att man utforskar alternativa lösningar för vinterleder samt hur snöhanteringen skulle kunna effektiviseras, detta genom vidare forskning. På så sätt kan stadsplanerare skapa hållbara och inbjudande vinterstäder för både boende och besökare.

This report is based on the work carried out on behalf of Uppsala Municipality within the framework of the course Independent Work in Energy Systems.The main purpose of the project was to develop a tool capable of generatingreliable simulations of power demand in 24 areas for the future developmentof the Southeast District in Uppsala. The goal was also for the tool to assistin sizing the energy system in the areas and provide suggestions for futuresolutions that can be adapted for the district.The tool was developed in the Python programming language to be compatible with Excel, as agreed upon with Uppsala Municipality. The tool hasthe ability to simulate the total power demand from different types of buildings and model the power load resulting from electric vehicle charging. Inaddition to this, the tool can calculate the electricity production from solar panels, thereby creating simulations of the total power demand in theSoutheast District.

With rapid urbanization, climate change and population growth in the 21st century, the development of eco-cities, especially in those fast-growing populated countries such as China and India, is important to minimize human impact on the planet. Nevertheless,  despite that there is a very well-designed eco-city, if residents living in an eco-city are not environmentally conscious, the eco-city is sustainable only in its tangible part – technologies and infrastructure, but not in its intangible part – environmental attitudes and behavioral patterns of residents. The intangible part is important since HUMANS are the root cause of current climate change (IPCC, 2014). When the policy makers decide to build an eco-city, this thesis thus argues that they should consider not only the tangible part of the city, but also consider the intangible part of eco-city – environmental attitudes and behavioral patterns of residents. This thesis provides a survey of environmental attitudes of 150 Stockholm residents living in three districts: Hammarby Sjöstad, Östermalm and Bromma. It also reports on a well-developed environmental project which is led by residents living in the Stockholm eco-district of Hammarby Sjöstad. The scope of this research is the City of Stockholm (Swedish: Stockholms kommun / Stockholms stad). The objectives of this research are: (1) to find out the environmental attitudes of residents living in three selected districts of Stockholm; (2) to understand the development of Hammarby Sjöstad and find out if residents living in Hammarby Sjöstad are particularly environmentally conscious; (3) to provide suggestions for the policy makers (e.g. Chinese and Indian) of how to take environmental attitudes of residents into consideration when planning and developing projects such as eco-cities. Among the findings of the research are: (1) in the high income, educated, and political conservative Stockholm districts where I conducted my surveys, respondents in general report high levels of environmental concerns and environmentally friendly behavior; (2) however, concerns questions relating to cars (parking restrictions, limiting or banning cars from their districts or Stockholm as a whole), opinions were very divided. There seemed to be much reluctance among many to put severe restrictions on the use of cars; (3) in the eco-district Hammarby Sjöstad, the expression of environmental consciousness did not appear particularly different from the other districts. Many respondents in the district moved into the area for diverse reasons other than environmental ones; (4) however, a well-developed environmental project which is led by residents living in Hammarby Sjöstad has emerged in the eco-district, where comparable projects were not found in the other districts in Stockholm. / I och med den snabba urbaniseringen, klimatförändringen och befolkningstillväxten under 2000-talet, är utvecklingen av eko-städer i de snabbväxande befolkade områdena som Kina och Indien viktig för att minska den mänskliga påverkan på planeten. Emellertid, om en eko-stads invånare inte är miljömedvetna så kommer en väldesignad eko-stad endast vara hållbar på sin materiella del (teknik och infrastruktur) men inte på sin immateriella del (miljöattityder och beteendemönster hos invånare). Den immateriella delen är viktig eftersom MÄNNISKOR är grundorsaken till den nuvarande klimatförändringen (IPCC, 2014). När beslutsfattarna bestämmer sig för att bygga en eko-stad, hävdar den här uppsatsen att de inte bara bör överväga den materiella delen av staden, utan också överväga den immateriella delen av staden - miljöattityder och beteendemönster hos invånare. Den här uppsatsen bygger på en undersökning om miljöattityder hos 150 boende som bor i tre olika områden i Stockholm: Hammarby Sjöstad, Östermalm och Bromma, samt beskriver ett välutvecklat miljöprojekt som leds av invånare i eko-distriktet - Hammarby Sjöstad. Målen för denna forskning är: (1) att ta reda på miljöattityder hos invånare i tre utvalda områden i Stockholm; (2) att förstå utvecklingen av Hammarby Sjöstad samt ta reda på om invånare i Hammarby Sjöstad är särskilt miljömedvetna; (3) att ge förslag till beslutsfattare (t.ex. kinesiska och indiska) om hur man tar hänsyn till miljöattityder hos invånare när de planerar och utvecklar projekt som eko-städer. Bland forskningsresultaten finns följande: (1) i de politiskt konservativa Stockholmsdistrikten med många välutbildade invånare med hög inkomst där jag utförde mina undersökningar rapporterar respondenterna generellt en hög nivå av miljöhänsyn och miljövänligt beteende; (2) när det gäller frågor som rör bilar (parkeringsrestriktioner, begränsning eller förbud mot bilar i deras distrikt eller Stockholm som helhet), var åsikterna emellertid mycket uppdelade. Det föreföll att många svarande inte är villiga att sätta stränga restriktioner på användningen av bilar; (3) invånare i eko-distrikt, Hammarby Sjöstad, verkade inte som om de var särskilt miljömedvetna. Många svarande flyttade in i distriktet på grund av olika orsaker än miljö; (4) ett välutvecklat miljöprojekt som leds av invånare i Hammarby Sjöstad har emellertid uppstått i eko-distriktet. Jämförbara projekt hittades inte i övriga distrikt i Stockholm. / 随着21世纪迅速的城市化，气候变化和人口增长，尤其在中国和印度等拥有庞大人口及急速发展的国家，生态城的建设对于减低人类对地球的影响至为重要。然而，即使生态城的设计完善，如果生态城的居民不具环保意识，生态城的可持续性只能在其有形的部分（技术和基础设施），而不在其无形的部分（居民的环保态度和行为模式）。生态城的无形部份是重要的因为人类是当前气候变化的根本原因（IPCC，2014）。当决策者建设生态城时，本文认为决策者不仅要考虑生态城的有形部分，还要考虑生态城的无形部分 - 居民的环保态度和行为模式。 本文提供了一个瑞典斯德哥尔摩三个地区150位居民的环保态度调查：哈马比生态城（Hammarby Sjöstad），Östermalm和Bromma。本文还探讨了一个具规模并由哈马比生态城居民领导的环保项目。 本研究的目的： （1）了解斯德哥尔摩三个地区居民的环保态度; （2）了解哈马比生态城的发展情况和探讨哈马比生态城的居民是否特别具有环保意识; （3）为决策者（如中国和印度）在规划和开发生态城等项目时如何考虑生态城居民的环保态度提供建议。 研究结果包括： （1）在斯德哥尔摩高收入，高教育和政治保守的地区，受访者总体上显示高水平的环保意识和环保行为; （2）然而，受访者在涉及汽车的问题上（如泊车限制，限制或禁止在区内或斯德哥尔摩内使用汽车）意见是非常分歧的。许多人似乎抗拒限制使用汽车; （3）在哈马比生态城，居民的环保意识显现与其他地区没有什么特别的区别。除了环保因素外，受访者迁入该地区有多种原因; （4）然而，哈马比生态城有一个具规模并由当区居民领导的环保项目。在斯德哥尔摩其他地区并没有发现类似的项目。

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.