This thesis examines how to take into account both environmental and social sustainability goals to be used in scenarios or in policymaking. In paper I, we select four sustainability goals that have to be fulfilled by 2050 in normative future scenarios for Sweden in a degrowth context. Two goals address ecological challenges, climate change and land use issues specifically. The other two goals address social issues and deal with participation and influence in society as well as resource security and distribution. The environmental goals will require significant reductions in greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today's levels. The social goals are within reach today, although the degree of fulfillment differs across different groups in society. In paper II, we review existing and suggested climate or energy targets at a global, national and local scale and search for justice perspectives or for proposals for such perspectives. We find that the justice aspect is not explicitly formulated in existing climate and energy targets and that, the community of justice i.e. the receivers of benefits or burdens, in our reviewed examples, is limited to human beings, thereby excluding all other living beings. In paper III, we assess how four different backcasting scenarios for land use in a Swedish context, all of which fulfil a climate target of zero CO2 emissions in 2060, impact on other sustainability goals. We conduct a goal conflict analysis between the chosen climate goal and the other Swedish environmental goals, the gender equity goals and the public health goal. We find that there are more potential goal conflicts in scenarios with no global climate agreement. From the results of all three papers, I then discuss several aspects that have to be taken into account when setting goals, such as the major uncertainties associated with long-term goals, the elusiveness, the normativity of goals and the need to separate goals from the means to achieve the goals. / Utsläpp av växthusgaser (GHG) och andra miljöproblem, såsom förlust av biologisk mångfald, markanvändning och övergödning av sötvatten och marina kustekosystem, är stora utmaningar för mänskligheten. De planetära gränser för dessa områden har redan överskridits. Av de 16 svenska miljömålen för 2020, vars syfte är att lösa dessa ödesfrågor, bedöms bara ett – "Ett skyddande ozonskikt" – uppnås i tid. Vad gäller sociala mål på global nivå fram till 2015 – FN:s Milleniemål – har visserligen betydande framsteg gjorts på en del områden, t.ex. jämställdhet i utbildningen, men utfallet skiljer sig mellan länder och inom länder med avseende på socioekonomisk grupp och kön. Denna avhandling undersöker hur man kan ta hänsyn till både miljömässiga och sociala hållbarhetsmål som ska användas i framtidsscenarier eller som underlag till beslutsfattande. I artikel I väljs fyra hållbarhetsmål i en tvärvetenskaplig process. Målen ska uppfyllas 2050 i s.k. normativa framtidsscenarier (backcasting) för Sverige i en kontext av nedväxt eller låg tillväxt. De två första målen handlar om klimatförändringar och markanvändningsfrågor. De två andra är sociala mål och omfattar delaktighet och inflytande i samhället samt tillgång till resurser och fördelning av dessa. För att uppnå de valda miljömålen, kommer drastiska minskningar av växthusgasutsläpp (GHG) och markanvändning att behövas, jämfört med dagens situation. Båda de sociala målen är inom räckhåll i dag, även om graden av uppfyllelse skiljer sig mellan olika grupper i samhället. I artikel II genomförs en kvalitativ dokumentanalys för att samla information om befintliga och föreslagna klimat- och energimål på global, nationell och lokal nivå. Vi letar också efter rättviseperspektiv i befintliga klimat- och energimål samt förslag till sådana perspektiv i föreslagna mål i den vetenskapliga litteraturen liksom i rapporter från miljöorganisationer. En slutsats är att rättvisa inte är uttryckligen formulerat i befintliga klimat- och energimål. Vi använder en teoretisk ram för social rättvisa som skiljer mellan vem som ger och får det som fördelas, vad som fördelas (rättvisevaluta) och hur det fördelas (distributionsprinciper). Utifrån vår analys fann vi att en egalitär princip används för de flesta föreslagna målen, exempelvis för globala mål om utsläpp av växthusgaser per capita. Samtliga av de granskade målen omfattar endast rättvisa mellan människor och exkluderar därmed andra levande varelser. I artikel III analyserar vi hur fyra olika backcastingscenarier för markanvändning i ett svenskt sammanhang år 2060 påverkar andra hållbarhetsmål när ett klimatmål om noll CO2-utsläpp är uppfyllt. Med hjälp av en matris gör vi en målkonfliktanalys med de övriga svenska miljömålen, jämställdhetsmål och mål för folkhälsan med dess 11 tillhörande målområden. Analysen visar att de potentiella målkonflikterna är fler i scenarier utan globalt klimatavtal. Detta beror främst på att vissa miljöfrågor måste behandlas på global nivå, samt att minskningen i miljöpåverkan kommer att bero på åtgärder som inte bara vidtagits i Sverige utan också globalt. Utifrån dessa tre artiklar diskuterar jag sedan olika aspekter som måste beaktas vid fastställandet av mål. Eftersom hållbarhetsmål är långsiktiga och kännetecknas av en hel del osäkerhet diskuterar jag behovet av att sätta upp "försiktigt utopiska mål" (cautiously utopian goals), det vill säga mål som kan vara omöjliga att uppnå, men möjliga att närma sig. Sådana mål kan få till stånd de djupgående förändringar som krävs för en hållbar och rättvis framtid samtidigt som de är acceptabla för de intressenter som berörs. Mål är ofta otydliga vad gäller vad som ingår eller inte. Vad gäller klimatmålen, exempelvis, är det ofta otydligt huruvida utsläpp från handel är inkluderade eller ej och vilket referensår en viss utsläppsminskning baseras på. Sådana avgränsningar bör synliggöras och helst diskuteras med avseende på hur de kan påverka till exempel andra länders utsläppsminskningar. Det finns också ett behov att skilja mål från medel för att uppnå målen, eftersom det gör det möjligt att formulera mål som kan uppnås på olika sätt. Ekonomisk tillväxt ses ofta som ett mål i sig, såsom i FN:s nya hållbarhetsmål (SDGs). Tillväxt borde dock betraktas som ett rent verktyg för att uppnå egentliga mål rörande, exempelvis, välbefinnande. Mål är också normativa och återspeglar både olika kulturella och etiska perspektiv på vad en god hälso- och sjukvård eller bostadsstandard bör vara. De underliggande värdena bör därför också synliggöras och ifrågasättas. Både inter- och intragenerationella rättviseperspektiv bör göras mer konkreta och tydliga så att sådana frågor kan följas upp. En bra start kan vara att förutom ett territoriellt perspektiv börja använda ett konsumtionsperspektiv vid upprättandet av klimat-eller markanvändningsmål, då effekten av vår konsumtion på andra länders miljö och hälsa har ökat under de senaste årtiondena. / <p>QC 20160901</p> / Beyond GDP Growth

Bakgrund och problem: Diskussionen kring huruvida företag är hållbara och bidrar till en hållbar samhällsutveckling är mer aktuell än någonsin. Tidigare studier pekar på vikten av att uppnå ett företagande som går i linje med en långsiktigt hållbar utveckling. Skogsindustrin lyfts ofta fram som en viktig industri för att uppnå hållbarhet på sikt, men det finns kritik mot att industrin inte tar tillräcklig hänsyn till biologisk mångfald och klimatfrågan. Det krävs fortfarande ett omfattande arbete för att industrin ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. De som använder sig av skogsråvara i sin produktion spelar en viktig roll som påverkare av tidigare led i försörjningskedjan. Syfte och metod: Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur varuproducerande företag med trä som råvara ser på sitt ansvar för att sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling inom nordisk skogsindustri. För att uppnå syftet antar denna studie en kvalitativ forskningsansats där insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från sex företag. Företagens syn på hållbarhet representeras av respondenternas beskrivning av företagens arbete med hållbarhet och synen på den nordiska skogsindustrin. Slutsatser: Företagen som befinner sig i mitten av den nordiska skogsindustrins försörjningskedja har en långsiktig hållbarhetssyn som stannar på mikronivå inom företaget. Företagen anser att de tar ansvar för hållbarhet genom att använda sig av olika hållbarhetscertifieringar, men de ser få anledningar till att utöka ansvaret utanför dessa ramar då de litar på standardernas reglerande funktion. Dessutom beskriver de deras möjlighet att påverka skogsbolagen till att använda sig av mer hållbara praktiker som begränsad och att detta ansvar i stället bör ligga hos tidigare led i försörjningskedjan såsom sågverk och massaföretag. / Background: The need to implement sustainable business practices is a growing concern given the current state of extensive environmental damage caused by the negative effects of industrialization. Previous studies indicate that fostering sustainable businesses and business practices is important to achieving long-term sustainable development across society. Forestry is frequently highlighted as an important industry that is poised as a key agent in remedying many environmental problems. However, several critics insist that the forestry industry fails to account for their impact on biodiversity and climate change. A comprehensive study of how the forestry industry can contribute to a sustainable future is necessary. Particularly pertinent to this discussion are businesses that use forest raw material in their production as key drivers of earlier stages in the supply chain. Purpose and method: The purpose of this study is to analyze how manufacturing businesses that use wood as a main raw material perceive their responsibility towards longterm sustainable development in Nordic forestry. This study takes a qualitative approach in which semi-structured interviews with eight respondents from six enterprises were collected and analyzed. From this sample of respondents’ description of the workplace’s measures towards sustainability, or lack thereof, and their view of the Nordic forestry industry, this study investigated what businesses understood was the extent of responsibility towards sustainability. Results and conclusion: The companies in the middle of the Nordic forestry’s supply chain have a long-run perception of sustainability which ends at a micro-level within the enterprise. These companies often believe that they act responsibly towards sustainability by observing and holding to sustainability certifications. However, these companies also do not see reason for implementing measures towards sustainability beyond these frameworks as they trust that these standards’ regulatory functions are sufficient. Furthermore, they describe their ability to influence forest owners and other companies within the forestry industry as limited. Instead, their perception is that more responsibility towards sustainable development in the Nordic forestry industry should lie with sawmills and pulp companies.

Environmental sustainability has in recent years become an increasingly current issue and so also in the urban planning process, which has led to municipalities working on implementing this in their daily work. This study aims to explore how goals for environmental sustainability are taken into consideration in the urban planning process. This is done by studying the practical enforcement of environmental sustainability goals in the urban planning process. The study was conducted through interviews with municipal officials working in Göteborg, Linköping and Norrtälje, as well as analysis of governing documents. The result suggests that municipal ownership of land, clear objectives in governing documents and constructive dialogue with developers are important to provide good conditions for implementing environmental sustainability goals in the urban planning process. However, the municipality's resources can influence to which extent this work can be conducted. / Miljömässig hållbarhet har på senare år blivit en allt mer aktuell fråga och så även i stadsbyggnadsprocessen, vilket har lett till att kommuner försöker hitta sätt att implementera detta i sitt dagliga arbete. Syftet med studien är att undersöka hur mål om miljömässig hållbarhet tas i beaktning i stadsbyggnadsprocessen. Det görs genom att studera den praktiska tillämpningen av miljömässiga hållbarhetsmål i stadsbyggnadsprocessen. Studien är genomförd genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner verksamma i Göteborg, Linköping och Norrtälje, samt analys av styrdokument. Resultatet tyder på att kommunalt ägande av mark, tydliga styrdokument och en konstruktiv dialog med byggherrar är viktigt för att skapa goda förutsättningar för implementering av miljömässiga hållbarhetsmål i stadsbyggnadsprocessen. Men att kommunernas resurser kan påverka vilken utsträckning detta arbetet kan genomföras.

Mänskligheten står inför stora utmaningar som klimatförändringar och ökade ansträngningar på miljön i och med en ökad global urbanisering. Tidigare forskning visar hur stadsodling kan vara ett svar på många negativa effekter som är följden av dess, och undersöker även de positiva effekterna av stadsodling utifrån hållbarhetsperspektiven och framhåller stadsodling som en välgrundad strategi för att bekämpa klimatförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna i Jönköpings län arbetar med hållbarhetsmål 13 och 15 från Agenda 2030 med fokus på stadsodling. Studien omfattar 10 av de 13 kommunerna som Jönköpings län består av och undersöker genom kvalitativa intervjuer huruvida dessa har stadsodlingar inom sina tätorter. Resultatet visar att stadsodling endast finns i två av kommunerna men att det finns odlingar inom tätorterna och städerna som påminner om stadsodling. I majoriteten av kommunerna finns det kolonilotter vilket visar på ett intresse från invånarna att odla i städer, och respondenterna som har representerat analysenheterna har visat intresse för ämnet. Studien inkluderar även kommunernas arbete gentemot hållbarhetsmål 13 samt 15 av Agenda 2030, då detta visar på kommunernas engagemang att bekämpa klimatförändringarna och arbeta med hållbar utveckling. Med hjälp av det material som samlats in under de kvalitativa intervjuerna skapas en kartläggning av Jönköpings län som visar på var det finns stadsodlingar. Studien visar att länet har långt att gå då det kommer till att utveckla stadsodlingar i tätorterna. / The human race stands before tough challenges such as climate change and increasing strains upon the environment, which are linked to the rapid increase of a global urbanisation. This essay will study previous research in order to find correlation between urban farming and sustainable development, this to find answers to the previously mentioned challenges. The earlier research does not only study urban farming as a strategy towards the three levels of sustainability, economic, social and ecologic, but also as a motivated strategy against climate change. In the essay, 10 of the 13 municipalities of Jönköping County are studied through qualitative interviews. The focus of these interviews is to find out whether they have any urban farming within their cities and how they organise and work towards the sustainability goals within Agenda 2030, especially goal 13 and 15. The results of these interviews show that a majority of them have colony gardens which shows an interest from the populations towards urban farming, and the respondents have all been positive towards urban farming as a concept. A map of the area will be constructed with the gathered materials to further show where in Jönköping County urban farming exists. This shows us that despite both small and larger initiatives within the different areas there is still a long way to go to develop farming in the cities.

The growing environmental concerns are pressuring manufacturing companies to become more sustainable. The selection of machinery and equipment has a significant impact on environmental performance and is, therefore, essential to consider. This study aims to examine how machinery and equipment investments can become more environmentally sustainable by implementing the UN’s Sustainable Development Goals (SDGs) and environmental criteria through the use of decision-making methods. To fulfil the purpose of the study a case study was conducted at company operating within the manufacturing industry. Both semi-structured interviews and document gathering were used to collect data. Our analysis shows that it could be difficult to use multiple decision-making methods to incorporate SDGs and environmental criteria in the investment process because of the importance of being strict regarding certain technical criteria. Moreover, it was shown to be hard to prioritize environmental aspects because of the difficulty of finding adequate measures and its conflict with economic aspects. Our study suggests ways to strengthen the work towards the UN’s SDGs by including environmental criteria early in the investment process and by increasing the knowledge among the practitioners involved in the process. We conclude that many existing environmental criteria at companies can be connected to SDGs and that SDGs could be used as inspiration to find new criteria. Therefore, we conclude it might not be necessary to change the entire decision-making process. / Den växande oron kring miljön pressar tillverkningsföretag att bli mer hållbara. Valet av maskiner och utrustning har en betydande inverkan på miljön och är därför viktiga att se över. Denna studie syftar till att undersöka hur investeringar i maskiner och utrustning kan bli mer miljömässigt hållbara genom att implementera FN:s hållbarhetsmål och miljökriterier, med hjälp av beslutsfattande metoder. För att uppnå syftet med studie genomfördes en fallstudie på ett tillverkningsföretag. Semistrukturerade intervjuer och dokumentinsamling användes för att samla data för studien. Vår analys visar att det kan vara svårt att använda beslutsfattande metoder för att integrera FN:s hållbarhetsmål och miljökriterier i investeringsprocessen på grund av nödvändigheten av att vara strikt när det gäller särskilda tekniska kriterier. Det visade sig dessutom vara komplicerat att prioritera miljöaspekter på grund av svårigheten att hitta lämpliga mått samt konflikten mellan miljö- och ekonomiska aspekter. Vår studie föreslår alternativ för att förbättra arbetet mot att uppnå FN:s hållbarhetsmål genom att inkludera miljökriterier tidigt i investeringsprocessen och att öka kunskapen bland de anställda som är involverade i processen. Vår slutsats är att många befintliga miljökriterier på företag kan kopplas till FN:s hållbarhetsmål och att dessa mål kan användas som inspiration för att hitta nya kriterier. Därför drar vi slutsatsen att det eventuellt inte är nödvändigt att ändra hela beslutsprocessen för att uppnå hållbarhet i processen.

Bakgrund och problem: I och med en ökad oro för miljöfrågor tvingas företag anpassa sig genom att försöka sänka sin negativa miljöpåverkan. Detta kan åstadkommas med hjälp av att företag tar fram och implementerar lämpliga hållbarhetsstrategier. Hållbarhetsarbetet har blivit ett allt viktigare strategiskt verktyg som kan resultera i en konkurrensfördel. Tidigare forskning belyser varför företag arbetar med hållbarhet, däremot finns det få genomförda studier som praktiskt undersöker hur företag tillämpar styrning av det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur styrning av miljömässigt hållbarhetsarbete utformas och implementeras i praktiken. Detta görs med hjälp av att undersöka hur företag arbetar med miljömässiga hållbarhetsstrategier, mål och prestationsmått genom att fokusera på planering och uppföljning. Vidare ämnar studien analysera hur strategierna, målen och måtten kommuniceras inom företag för att undersöka hur väl dessa genomsyrar samtliga delar i verksamheten. Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och applicerat en mini-flerfallstudie bestående av sex olika företag där den empiriska datainsamlingen utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Vidare har intervjuerna genomförts i syfte att skapa en förståelse om hur företag styr sitt miljömässiga hållbarhetsarbete. Slutsats: Det kan konstateras att det inte finns någon tydlig lösning på hur företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Vidare ses hållbarheten som en långsiktig process vilken blir alltmer integrerad i företagens mer traditionella ekonomistyrsystem snarare än att ses som ett enskilt styrsystem. Ledningens engagemang avgör huruvida de anställda inspireras samt involveras i hållbarhetsarbetet. Den högsta ledningens engagemang avspeglar således hur hållbarhetsarbetet implementeras och spelar därmed en betydande roll i styrningen mot miljömässig hållbarhet. / Background and problem: With an increased concern for environmental issues, companies are forced to adapt by trying to reduce their negative environmental impact. This can be achieved by developing and implementing appropriate sustainability strategies. Sustainability work has become an increasingly important strategic tool that can result in a competitive advantage. Previous research has examined why companies work with sustainability. However, there are few completed studies that practically consider how companies manage their environmental sustainability work. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how the management of environmental sustainability work is designed and implemented in practice. This is done by examining how companies work with environmental sustainability strategies, objectives and performance measures by focusing on planning and control. The study intends to analyze how the strategies, objectives and measures are communicated within all parts of the organization. Method: The qualitative study has been made by a smaller multiple case study represented by six different companies using semi-structured interviews. The research approach is deductive with inductive elements. Furthermore, the interviews were conducted in order to create an understanding of how companies manage their environmental sustainability work. Conclusion: It can be stated that there is no clear solution on how companies should work with sustainability issues. Furthermore, sustainability is seen as a long-term process which is becoming more integrated into companies' traditional financial management systems rather than being seen as an individual management system. The management's commitment determines whether the employees are inspired and involved in the sustainability work. The top management's commitment reflects how the sustainability work is implemented and plays a significant role in the management towards environmental sustainability.

There are directives for how public procurement should be conducted, in terms of quality,price, non-discrimination, transparency, equal treatment, reasonable requirements and how environmental, social and labor law considerations should be taken into account. Public procurement must also solve societal problems with the aim of achieving the global goals, but despite these guidelines, environmental ethical problems still remain for how a purchaser should prioritize and evaluate between the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The purpose was to investigate whether environmental ethics could make a significant contribution in highlighting and understanding the environmental ethical challenges, conflicts, gaps and considerations that public procurement faces and provide answers to how public procurement should ethically value different tenders in order to be able to choose the supplier that makes the greatest social, ecological and economic benefit to society with the aim of achieving the global goals. The conclusion is that doctor Olle Torpman's environmental ethical sub-issues make the ethical challenges, as conflicts, gaps and considerations that public procurement faces visible and comprehensible. The application of the ethics of sustainable development, specified by professor Mikael Stenmark, solves the environmental ethics problems and shows that an environmental ethics theory makes a significant contribution when it comes to providing answers to how public procurement should ethically value the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The procurement authority has been commissioned by the government to amend the law on public procurement so that it is in line with the new climate law. I hope that this thesis can provide an environmental ethical perspective on public procurement. Keywords: sustainable purchases, sustainable public procurement, environmental ethics, evaluate sustainability in purchasing, sustainable development goals, public procurement shall solve societal problems.

Bakgrund och problemdiskussion: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har bidragit till att hållbarhetsbegreppet har fått en större betydelse och genomslag i samhällsdebatten, vilket har medfört att fler verksamheter inkluderar hållbarhet i arbete. En följd av förändringarna som orsakats av uttömning av naturresurser, klimatförändringar och en ojämlikhet i världen, är att företag tvingats till att utforma och betrakta nya styrmetoder för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Således har hållbarhetsbegreppet integrerats i företagens verksamhetsstyrning allt mer, både med syftet att skapa värde för intressenter, men även för samhället i stort. Begreppet hållbarhet är komplext, vilket medför utmaningar när hållbarhet ska integreras i verksamheter. En utmaning som belyses är balansen mellan hållbarhetsdimensionerna samt hur dessa ska integreras i verksamhetsstyrningen genom att använda hållbarhetsmål. Tidigare forskning har inte belyst hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen genom användandet av hållbarhetsmål, därav ämnar denna studie att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrning genom att analysera hur stora svenska företag praktiskt upprättar och följer upp mål för att styra mot hållbarhet. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en intervjustudie där nio svenska företag harintervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. Data har även samlats in genom att information inhämtats från de medverkande företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt hemsidor. Studiens urval har baserats på Sustainable brand index officiella rapport. Slutsats: Denna studie studie visar hur processen kring integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen med hjälp av hållbarhetsmål och mått kan gå till. Inom processen identifierades sex steg, vilka är förankrade inom processen för hållbarhetsmål, vilka var identifiera hållbarhetsområden, skapa ägandeskap, fastställa ambitionsnivå, fastställa hållbarhetsmål och utarbeta plan, följa upp, förbättra och utveckla arbetet. Vidare har denna studie bidragit med nya implikationer gällande utmaningar i integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen, vilka avser datatillgång, tid och en ny insikt kring den praktiska utmaningen med att finna en balans mellan hållbarhetsdimensionerna, då den ekonomiska aspekten hanteras separat. / Background and problem: Global challenges and changing conditions have contributed to the concept of sustainability gaining greater significance and impact in the public debate, which has meant that more activities include sustainability at work. As a result of the changes caused by the depletion of natural resources, climate change and inequality in the world, companies have been forced to design and consider new business management tools in order to remain competitive. Thus, the concept of sustainability has been increasingly integrated into companies' operational management, both with the aim of creating value for stakeholders, but also for society as a whole. The concept of sustainability is complex, which poses challenges when sustainability is to be integrated into businesses. A challenge that is highlighted is the balance between the sustainability dimensions and how these are to be integrated into business management by using sustainability goals. Previous research has not previously shed light on howsustainability is integrated into business management through the use of sustainability goals, hence this study intends to investigate this. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how sustainability is integrated into business management by analyzing how large Swedish companies practically establish and follow up goals to steer towards sustainability. Method: This study is based on qualitative research and applies an abductive approach. The data collection took place through an interview study where nine Swedish companies were interviewed based on a semi-structured form of interview. Data has also been collected by gathering information from the participating companies' annual reports, sustainability reports and websites. The study selection was based on the Sustainable brand index official report. Conclusions: This study shows how the process of integrating sustainability into business management with the help of sustainability goals and measures can take place. Within this process, six steps were identified, which are anchored in the process for sustainability goals, which were to identify areas of sustainability, create ownership, determine the level of ambition, set sustainability goals and prepare plans, follow up, improve and develop the work. Furthermore, this study has contributed with new implications regarding challenges in the integration of sustainability in business management, which relate to data availability, time and a new insight into the practical challenge of finding a balance between the sustainability dimensions, when the economic aspect is handled separately.

As global inequality reaches unprecedented levels, social entrepreneurship has emerged as a promising tool for addressing this and fighting some of the most challenging social issues of our time. This thesis seeks to dive into the specific challenges that social entrepreneurs encounter in low-income settings by conducting a case study in the favelas in Brazil, one of the world’s most widely recognized low-income areas. By conducting a comprehensive literature review, the thesis establishes a conceptual framework for the challenges facing social entrepreneurs in low-income settings. This is used to guide the analysis for the data collection in a deductive manner. Data is collected using semi-structured interviews with seven social entrepreneurs operating within the favelas. The findings reveal that the interviewed social entrepreneurs in the favelas face significant obstacles across five main areas: financial capital, legal and regulatory environment, infrastructure, human capital, and social capital. These challenges are consistent with the conceptual framework of challenges facing social entrepreneurs in low-income settings. / I takt med att den globala ojämlikheten når rekordnivåer har socialt entreprenörskap vuxit fram som ett lovande verktyg för att tackla några av vår tids mest utmanande samhällsfrågor. Denna avhandling syftar till att undersöka de specifika utmaningar som sociala entreprenörer möter i låginkomstmiljöer genom att genomföra en fältstudie i favelorna i Brasilien, ett av världens mest kända låginkomstområden. Genom att göra en omfattande litteraturgenomgång etablerar avhandlingen först ett konceptuellt ramverk för de utmaningar som sociala entreprenörer i låginkomstmiljöer står inför. Denna används senare för att vägleda analysen av datainsamlingen på ett deduktivt sätt. Data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju sociala entreprenörer verksamma inom dessa områden. Resultaten visar att de intervjuade sociala entreprenörerna möter betydande hinder inom fem huvudområden: finansiellt kapital, lagar och regler, infrastruktur, humankapital och socialt kapital. Dessa utmaningar är i linje med det konceptuella ramverket för utmaningar som sociala entreprenörer står inför i låginkomstområden.

Under det senaste decenniet har artificiell intelligens fått allt större uppmärksamhet. Företag väljer att implementera system med kognitiva egenskaper för att kunna reglera energianvändning och därmed reducera det ekologiska fotavtrycket. Fyra stora internationella företag har intervjuats för att undersöka hur AI i produkter påverkar det ekologiska fotavtrycket och hur integreringen av ekologiska faktorer tas i beaktande under produktutvecklingsprocessen. Utöver intervjustudien har en kvalitativ litteraturstudie genomförts för att både belysa hur företag arbetar kring ämnet men också för att återspegla olika synvinklar från olika forskare. Studien visar att respondenterna delar en likvärdig mening om att ekologisk hållbarhet innefattar tillvaratagandet av resurser över hela produktutvecklingsprocessen. Företagen tillämpar både linjära och cirkulära modeller för hållbarhet. Verktygen som används för att integrera ekologisk hållbarhet förhåller sig både storskaligt på hela produktionskedjan och småskaligt på specifika produktegenskaper. Det visar sig att metoderna inte är säregna för AI-baserade produkter utan snarare för ekologiskt hållbara produkter. Drivkrafterna till att implementera denna konstgjorda intelligens är att systemet möjliggör för hantering, sortering och utplockning av meningsfull data som används för att optimera produkter under längre användning. Dessutom kan produkter agera självorganiserat, självstyrt och vara fullt anpassningsbar vilken kan möjliggöra tjänstefiering. En förutsättning för att AI-baserade produkter ska bidra till reducering av det ekologiska fotavtrycket, jämfört med applikationer utan artificiell intelligens är integrering av den kognitiva beslutsfaktorn. Tillämpningen av AI-baserade produkter bygger främst på teknisk acceptans, att användaren tillåter systemet att ta beslut. / In the last decade, artificial intelligence has received increasing attention. Companies are choosing to implement systems with cognitive properties to be able to regulate energy use in order to reduce the environmental footprint. Four large international companies have been interviewed to explore how artificial intelligence in products affects the environmental footprint, and how integration of environmental factors is taken into account during the product development process. In addition to the interview study, a qualitative literature study was conducted to elucidate how companies work on the subject but also to reflect different viewpoints from different researchers. The study shows that the respondents share an equal opinion that environmental sustainability includes the utilization of resources throughout the product development process. The companies apply both linear and circular models for sustainability. The tools used to integrate environmental sustainability relate to large-scale operations throughout the production chain and small-scale to specific product traits. It turns out that the methods are not specific for AI-based products but rather to environmentally sustainable products. The driving forces in implementing artificial intelligence is that the system enables the managing, arranging and extraction of meaningful data that can be used to optimize products for longer use. In addition, products can act self-organizing, self-running and fully adapting which can enable the products being remotely. A prerequisite for AI-based products to contribute to reducing the environmental footprint, compared to applications without artificial intelligence, is the integration of the cognitive decision-making factor. The application of AI-based products is mainly based on technology acceptance, that the user allows the system to make decisions.